uu.seUppsala universitets publikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12 1 - 50 av 75
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Blokland, Rogier
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för moderna språk, Finsk-ugriska språk.
    Sergej Maksimov & Sirkka Saarinen, Vadim Danilov, Ekaterina Seliverstova: Suomalais-udmurttilainen sanakirja. Apuneuvoja suomalaisugrilaisten kielten opintoja varten XVI. [Hilfsmittel für das Studium der finnisch-ugrischen Sprachen XVI.] Helsinki: Suomalais-Ugrilainen Seura 2013.2016Ingår i: Finnisch-ugrische Mitteilungen, ISSN 0341-7816, Vol. 40, s. 183-188Artikel, recension (Refereegranskat)
  • 2.
    Blomqvist, Tünde
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för moderna språk, Finsk-ugriska språk.
    A svéd olvasó magyar irodalma a 2000-es években2018Ingår i: Szépirodalmi Figyelö, ISSN 1585-3829, nr 6, s. 61-71Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 3.
    Blomqvist, Tünde
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för moderna språk, Finsk-ugriska språk.
    Az idegen, mint ráerőltetett, felvállalt és vitatható identitás a svéd –: magyar irodalomban2017Ingår i: Az idegenség diskurzusai: Válogatás a Sapientia EMTE Csíkszeredai Karán 2017. április 21–22. között zajlott Idegen/Străinul/Stranger című nemzetközi konferencia nyelv-, irodalom- és kultúratudományi előadásaiból / [ed] Lajos, Katalin & Tapodi, Zsuzsa, Csíkszereda, Kolozsvár: Erdélyi Múzeum Egyesület , 2017, s. 303-316Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 4.
    Blomqvist, Tünde
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för moderna språk, Finsk-ugriska språk.
    Mellan två stolar: Författarskap i Sverige med ungerskspråkig bakgrund 1945–20152017Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim of this thesis is to map and analyse literature written by authors with a Hungarian-language background who moved to Sweden between 1945 and 2015, and who have published literary works in book format. From the perspective of the sociology of literature, this thesis focuses on publishing channels and possibilities, the authors’ and their works places in the literary value system and feed-back in the form of reviews, but also choice of language, theme, and genre. The approach of the research for this thesis is new in Hungarian and Swedish literary studies, as the literary works are analysed irrespective of the language in which they are written. The research corpus consists of both Hungarian and Swedish literary works and one book in English.

    The second chapter presents the research that Hungarian researchers have conducted on Hungarian migration literature and offers an overview of the questions and results arising from this research.

    The authors with a Hungarian-language background in Sweden were divided into four groups, based on the time of their migration to Sweden. Four chapters, which comprise the analytic part of the thesis, present and analyse the author groups and their literary activities regarding language, purpose of any code-switching, chosen theme, and genre. The first group consists of authors who migrated to Sweden during the decade after the Second World War (1945–1955). The second group came between 1956 and 1958 in the aftermath of the Hungarian Revolution of 1956. The third group consists of Hungarians who moved to Sweden during the communist era, between 1959 and 1989. Finally, the fourth group came after the fall of communism (1990–2015). As many as half of the authors chose either Hungarian or Swedish as their language and there are surprisingly few authors working in both languages. The publishing channels depend on the literary works language and theme, and only half of the books have been published at established publishers.

    The literary works of these authors are categorized as Swedish-Hungarian migration literature. Literary history works until now have neglected these type of literatures, but it is imperative that the study of literature finds a way to acknowledge, include, position, and group them.

  • 5.
    Blomqvist, Tünde
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för moderna språk, Finsk-ugriska språk.
    Migranterfarenhet som formar identiteten: Hynek Pallas: Ex Migrationsmemoar 1977-20182019Ingår i: Signum : katolsk orientering om kyrka, kultur, samhälle, ISSN 0347-0423, ISSN 0347-0423, Vol. 3, s. 50-52Artikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 6.
    Blomqvist, Tünde
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för moderna språk, Finsk-ugriska språk.
    Skönlitterär verksamhet på svenska av författare med ungerskspråkig bakgrund i Sverige2019Ingår i: Skandinavisztikai Füzetek, ISSN 0236-6010, Vol. 12, s. 65-82Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 7.
    Blomqvist, Tünde
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för moderna språk, Finsk-ugriska språk.
    Svédmagyar irodalom2017Ingår i: Skandinavisztikai Füzetek, ISSN 0236-6010, Vol. 11, s. 53-68Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 8.
    Hedlund, Cecilia
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för moderna språk, Finsk-ugriska språk.
    Prosodi och stavelsestruktur i nordsamiskan2008Ingår i: Váimmus ciegan sániid - I hjärtat gömmer jag orden: samiskt symposium till minne av Annika Jansson den 4-5 februari 2005 / [ed] Lars-Gunnar Larsson & Torbjörn Söder, Uppsala: Institutionen för moderna språk, Uppsala universitet , 2008, s. 22-34Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 9.
    Hedlund, Cecilia
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för moderna språk. Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för moderna språk, Finsk-ugriska språk.
    Recension av Nils Øivind Helanders avhandling "Ii das šat murrii iige báktái. Davvisámegiela illatiivva geavaheapmi."2004Ingår i: Svenska Landsmål och svenskt folkliv, ISSN 0347-1837, Vol. 330, s. 132-134Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 10.
    Hedlund, Cecilia
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för moderna språk. Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för moderna språk, Finsk-ugriska språk.
    Recension av Åsta Vangberg & Helen Blind Brandsfjell: "Saemesth amma!             Sørsamisk for nybegynnere 1-3"2006Ingår i: Svenska landsmål och svenskt folkliv, ISSN 0347-1837, Vol. 332, s. 146-151Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 11.
    Hesselbäck, André
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för moderna språk, Finsk-ugriska språk.
    Tatar and Chuvash code-copies in Mari2005Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 12.
    Keevallik, Leelo
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för moderna språk, Finsk-ugriska språk.
    Clause combining and sequenced actions: the Estonian complementizer and pragmatic particle et2008Ingår i: Crosslinguistic Studies of Clause Combining.: The multifunctionality of conjunctions / [ed] Ritva Laury, Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins , 2008, s. 125-152Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The usage patterns of the Estonian complementizer et in sequentially embedded actions show that it functions as an evidential particle. In oral as well as Internet interaction, clause-initial et attributes upcoming content to the previous speaker/writer and thereby incorporates another voice. Clause-combining with et is thus a common achievement of the participants performing sequenced actions in real time. The development of this complementizer and evidential from an original deictic item most probably started in reported speech, where the recurrent repetition of et may have resulted in the incorporation of the last instance into the following clause.

  • 13.
    Keevallik, Leelo
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för moderna språk, Finsk-ugriska språk.
    Compromising progressivity: 'No'-prefacing in estonian2012Ingår i: Pragmatics: Quarterly Publication of the International Pragmatics Association, ISSN 1018-2101, E-ISSN 2406-4238, Vol. 22, nr 1, s. 119-146Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Negative polar particles have generally been characterized as items for expressing disagreement or responding negatively to polar questions. What has been lacking in these accounts is attention to embodied activities. This paper studies the usage of the Estonian negative particle ei as a preface in real-time activities, showing that it halts the ongoing action, often for the sake of achieving intersubjective understanding and establishing epistemic authority. The paper shows how other matters besides logic and truth-conditions define the meaning of the negative particle. Analysis of linguistic function demands transgressing the boundaries of language and scrutiny of co-present interaction in its temporal emergence. The paper argues that several discourse functions of ei are also more accurately described from the vantage point of its usage in multimodal face-to-face settings than from the logical properties that the item happens to display in limited sequential contexts after yes/no interrogatives.

  • 14.
    Keevallik, Leelo
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för moderna språk, Finsk-ugriska språk.
    From discourse pattern to epistemic marker: Estonian (ei) tea 'don't know'.2006Ingår i: Nordic Journal of Linguistics, ISSN 0332-5865, Vol. 29, nr 2, s. 173–200-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

     

    In contemporary informal Estonian, the negative verb form ei tea ‘don’t know’ has become a routinized part of generic questions, in which the agent is left unexpressed. This pattern is in accordance with the general impersonal and reference-avoiding style of conversing in Estonia. The study outlines a continuum of synchronic usages from the original expressions sa ei tea ‘you don’t know’ and ma ei tea ‘I don’t know’ to the epistemic usages of (ei) tea, which are specifically tied to the speech act of questioning. The data is interactional and the analysis relies on the interpretation of (ei) tea-questions by the participants themselves, following the methodology of conversation analysis. It is demonstrated that the development of (ei) tea displays phonological and semantic erosion, pragmatic strengthening, subjectification, and decategorialization. Thus, grammaticalization theory is here combined with interactional linguistics in order to display the emergence of a grammatical structure from a discourse pattern.

  • 15.
    Keevallik, Leelo
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för moderna språk, Finsk-ugriska språk.
    Grammar for adjusting assumptions in interaction: the Estonian enclitic -gi/-ki2011Ingår i: Journal of Pragmatics, ISSN 0378-2166, E-ISSN 1879-1387, Vol. 43, nr 12, s. 2879-2896Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The article shows how a bound morpheme, the enclitic -gi/-ki in Estonian, functions in the domain of interpersonal relations and mutual knowledge calibration in conversation. Speakers use the enclitic with verbs in order to adjust some assumption previously held by themselves or by their interlocutors. When formulating contributions in talk, participants always display assumptions about matters at hand as well as about what they believe other participants know. Furthermore, when accomplishing a first action in a sequence, they display an assumption that the next speaker will align in her action. All these assumptions are subject to adjustment by other participants who may present themselves as more knowledgeable on the subject matter or more entitled to provide opinions about it. The enclitic is used in reactive turns to indicate better epistemic access and higher authority in relation to a prior speaker, which may result in a disaligning action.

  • 16.
    Keevallik, Leelo
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för moderna språk, Finsk-ugriska språk.
    Hinnangu grammatikast [On the grammar of assessments]2010Ingår i: Eesti ja soome-ugri keeleteaduse ajakiri = Journal of estonian and finno-ugric linguistics, ISSN 1736-8987, Vol. 1, nr 2, s. 147-161Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [et]

    Artikkel käsitleb lauseid, mis algavad hinnangusõnaga ja mida on traditsiooniliselt käsitletud aluslauseliste tarinditena. Võttes arvesse morfosüntaktilisi, semantilisi, järjendilisi ja intonatsioonilisi piiranguid, argumenteeritakse, et pigem tuleks tarindit analüüsida kui kommentaari ja lause kombinatsiooni. Kommentaar sisaldab hinnangusõna või -fraasi ja lause hinnatavat. Hinnangulausel on seega eesti keeles oma eripärane grammatiline vorm. Tarindi peamiseks eeliseks on võimalus kommenteerida eelnevat, minnes samas kohe edasi järgmise vaatenurga või teema juurde. Materjal pärineb nii suulistest kui kirjalikest allikatest ja peamiselt suhtluskeskkondadest, st suulisest vestlusest ja interneti jututubadest.

  • 17.
    Keevallik, Leelo
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för moderna språk, Finsk-ugriska språk.
    Pro-forms as projective devices in interaction2011Ingår i: Discourse processes, ISSN 0163-853X, E-ISSN 1532-6950, Vol. 48, nr 6, s. 404-431Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Cataphoric pronouns have been characterized as being co-referential with a word that comes later. Considering that talk is produced in real time, with little benefit of knowing what is yet to come, participants understand cataphoric pro-forms to be projecting more talk. Projection is a crucial interactive resource, as it enables speakers to align with the ongoing talk and to initiate subsequent contributions in a timely manner. The study looks at how Estonian pro-forms are systematically used to project either a word (phrase) or a clause in interaction. The patterns discussed are not universal and it will be suggested that projecting word (phrases) with pro-forms is a characteristic of a non-prepositional language with no articles, and that pro-form projection can be especially useful in a free word order language. As many pro-forms do not end up with a co-referential word, projection provides a better account of their function. The paper underlines the necessity of studying grammar as a temporal phenomenon.

  • 18.
    Keevallik, Leelo
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för moderna språk, Finsk-ugriska språk.
    The deictic nii 'so, in this way' in interaction.2005Ingår i: From Utterance to Uttering and vice versa: Multidisciplinary views on deixis, Tartu: Tartu university press , 2005, s. 109–126-Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 19.
    Keevallik, Leelo
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för moderna språk, Finsk-ugriska språk.
    The terms of not knowing2011Ingår i: The Morality of Knowledge in Interaction / [ed] Tanya Stivers, Lorenza Mondada, Jacob Steensig, Cambridge: Cambridge University Press , 2011, s. 184-206Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In some sequential positions in conversation, knowledge displays are systematically due. Information questions make the recipient accountable for providing an informative answer and mai tea (‘I don’t know’ in Estonian) serves as an account for not doing so. This paper looks at mai tea in responsive turns in everyday conversation in Estonian, showing parallels in Swedish and Russian.

     

    Prior conversation analytic studies on “no knowledge” responses have been based on institutional interaction (Clayman 2001; Drew 1992; Hutchby 2002) where knowledge as well as the right to extort it are distributed according to the participants’ institutional roles. In everyday interaction a “no knowledge” response is treated as a joint responsibility. Insofar as questions should be addressed to knowing recipients, a mai tea response implies that the question was irrelevant, inapposite or posed to a wrong recipient. The answerer can affiliatively show her understanding of the design of the question by giving a further account. In the case of stand-alone mai tea, which constitutes a disaffiliative action, the questioner is responsible for redesigning the question. The epistemic claim is thus used for handling interactional contingencies. The paper looks at how participants manage the accountability for not knowing, and how this plays out in terms of speaker-recipient affiliation.

  • 20.
    Kejonen, Olle
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för moderna språk, Finsk-ugriska språk.
    101 julevsáme verba: Lulesamisk verbhandbok2013Bok (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 21.
    Kejonen, Olle
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för moderna språk, Finsk-ugriska språk.
    Dual number in the North Saami dialect of Ofoten and Sør-Troms2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This study deals with grammatical number in the North Saami dialect of Ofoten and Sør-Troms, Norway. Five informants were interviewed and the material was collected both through free speech and elicitation. The study shows that in this dialect, plural forms are used when referring to two individuals. One of the informants is able to produce personal pronouns in the dual, but even this informant usually uses plural forms when referring to two individuals. The material from Ofoten and Sør-Troms is also compared with material from the Guovdageaidnu, Gárasavvon and Čohkkiras dialects. In that material, three informants were interviewed. Furthermore, two previously undescribed reciprocal pronoun constructions are presented.

  • 22.
    Kejonen, Olle
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för moderna språk, Finsk-ugriska språk.
    Henrik Barruk, Báhkuogirjjie. Ordbok. Ubmejesámien-dáruon | Dáruon-ubmejesámien. Umesamisk-svensk | Svensk-umesamisk, Umeå 2018. 301 p.2019Ingår i: Linguistica Uralica, ISSN 0868-4731, E-ISSN 1736-7506, Vol. 55, nr 1, s. 66-69Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 23.
    Kejonen, Olle
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för moderna språk, Finsk-ugriska språk.
    [Recension av] Lars-Gunnar Larsson, Per Holmberger och sockenlapparnas språk. Uppsala 2018.2019Ingår i: Svenska landsmål och svenskt folkliv, ISSN 0347-1837, Vol. 141 (2018), s. 227-229Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 24.
    Kejonen, Olle
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för moderna språk, Finsk-ugriska språk.
    ”Saama nähhä!”: Verbböjning i meänkieli i jämförelse med finska och kvänska2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 25.
    Larsson, Lars-Gunnar
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för moderna språk, Finsk-ugriska språk.
    Der Illativ Singular im Ullisjaure-Samischen2010Ingår i: Finnisch-ugrische Mitteilungen, ISSN 0341-7816, Vol. 2008/2009, nr 32/33, s. 417-424Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    It is well established that the Saami dialects form a chain from South Saami all the way to the East Saami dialects on the Kola peninsula. In this chain the Saami dialect of Ullisjaure has been regarded as belonging to the South Saami dialect group rather than to Ume Saami. Obviously this opinion is due to the lack of gradation in Ullisjaure Saami and to the fact that it is (was) spoken south of the river Ume älven. However, if we take other elements of this dialect into consideration, we arrive at another picture of its status in the dialect chain. In the formation of the illative singular of bisyllabic nouns, the Ullisjaure dialect has developed an ending of its own, , in two stem types. This ending offers a parallel to the development in Proto-Saami and it is based on the Proto-Saami allomorph *-jen, not on *-sen as in South Saami. Consequently, the dialect of Ullisjaure should be regarded as an Ume Saami dialect and reconstructions of the Proto-Saami illative singular ending as first and foremost *-sen could be questioned.

  • 26.
    Larsson, Lars-Gunnar
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för moderna språk, Finsk-ugriska språk.
    Finska lånord och dåligt öl2014Ingår i: Slovo: Journal of Slavic Languages, Literatures and Cultures , E-ISSN 2001-7359, Vol. 55, s. 100-109Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The number of Finnish loan words in Swedish is very limited, in spite of the long-standing contacts between the languages. The existing loan words were taken over during a long period of time, with the oldest ones appearing already in the late Middle Ages, and the later ones appearing in the early 20th century. It is important to elucidate where and when these words have been borrowed. Due to extensive geographical contact areas, however, this is no easy task. Earlier research probably exaggerated the role of Stockholm, whereas the importance of, for example, the provinces of Gästrikland and Ångermanland was underestimated. During the 17th century, these areas formed bridge-heads in the large-scale Finnish migration to present- day Sweden. Old mining centres, like Arboga, also seem to have been of importance as contact areas. There are indications that quite a few Finnish loan words were borrowed in that area. If Swedish rappakalja ’bad beer’ (< Finnish rapakalja) was also one of those, that could perhaps help to explain the Swedish expression, “to suffer the after-effects of Arboga beer”. 

  • 27.
    Larsson, Lars-Gunnar
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för moderna språk, Finsk-ugriska språk.
    Om grodors kväkande2008Ingår i: Revitalisera mera!: En artikelsamling om den språkliga mångfalden i Norden tillägnad Leena Huss. / [ed] Ulla Börestam, Satu Gröndahl & Boglárka Straszer, Uppsala: Centrum för multietnisk forskning, Uppsala universitet , 2008, s. 106-114Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 28.
    Larsson, Lars-Gunnar
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för moderna språk, Finsk-ugriska språk.
    Per Holmberger och sockenlapparnas språk2018Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    När den ihreska handskriftssamlingen på Uppsala universitetsbibliotek katalogiserades i början av 1900-talet fann man en samisk uppteckning från 1770-talet som visade sig ha tillkommit utanför Gävle. Uppteckningen, som består av en rituell s.k. björnvisa och en omfattande ordlista, hade sammanställts av östgöten Per Holmberger (1745–1807). För att förklara hur samiskt språkmaterial kunnat samlas så långt söderut i Sverige har tidigare forskare antagit att Holmbergers sagesmän varit kringströvande, fattiga samer som förirrat sig bort från sina hemtrakter och man hävdade att deras språk var sydsamiska.

    I boken Per Holmberger och sockenlapparnas språk presenteras för första gången en utgåva av Holmbergers hela ordlista som sedan analyseras med tonvikt på språk och kultur. Ordlistans språk stämmer inte överens med någon enskild samisk språkform av idag utan företer drag från många skilda håll. Analysen av ordförrådet visar att sagesmännen var integrerade i den svenska bondbyn och att de funnits i trakten under lång tid. Den äldre förklaringen – att det rörde sig om kringströvande, förirrade samer – berodde av allt att döma på att svenska språket betraktades som det främsta kriteriet för svenskhet vid 1900-talets början. På Holmbergers tid var det däremot den lutherska religionen som visade vem som var svensk. Även samisktalande var goda svenskar.

  • 29.
    Lundqvist, Björn
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för moderna språk, Finsk-ugriska språk.
    Straszer, Boglárka
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för moderna språk, Finsk-ugriska språk.
    Keevallik, Leelo
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för moderna språk, Finsk-ugriska språk.
    Språkkompendium för sommarkursen Finsk-ugriska språk och kulturer för nyfikna2007Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
  • 30.
    Raag, Raimo
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för moderna språk, Finsk-ugriska språk.
    Eesti keel2011Ingår i: TEA entsüklopeedia: 6. köide, eerika-faiaagid / [ed] Peeter Tulviste, Tallinn: TEA kirjastus , 2011, s. 84-87Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 31.
    Raag, Raimo
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för moderna språk, Finsk-ugriska språk.
    Eesti Keele Instituut2011Ingår i: TEA entsüklopeedia: 6. köide, eerika-faiaagid / [ed] Peeter Tulviste, Tallinn: TEA kirjastus , 2011, s. 87-Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 32.
    Raag, Raimo
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för moderna språk, Finsk-ugriska språk.
    Eesti keele kirjaviisid2018Ingår i: Sõida tasa üle silla: Raamat eesti keelest ja meelest. / [ed] Raimo Raag, Jüri Valge, Tallinn-Tartu: EKSA , 2018, s. 184-192Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 33.
    Raag, Raimo
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för moderna språk, Finsk-ugriska språk.
    Eesti keele mõisteline sõnaraamat2018Ingår i: Sõida tasa üle silla: Raamat eesti keelest ja meelest / [ed] Raimo Raag, Jüri Valge, Tallinn-Tartu: EKSA , 2018, s. 206-208Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 34.
    Raag, Raimo
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för moderna språk, Finsk-ugriska språk.
    Eesti kirjakeele ajaloo kroonika2018Ingår i: Sõida tasa üle silla: Raamat eesti keelest ja meelest. / [ed] Raimo Raag; Jüri Valge, Tallinn-Tartu: EKSA , 2018, s. 143-155Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 35.
    Raag, Raimo
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för moderna språk, Finsk-ugriska språk.
    Eestlased Austraalias2009Ingår i: TEA entsüklopeedia: 3.köide, aruhein–Beccaria / [ed] Raul Kilgas, Tallinn: TEA Kirjastus , 2009, s. 154-155Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 36.
    Raag, Raimo
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för moderna språk, Finsk-ugriska språk.
    Eripärane täishäälik õ2018Ingår i: Sõida tasa üle silla: Raamat eesti keelest ja meelest. / [ed] Raimo Raag, Jüri Valge, Tallinn-Tartu: EKSA , 2018, s. 73-80Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 37.
    Raag, Raimo
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för moderna språk, Finsk-ugriska språk.
    Estniska från grunden2014Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 38.
    Raag, Raimo
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för moderna språk, Finsk-ugriska språk.
    Estonian Literature in German Translation. A History of the Reception of the 19th to the 21st Century2012Ingår i: Journal of Baltic Studies, ISSN 0162-9778, E-ISSN 1751-7877, Vol. 43, nr 4, s. 545-547Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 39.
    Raag, Raimo
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för moderna språk, Finsk-ugriska språk.
    Ferguson, Charles2011Ingår i: TEA entsüklopeedia: 7. köide, Faial-Haamer, Tallinn: TEA kirjastus , 2011, s. 33-Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 40.
    Raag, Raimo
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för moderna språk, Finsk-ugriska språk.
    Mõned märkused küüditamise sõna ajaloo kohta.2018Ingår i: Tuna. Ajalookultuuri ajakiri., ISSN 1406-4030, Vol. 21, nr 1, s. 142-147Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 41.
    Raag, Raimo
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för moderna språk, Finsk-ugriska språk.
    Sinu lauba taga asub lünk, millest johtub sinu taunitav jallidus2018Ingår i: Sõida tasa üle silla: Raamat eesti keelest ja meelest / [ed] Raimo Raag; Jüri Valge, Tallinn-Tartu: EKSA , 2018, s. 92-93Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 42.
    Raag, Raimo
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för moderna språk, Finsk-ugriska språk.
    Sõida tasa üle silla2018Ingår i: Sõida tasa üle silla: Raamat eesti keelest ja meelest / [ed] Raimo Raag; Jüri Valge, Tallinn-Tartu: EKSA , 2018, s. 245-247Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 43.
    Raag, Raimo
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för moderna språk, Finsk-ugriska språk.
    Sõnaloomewvõistlused Eestis ja mujal Euroopas2018Ingår i: Sõida tasa üle silla: Raamat eesti keelest ja meelest / [ed] Raimo Raag; Jüri Valge, Tallinn-Tartu: EKSA , 2018, s. 284-288Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 44.
    Raag, Raimo
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för moderna språk, Finsk-ugriska språk.
    Välis-Eesti 100 aastat.: Väljarändajad, pagulased ja kultuurisaadikud.2018Bok (Refereegranskat)
  • 45.
    Raag, Raimo
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för moderna språk, Finsk-ugriska språk.
    Välis-Eesti 100 aastat: Väljarändajad, pagulased ja kultuurisaadikud2018Bok (Refereegranskat)
  • 46.
    Raag, Raimo
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för moderna språk, Finsk-ugriska språk.
    Valge, JüriTartu universitet.
    100 aastat akadeemilist eesti keele õpet Uppsala ülikoolis. Eesti keele ja keelepoliitika ettekanded. 100 Years of Academic Teaching of Estonian at the University of Uppsala. Reports on the Estonian Language and Language Policy2001Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 47.
    Raag, Virve
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för moderna språk, Finsk-ugriska språk.
    Tartu keeleteadlased paguluses2011Ingår i: Eesti teadlased ja insenerid välismaal / [ed] Vahur Mägi & Anne Valmas, Tallinn: Teaduste Akadeemia Kirjastus , 2011, s. 28-39Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Tartu linguists in exile

    The exodus of some 70,000 people from estonia to Finland, Sweden, and Germany at the end of the Second World War included a number of scientists and scholars. The biobibliography of Estonian scholars and scientists abroad 1944–1983, compiled by Teodor Künnapas and published in 1984, lists 28 linguists who have been active in linguistics or philology outside Estonia. This number includes scholars schooled and even born abroad. If we turn to Estonian and Uralic linguistics, 6 out of 8 linguists of pre-war Tartu university joined the stream of refugees and managed to continue their scholarly activities after they left Estonia. Their work and devotion resulted in several outstanding achievements, now recognised as most valuable contributions to Estonian linguistics, e.g. “Estnisches etymoligisches Wörterbuch” by Julius Mägiste (published posthumously in Helsinki, 1982–83, 12 volumes), “Eesti keele mõisteline sõnaraamat/Dictionnaire analogique de la lange estonienne” by Andrus Saareste (Stockholm 1958–64, 4 volumes; index Uppsala, 1979), “Standard Estonian Grammar” by Valter Tauli (Uppsala, 1973, 1983, 2 volumes; also published in Estonian 1972 and 1980), and “Lõuna-Eesti murded” (South Estonian dialects) by Mihkel Toomse, a 30-volume manuscript now held by the University of Turku, Finland.

  • 48.
    Raag, Virve
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för moderna språk, Finsk-ugriska språk.
    The Sovietization and de-Sovietization of Estonian.2010Ingår i: Inheriting the 1990s: The Baltic Countries / [ed] Baiba Metuzale-Kangere, Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis , 2010, s. 106-130Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 49.
    Raag, Virve
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för moderna språk, Finsk-ugriska språk.
    The Sovietization and de-Sovietization of Estonian.2010Ingår i: Inheriting the 1990s: The Baltic Countries / [ed] Baiba Metuzale-Kangere, Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis , 2010, s. 106-130Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 50.
    Raag, Virve
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för moderna språk, Finsk-ugriska språk.
    Vene keel, lähimineviku peamõjutaja2018Ingår i: Sõida tasa üle silla: Raamat eesti keelest ja meelest / [ed] Raimo Raag; Jüri Valge, Tallinn-Tartu: EKSA , 2018, s. 304-310Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
12 1 - 50 av 75
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf