uu.seUppsala universitets publikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12345 1 - 50 av 222
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abrahamsson, Eva
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Logopedi.
    Quick, Linnéa
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Logopedi.
    Datorbaserad fonologisk lästräning för barn med hörselnedsättning: En undersökning av fonologisk medvetenhet och ordavkodning2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Randomized controlled trials evaluating the effect of various forms of literacy training with reliable tests are lacking in Sweden today. The aim of the present study was to investigate whether a cross-over design and the use of phonologically matched wordlists specifically designed to detect transfer, would yield a more thorough method and reliable results. Six children with hearing impairment using hearing aids between 7 and 9 years of age took part in the study. The schools in which the children had their education were randomized into either an intervention group that started to practice phonics by means of a computer-assisted program after the first testing, or a control group that, continued as usual in school. Children were informed to practice daily with the program during four weeks in school. Children were tested with a battery of tests for phonological awareness, letter knowledge and word decoding at three occasions separated by four weeks. Results showed that the wordlists seemed reliable in establishing children’s decoding strategies as well as how word length affected reading speed. Both children who took part in the intervention and the control group improved their scores at the second testing. Thus, the computer-assisted reading intervention did not prove to be more effective than usual school activities. Due to a small number of participants, a large heterogeneity of the group and insufficient practice time, effects were difficult to detect. The present investigation should be considered a pilot study towards the use of more careful testing methods with adapted wordlists that enables the detection of transfer. But, to accomplish this, it is crucial to use a larger number of participants.

    Randomiserade kontrollerade studier som utvärderar effekten av olika former av läs- och skrivträning med tillförlitliga tester saknas i Sverige idag. Syftet med denna undersökning var att genomföra en interventionsstudie med cross-over design och använda fonologiskt matchade ordlistor specifikt utformade för att upptäcka transfer, för att ge utdelning för en mer grundlig metod och reliabla resultat. Sex barn mellan 7 och 9 års ålder som använde hörapparat deltog i studien. Skolorna som barnen gick i randomiserades till att antingen utgöra en interventionsgrupp, som började träna med ett ljudbaserat lästräningsprogram via dator efter första testningen, eller kontrollgrupp som fortsatte med vanlig skolundervisning. Barnen informerades att träna med programmet under fyra veckor dagligen i skolan. Barnen utförde ett testbatteri innehållande tester för fonologisk medvetenhet, bokstavskännedom och ordavkodning vid tre tillfällen med fyra veckors mellanrum. Resultaten visade att ordlistorna på ett reliabelt sätt kunde fastställa barns avkodningsstrategier samt hur ordlängd påverkade läshastigheten. Både interventions- och kontrollgruppen påvisade förbättring vid andra testningen. Dock kunde det inte påvisas att den datorbaserade lästräningen var mer effektiv än sedvanlig skolundervisning. Då deltagarantalet var litet, spridningen stor och träningstiden vid datorn var låg kan detta ha bidragit till att effekterna uteblev. Studien bör ses som en pilotstudie som går mot en noggrannare form av testmetod där användandet av anpassade ordlistor möjliggör upptäckt av transfer. För att åstadkomma detta är det emellertid avgörande att det ingår ett större deltagarantal.

  • 2.
    Abrahamsson, Lotta
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Logopedi.
    Ljung, Ida-Karin
    Uppsala universitet, Medicinska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Logopedi.
    Bliss i interaktion: - En samtalsanalytisk fallstudie av hur blissanvändare och tolkare tillsammans bygger upp yttranden2008Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats
  • 3.
    Ager, Emma
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Logopedi.
    Solli, Elin
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Logopedi.
    The PhonicStick: A Swedish Study: How do children age 5 and 6 handle the PhonicStick and will the use of it affect their phonological awareness?2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Fonologisk medvetenhet är förmågan att känna igen, identifiera och manipulera komponenter i ord. Fonologisk medvetenhet är en viktig del av den tidiga läsinlärningen även om forskarna är oeniga om hur sambandet uppstår. I Storbritannien är Synthetic Phonics en rekommenderad metod vid läs- och skrivinlärning och Jolly Phonics är en vanlig strategi inom denna metod. I Sverige används framför allt syntetiska men även analytiska metoder vid läs- och skrivundervisning. The PhonicStick är utvecklad som ett kommunikationshjälpmedel för personer med funktionsnedsättning och baseras på Jolly Phonics. I den här studien testades the PhonicStick på 5- och 6-åriga barn i vanliga förskoleklasser för att utvärdera användningen av den och dess användning för förbättring av den fonologiska medvetenheten. De deltagande barnen delades slumpmässigt in i en test- och en kontrollgrupp. Alla barn pre- och posttestades för analys av eventuella förbättringar i delar av den fonologiska medvetenheten. Testgruppen genomgick tre PhonicStick-tillfällen som inkluderade olika lekar och tester. Resultaten från pre- och posttesten av fonologisk medvetenhet visade inte några signifikanta skillnader mellan test- och kontrollgruppen. Fyra av fem PhonicStick-tester visade dock en signifikant förbättring mellan tillfälle 1 och tillfälle 3. Detta visar att barnen i studien kunde hantera the PhonicStick efter bara tre tillfällen, genom att komma ihåg fonem utan visuell information och att producera ord med två eller tre fonem.

  • 4.
    Aittomäki, Minna
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Logopedi.
    Winell, Helena
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Logopedi.
    Grammatisk språkförståelse vid fyra år - testar vi det vi tror?: En jämförande studie av två grammatiska språkförståelsetest2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 30 poäng / 45 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det har gjorts många studier kring barns språkproduktion medan kunskaperna om hur och när förståelsen utvecklas är mindre. Forskare är eniga om att förståelsen i stort föregår produktionen även om vissa grammatiska strukturer produceras innan barnet har en full förståelse för dem. Att testa språkförståelse är svårt då barnet behöver utföra någon form av handling för att visa vad det förstår. Syftet med denna studie är att jämföra två grammatiska förståelsetest, Nya SIT och TROG-2, dels resultatmässigt och dels innehållsmässigt. Sjuttiosex fyraåriga barn, enspråkiga med svenska som förstaspråk och flerspråkiga, testades med båda testen. Slutsatserna är att de båda testen poängmässigt har en ganska hög korrelation för hela gruppen barn, 0,7 enligt Spearmans rangkorrelationskoefficient. Korrelationen är 0,6 för flerspråkiga barn och 0,5 för enbart svenskspråkiga barn. En regressionsanalys visar att språk är den faktor som mest påverkar resultatet och att kön liksom ålder inverkar mindre. Analysen av testmomenten visar att TROG-2 testar grammatik i en högre grad än Nya SIT som bara till en del ger svar på om barnet förstår grammatik.

  • 5.
    Albinsson, Sophie
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Logopedi.
    Berglund, Julia
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Logopedi.
    Testbatteri för talapraxi: Utformning och pilotnormering av ett artikulationstest2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Talapraxi är en talmotorikstörning som drabbar planeringen och programmeringen av talet, vilket visar sig som avvikelser i artikulation och prosodi. I dag finns inget svenskt test för utredning av talapraxi. Syftet med studien var därför att utforma ett testbatteri på svenska som är känsligt även för lindriga grader av talapraxi. Detta test pilotnormerades på 50 friska deltagare.  För att kunna studera hur kön, ålder och utbildningsnivå kan inverka på prestationen i testbatteriet, eftersträvades en jämn fördelning när det gäller dessa demografiska bakgrundsvariabler.

    Uppgifterna konstruerades baserat på tidigare forskning gällande de typiska perceptuella dragen vid talapraxi och på testuppgifter som tidigare har visat sig vara känsliga för talapraxi.

    Deltagarnas prestation varierade mellan testbatteriets olika uppgifter. På några uppgifter hade en stor andel av deltagarna alla rätt, medan andra uppgifter visade sig vara utmanande även för friska personer. Inga signifikanta könsskillnader fanns för prestationerna på någon av uppgifterna i testbatteriet. Utbildningsnivå och ålder påverkade däremot prestationen på vissa uppgifter. Generellt var effektstyrkorna för utbildningsnivå större än för ålder.

    Testbatteriet bör i framtiden kunna ge ett bra underlag för bedömning av huruvida talapraxi föreligger eller inte. Det bör också kunna användas vid bedömning av talapraxins svårighetsgrad. För att gå vidare med utvecklingen av testbatteriet bör man fortsätta normeringen på ett större antal personer samt kliniskt validera det på personer med diagnostiserad talapraxi.

  • 6.
    Allansson, Elina
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Logopedi.
    Holm, Cecilia
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Logopedi.
    Förekommer orofaryngeal dysfagi hos patienter med akut hjärtproblematik2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka om sväljsvårigheter förekommer hos patienter som vårdas inneliggande på sjukhus för akut hjärtsjukdom samt om något samband med andra kända riskfaktorer kunde ses vid eventuell förekomst av dysfagi. I studien genomfördes objektiva sväljbedömningar i kombination med skattning av deltagarnas subjektiva upplevelse av sin sväljförmåga och grundlig anamnesupptagning för att få en så heltäckande bild av deltagarna som möjligt. Resultaten visade att objektiv dysfagi förekom hos 30 % av deltagarna och subjektiv dysfagi förekom hos 20 % (totalt 40 % i den sammanlagda bedömningen) och att det fanns en ökad risk vid förekomst av dyspné. Denna studie drar därför slutsatsen att dysfagi förekommer hos denna patientgrupp och att dyspné är en riskfaktor för att drabbas av sväljsvårigheter.

     

    Föreliggande arbete ingår i en pågående forskningsstudie om sväljsvårigheter hos akut sjuka patienter och är ett delprojekt i Margareta Gonzalez Lindhs doktorandarbete. Studien är godkänd av etikprövningsnämnden i Uppsala, Dnr 2014/405, och kommer att publiceras i en internationell tidskrift.

  • 7.
    Alm, Per
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Logopedi.
    A new framework for understanding stuttering: The dual premotor model2007Ingår i: Research, Treatment, and Self-Help in Fluency Disorders: New Horizons : Proceedings of the Fifth World Congress on Fluency Disorders, Dublin, 25-28th July 2006 / [ed] James Au-Yeung and Margaret M. Leahy, Dublin: The International Fluency Association , 2007, s. 77-83Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 8.
    Alm, Per
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Logopedi.
    Cluttering: a neurological perspective2011Ingår i: Cluttering: a handbook of research, intervention, and education / [ed] D. Ward & K. Scaler Scott, London: Psychology Press , 2011Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 9.
    Alm, Per
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Logopedi.
    The Dual Premotor Model of Stuttering and Cluttering2010Ingår i: Theoretical Issues of Fluency Disorders / [ed] L. Beliakova, 2010Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 10.
    Alm, Per A.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Logopedi.
    Is it Thinking and not Feeling that influence variability of stuttering in social situations?: About stuttering and social cognition2015Ingår i: 10Th Oxford Dysfluency Conference, ODC 2014, 2015, s. 289-290Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 11.
    Alm, Per A
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Logopedi.
    Stamning och skenande tal (løbsk tale): Om orsaker, mekanismer och behandling, med utgångspunkt från hjärnan2008Ingår i: Proceedings fra 1ste nordiske konference om stammen løbsk tale, Nyborg, Danmark, 2008Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 12.
    Alm, Per A.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Logopedi.
    Stuttering in relation to anxiety, temperament, and personality: Review and analysis with focus on causality2014Ingår i: Journal of fluency disorders, ISSN 0094-730X, E-ISSN 1873-801X, Vol. 40, s. 5-21Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Anxiety and emotional reactions have a central role in many theories of stuttering, for example that persons who stutter would tend to have an emotionally sensitive temperament. The possible relation between stuttering and certain traits of temperament or personality were reviewed and analyzed, with focus on temporal relations (i.e., what comes first). It was consistently found that preschool children who stutter (as a group) do not show any tendencies toward elevated temperamental traits of shyness or social anxiety compared with children who do not stutter. Significant group differences were, however, repeatedly reported for traits associated with inattention and hyperactivity/impulsivity, which is likely to reflect a subgroup of children who stutter. Available data is not consistent with the proposal that the risk for persistent stuttering is increased by an emotionally reactive temperament in children who stutter. Speech-related social anxiety develops in many cases of stuttering, before adulthood. Reduction of social anxiety in adults who stutter does not in itself appear to result in significant improvement of speech fluency. Studies have not revealed any relation between the severity of the motor symptoms of stuttering and temperamental traits. It is proposed that situational variability of stuttering, related to social complexity, is an effect of interference from social cognition and not directly from the emotions of social anxiety. In summary, the studies in this review provide strong evidence that persons who stutter are not characterized by constitutional traits of anxiety or similar constructs. Educational Objectives: This paper provides a review and analysis of studies of anxiety, temperament, and personality, organized with the objective to clarify cause and effect relations. Readers will be able to (a) understand the importance of effect size and distribution of data for interpretation of group differences; (b) understand the role of temporal relations for interpretation of cause and effect; (c) discuss the results of studies of anxiety, temperament and personality in relation to stuttering; and (d) discuss situational variations of stuttering and the possible role of social cognition. (C) 2014 Elsevier Inc. All rights reserved.

  • 13.
    Alm, Per A.
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Logopedi.
    Karlsson, Ragnhild
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap.
    Sundberg, Madeleine
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap.
    Axelson, Hans W.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Klinisk neurofysiologi.
    Hemispheric Lateralization of Motor Thresholds in Relation to Stuttering2013Ingår i: PLoS ONE, ISSN 1932-6203, E-ISSN 1932-6203, Vol. 8, nr 10, s. e76824-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Stuttering is a complex speech disorder. Previous studies indicate a tendency towards elevated motor threshold for the left hemisphere, as measured using transcranial magnetic stimulation (TMS). This may reflect a monohemispheric motor system impairment. The purpose of the study was to investigate the relative side-to-side difference (asymmetry) and the absolute levels of motor threshold for the hand area, using TMS in adults who stutter (n = 15) and in controls (n = 15). In accordance with the hypothesis, the groups differed significantly regarding the relative side-to-side difference of finger motor threshold (p = 0.0026), with the stuttering group showing higher motor threshold of the left hemisphere in relation to the right. Also the absolute level of the finger motor threshold for the left hemisphere differed between the groups (p = 0.049). The obtained results, together with previous investigations, provide support for the hypothesis that stuttering tends to be related to left hemisphere motor impairment, and possibly to a dysfunctional state of bilateral speech motor control.

  • 14.
    Alm, Per
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Logopedi.
    Risberg, Jarl
    Stuttering in adults: the acoustic startle response, temperamental traits, and biological factors2007Ingår i: Journal of Communication Disorders, ISSN 0021-9924, E-ISSN 1873-7994, Vol. 40, nr 1, s. 1-41Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of this study was to investigate the relation between stuttering and a range of variables of possible relevance, with the main focus on neuromuscular reactivity, and anxiety. The explorative analysis also included temperament, biochemical variables, heredity, preonset lesions, and altered auditory feedback (AAF). An increased level of neuromuscular reactivity in stuttering adults has previously been reported by [Guitar, B. (2003). Acoustic startle responses and temperament in individuals who stutter. Journal of Speech Language and Hearing Research, 46, 233-240], also indicating a link to anxiety and temperament. The present study included a large number of variables in order to enable analysis of subgroups and relations between variables. Totally 32 stuttering adults were compared with nonstuttering controls. The acoustic startle eyeblink response was used as a measure of neuromuscular reactivity. No significant group difference was found regarding startle, and startle was not significantly correlated with trait anxiety, stuttering severity, or AAF. Startle was mainly related to calcium and prolactin. The stuttering group had significantly higher scores for anxiety and childhood ADHD. Two subgroups of stuttering were found, with high versus low traits of childhood ADHD, characterized by indications of preonset lesions versus heredity for stuttering. The study does not support the view that excessive reactivity is a typical characteristic of stuttering. The increased anxiety is suggested to mainly be an effect of experiences of stuttering. Learning outcomes: As a result of reading this article, the reader will be able to: (a) critically discuss the literature regarding stuttering in relation to acoustic startle, anxiety, and temperament; (b) describe the effect of calcium on neuromuscular reactivity; (c) discuss findings supporting the importance of early neurological incidents in some cases of stuttering, and the relation between such incidents and traits of ADHD or ADD; and (d) discuss the role of genetics in stuttering.

  • 15.
    Andersson, Anna
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Logopedi.
    Amanda, Jackman
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Logopedi.
    Kan en svalglambå göra skillnad?: En retrospektiv studie av tal hos patienter opererade med svalglambå vid Akademiska sjukhuset i Uppsala 2000-2011.2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Velofarynxinsufficiens (VFI) innebär en nedsatt förmåga att under tal och födointag stänga till mellan mun- och näshåla vilket leder till ett avvikande tal. Operation med svalglambå är en metod som kan användas för att behandla VFI och tidigare forskning har visat goda resultat avseende dess effekt på talet. Dock menar vissa forskare att operationen kan ha negativa effekter och att den bakomliggande orsaken till insufficiensen kan påverka graden av framgång. Aktuell studie ämnade undersöka huruvida operation med svalglambå påverkade talet vid VFI samt belysa om några skillnader fanns mellan olika patientgrupper avseende operationens effekt på tal. De olika patientgrupperna var (a) patienter med spalt, (b) patienter med spalt i kombination med ett syndrom eller en sekvens och (c) patienter med VFI utan förekomst av spalt. Eftersom tidigare studier dessutom indikerat att postoperativ talbehandling hos logoped kan vara relevant för vissa patienter undersöktes det också under vilka omständigheter det skedde. Journaler, inklusive perceptuella lyssnarbedömningar av talet genomförda av logopeder, och enkätsvar studerades för de 66 patienter som deltog. Dessa utgjorde 43,1% av alla 153 patienter som genomgått operation med svalglambå på Akademiska sjukhuset i Uppsala år 2000-2011. Talbedömningar genomförda före och ett år efter operation visade att talet förbättrades avseende förståelighet (p<0,001), hypernasalitet (p=0,005) och tryckreducerad artikulation (p=0,001) samtidigt som hyponasalitet inte ökade (p=0,55). Patienter med spalt i kombination med syndrom eller sekvens uppvisade större förbättring av hypernasalitet jämfört med de andra grupperna (p=0,037). 32 patienter gick i postoperativ talbehandling hos logoped och patienter med enbart spalt fick behandling i något högre utsträckning än patienter med gomspalt i kombination med syndrom eller sekvens. Kompensatorisk artikulation var den enda talavvikelsen vars förekomst kunde relateras till att patienten gick i postoperativ talbehandling. Resultaten indikerar att operation med svalglambå är en lämplig metod för att behandla VFI oavsett bakomliggande orsak.

    Nyckelord: Velofarynxinsufficiens, svalglambå, LKG, syndrom, primär VFI, talavvikelse, talbehandling 

  • 16.
    Andersson, Malin
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Logopedi.
    Sandström, Tina
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Logopedi.
    Intraoperativ språktestning genom elicitering av meningskonstruktion: Vidareutveckling av språktestförfarande vid neurokirurgi i vaket tillstånd baserat på aktuell forskning, praktiska observationer samt intraoperativ pilottestning.2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Låggradiga gliom (LGG) är långsamt växande, maligna hjärntumörer som ofta

    infiltrerar områden hjärnan som står för olika viktiga funktioner, exempelvis tal och

    språk. Vid vakenkirurgi av LGG kan patientens funktioner testas fortlöpande, vilket ger

    förutsättning för bevarande av funktion samt en mer aggressiv resektion. Graden av

    resektion är en viktig prognostisk faktor för överlevnad. Vid språktestning under

    vakenkirurgi används vanligen visuell objektsbenämning. Det finns dock patienter som

    får en bestående postoperativ språkstörning, varför frågor väckts om visuell

    objektsbenämning är ett tillräckligt sensitivt test för intraoperativ kartläggning av

    språkliga funktioner. Syftet med denna studie var att vidareutveckla dagens

    intraoperativa testförfarande, baserat på kunskaper inom logopedi, psykolingvistik,

    neurologi och neurokirurgi. Litteraturgenomgången och erfarenhet från praktiska

    observationer resulterade i ett intraoperativt språktestförfarande som innebär att

    patienten ska producera en mening med SVO-struktur (subjekt-verb-objekt) utifrån en

    bild. Till skillnad från visuell objektsbenämning, som bara eliciterar den fonologiska

    och lexikala nivån av språket, testar SVO-konstruktion även den syntaktiska nivån samt

    benämning av verb, vilket bland annat har visats ge en mer utbredd kortikal aktivering

    än benämning av substantiv. Meningar med SVO-struktur utformades och illustrerades

    med ritade bilder, vilka sedan pilottestades intraoperativt. Baserat på teoretisk kunskap

    bör elicitering av SVO-konstruktion vara ett mer sensitivt intraoperativt testförfarande,

    men metoden behöver valideras och vårt test standardiseras. Eftersom elicitering av

    SVO-konstruktion ställer högre krav på språklig kompetens hos testledaren bör en

    logoped genomföra den intraoperativa språktestningen.

  • 17.
    Andersson, Rasmus
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Logopedi.
    Edman, Lars
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Logopedi.
    ”Man trodde väl att det skulle ändra sig...”: Item för mätning av anhörigas kunskap om och förståelse för afasi.2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    För att anhöriga och personer med afasi ska kunna etablera en fungerande vardag harkunskap om och förståelse för afasi visat sig viktig. I tidigare studier har anhöriga tillpersoner med afasi visat sig sakna relevant kunskap om och förståelse för afasi som debehöver för att etablera en fungerande vardag. Logopediska insatser som är riktadedirekt till anhöriga är relativt ovanliga i Sverige. Syftet med denna studie är att utifråndata från litteratur och intervjuer utforma frågor, så kallade item, som på ett tillförlitligtsätt kan mäta kunskap om och förståelse för afasi hos anhöriga till personer med afasi.Tre fokusgrupper bestående av anhöriga till personer med afasi, personer med afasi ochlogopeder användes för insamlande av intervjudata. Intervjudatan analyserades genomkvalitativ innehållsanalys. Från analysen framställdes sju kategorier med tillhörandeunderkategorier. Kategorierna låg till grund för utformningen av item. Sammanlagt har140 stycken item utformats. Dessa item var av två typer; item bestående av en 6-gradigLikert-skala och item av typen Multiple Choice. Vidare indelades item beroende påvilka svar som kan erhållas . Item med önskvärda svar( typ A) och situations- ochindividberoende item (typ B) som syftar till att ligga till grund för samtal mellananhörig till person med afasi och logoped.. De kategorier och item som studienresulterat i uppvisar samstämmighet med tidigare studier som fokuserat på anhöriga tillpersoner med afasi. Samstämmigheten tyder på att de item som inkluderas i ett framtidaformulär har möjlighet att kunna mäta av kunskap och förståelse hos anhöriga tillpersoner med afasi. För att framtagna item ska kunna resultera i det tilltänkta formuläretkrävs ytterligare validering, reliabilitetstestning och urval.

  • 18.
    Andersz, Caroline
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Logopedi.
    Hansson, Anna-Maria
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Logopedi.
    The use of the PhonicStick in group training: Can South African children age 5-6 improve their phonological awareness by using the PhonicStick?2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Fonologisk medvetenhet är förmågan att känna igen, reflektera över och manipulera ett språks ljudstrukturer. Denna förmåga har visat sig vara betydelsefull vid tillägnandet av läs- och skrivförmåga. The PhonicStick är ett talgenererande kommunikationshjälpmedel som ursprungligen utformades för individer med komplexa kommunikationsbehov. Senare forskning har även fokuserat på hjälpmedlets effekter på faktorer som är viktiga vid tillägnandet av läs- och skrivförmåga. I föreliggande studie utvärderades effekterna på fonologisk medvetenhet hos 20 normalutvecklade sydafrikanska barn i åldrarna 5-6 år efter sju gruppträningstillfällen med the PhonicStick. Alla deltagare i studien pre- och posttestades med två test. Deltest c) från The Phonological Awareness Test rörande förmågan att isolera ljud, samt ett PhonicStick test. Detta testade förmågan att producera isolerade fonem och kombinationer bestående av tre fonem med the PhonicStick. Studiens resultat visade att träning med the PhonicStick inte resulterade i förbättrat resultat på The Phonological Awareness Test del c) isolerade fonem. Däremot tydde resultatet på att deltagarna i testgruppen förbättrade sin förmåga att styra the PhonicStick samt producera isolerade fonem och fonemkombinationer bestående av tre fonem.

  • 19.
    Andreasson, Ella
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Logopedi.
    Lennartsson Aun, Malin
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Logopedi.
    Inre talhastighet - att försöka mäta det som inte är hörbart: En studie om språklig talplanering vid stamning2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    “Internal speech” can be described as the silent speech, which is produced and audible only in the mind of the speaker. The internal speech can be considered as the planning and sequencing of speech sounds, which takes place before, or without, the speech becomes audible, and thus “external speech”. By measuring “the inner speech rate” it might be possible to see how functional the linguistic planning of a speech execution is. In the present study the internal speech rate has been studied in persons who stutter, to investigate any potential impairment in this part of the speech execution. The most prominent theory today is that stuttering is caused by an impairment in the motoric part of the speech execution, but a number of studies has also reported impairments in linguistic abilities. The internal speech is challenging to study since it is not audible. In the present study the authors have constructed a new test battery containing a number of tests of linguistic abilities, which are believed to measure the internal speech rate. The test battery consisted tasks for reading, automatic enumeration, nonword repetition and tongue-twisters. When analyzing the used material the results showed that the test battery can be considered reliable. The aim of the present study was to compare the internal speech rate between persons who stutter and persons who do not stutter. The internal speech rate was also compared to the external speech rate, in the persons who do not stutter. The results showed that the group of persons who stutter had a significantly slower internal speech than the group of persons who do not stutter. The internal speech was shown to be faster than the external speech.

               

    “Inre tal” kan beskrivas som det tysta talet, som produceras och är hörbart i endast talarens huvud. Det inre talet kan tänkas utgöra den planering och sekvensering av språkljud som sker innan, eller utan, att talet blir hörbart och därmed “yttre tal”. Genom att mäta “inre talhastighet” kan man tänkas se hur väl den språkliga planeringen av ett talutförande fungerar. I den föreliggande studien har inre talhastighet studerats hos personer som stammar för att undersöka om det finns eventuella nedsättningar i denna del av talutförandet. Den mest framträdande teorin idag är att stamning beror på en nedsättning i den motoriska delen av talutförandet, men det förekommer även studier som rapporterar nedsättningar i språkliga förmågor. Det inre talet är svårt att studera eftersom det inte är hörbart. I föreliggande studie har författarna konstruerat ett nytt testbatteri innehållande test för olika språkliga förmågor, som antas kunna mäta den inre talhastigheten. Testbatteriet bestod av uppgifter för läsning, automatisk uppräkning, repetition av nonsensord och tungvrickare. Analyser visade att testbatteriet kan anses vara reliabelt. Syftet med föreliggande studie var att, med hjälp av testbatteriet, jämföra den inre talhastigheten mellan personer som stammar och personer som inte stammar. Den inre talhastigheten jämfördes också med den yttre talhastigheten, hos personer som inte stammar. Resultaten visade att gruppen personer som stammar hade en signifikant lägre inre talhastighet än gruppen personer som inte stammar. Den inre talhastigheten visade sig vara högre än den yttre talhastigheten. 

  • 20.
    Anerfält, Jessica
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Logopedi.
    Eriksdotter Bladh, Anna Maria
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Logopedi.
    Vattensväljtest som screening för dysfagi hos vuxna: Normer som funktion av ålder, kön och vattenmängd2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sväljkapacitet kan skilja sig åt mellan olika åldrar och kön. Detta kan inverka på prestationen på så kallade vattensväljtest. Ingen uttömmande studie har gjorts angående effekt av ålder, kön och vattenmängd på sväljförmåga hos friska vuxna i Sverige. Syftet med föreliggande studie var att presentera normdata för tre olika mått på sväljförmåga: sväljtid, sväljkapacitet och antal klunkar vid 1 respektive 2 dl vatten hos friska vuxna, samt att undersöka effekter av vattenmängd och ålder respektive kön på sväljförmågan. 239 vuxna deltagare stratifierades utifrån ålder och kön. Under testförfarandet noterades sväljtid, antal klunkar samt övriga observanda. Resultatet visade signifikant längre sväljtid, lägre sväljkapacitet och fler klunkar såväl hos individer över 70 år som hos kvinnor. Tydligare skillnader kunde ses med den större vattenmängden. Dessutom framkom att 1 dl vatten inte mäter sekventiell sväljning hos samtliga individer.

  • 21.
    Arnoldsson, Sara
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Logopedi.
    Aronsson, Bente
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Logopedi.
    Femåringar berättar på svenska och engelska: Referensdata och jämförelse med 6- och 7-åringar2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    År 2009 startades det europeiska forskningsprojektet COST Action IS0804 med syfte att få mer kunskap om flerspråkiga barns språkutveckling och utveckla bedömningsmaterial anpassade för flerspråkiga barn. Inom COST Action fokuserar arbetsgruppen Narrative and discourse på berättelser (narrativer) som ett sätt att bedöma språk hos barn. Berättande liknar naturlig språkanvändning och anses ge en mer rättvisande bild av flerspråkiga barns förmåga än andra logopediska test. Av narrativgruppen utvecklades bedömningsmaterialet MAIN (Multilingual Assessment Instrument for Narratives). Med MAIN kan barns produktion och förståelse av berättelser undersökas på makrostrukturell nivå. Berättelsernas makrostruktur (dvs. övergripande struktur) analyseras med story grammar (SG). En hypotes är att makrostruktur inte är språkspecifik och därför kan jämföras mellan olika språk. I föreliggande studie undersöktes berättande hos 16 simultant svensk-engelskspråkiga barn (4:11- 5:8 år, medel 5:4 år) med MAIN. Resultaten jämfördes med flerspråkiga 6-7-åringar med samma språkkombination (Härdelin & Naylor, 2012). Inga signifikanta skillnader noterades mellan femåringarnas berättelser på svenska och engelska, vare sig i produktion (p= 0,084) eller förståelse (p= 0,21). Däremot fanns en signifikant skillnad mellan de äldre och de yngre barnen, både avseende produktion (p= 0,00099) och förståelse av berättelser (p= 0,0072). I barnens berättelser fanns avvikande konstruktioner med tvärspråkliga drag, såsom transfer och kodväxling. Tvärspråkliga drag bör därför inte tolkas som markörer för språkstörning, utan är en del av typisk flerspråkig utveckling. Sammanfattningsvis tycks makrostrukturella skillnader i berättande vara kopplade till ålder snarare än till språk. Studiens resultat ger en bild av femåringars prestation på MAIN, vilket inte har undersökts tidigare i en svensk kontext. Genom att jämföra resultatet med äldre barn studerades berättandeutvecklingen hos svensk-engelskspråkiga barn.

  • 22.
    Arvebro, Lina
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Logopedi.
    Åhlin, Jenny
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Logopedi.
    Quality of Life and Aphasia: Are proxy responses from spouses/caregivers reliable to use in research with persons with aphasia?2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Persons with aphasia (PWA) have language difficulties and their Quality of Life (QoL) has most likely been affected. Because of their loss of language abilities, it is difficult to use PWA in QoL studies. This can lead to the use of proxy responses (a person who answers for the PWA). The aim of this study was to compare the rankings from QoL questionnaires for PWA with the rankings from their spouses/caregivers (i.e., proxyresponse). We also wanted to find out which of the 11 aspects of life PWA andspouses/caregivers ranked as the most respectively the least impacted ones. A totalnumber of 57 persons participated in the study. The participants consisted of two groups, one group with PWA and one group of their spouses/caregivers. A questionnaire-based cross-sectional survey completed via a face-to-face interview was used to collect data from both groups. The results showed that there was poor internal consistency and a weak correlation between the two groups. The two groups ranked different aspects of life as “most impacted” and “least impacted”. The PWA ranked Vocation/Occupation as the “most impacted” and Family life as the “least impacted”aspects of life. The spouses/caregivers ranked Overall ability to communicate as the“most impacted” and Ability to self-care as the “least impacted” aspects of life. The results indicate that proxy responses may not be appropriate and should be interpreted with caution in QoL studies with PWA.

  • 23.
    Asplund, Camilla
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Logopedi.
    Johansson, Frida
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Logopedi.
    Aktivering av talmuskler i flytande tal hos vuxna som stammar2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att pröva olika teorier om stamning, avseende nivå av muskelspänning vid flytande tal. Tjugofyra försöksdeltagare ingick i studien, tolv stammande och tolv kontrolldeltagare. Försöksdeltagarnas muskelaktivitet i musklerna orbicularis oris (OO) och depressor labii inferior (DLI) uppmättes med hjälp av elektromyografi (EMG) vid flytande tal och vid en icke verbal uppgift, att puta med läpparna. De stammandes grad av stamning bedömdes med The Wright and Ayre Stuttering Self-Rating Profile (WASSP) och Stuttering Severity Instrument, fjärde upplagan, (SSI-4) för att korrelera denna med muskelaktiviteten. Ingen statistisk signifikant skillnad avseende muskelaktivitet mellan grupperna kunde påvisas, varken i flytande tal eller vid den icke verbala uppgiften. Det fanns inte heller något signifikant samband mellan den sammanlagda muskelaktiviteten av OO och DLI vid flytande tal och stamningsgrad uppmätt med SSI-4 respektive WASSP. Inget signifikant samband kunde heller ses mellan OO vid läpputning och stamningsgrad uppmätt med SSI-4 respektive WASSP. Ett negativt signifikant samband påvisades dock mellan muskelaktivering i OO vid flytande tal och självskattad stamningsgrad. Således kan resultatet tyda på att det varken finns någon muskulär hypertoni eller hypotoni i OO och DLI i stammandes flytande tal jämfört med en icke stammande kontrollgrupp. Resultatet indikerar även att det kan finnas tendens till låg muskelaktivering vid svårare stamning.

  • 24.
    Backlund, Charlotte
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Logopedi.
    Lindström, Emma
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Logopedi.
    Stavningsförmåga och allografisk förmåga hos vuxna personer med dyslexi: Preklinisk validering av STAVUX och Kasttranskription2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att ta reda på om STAVUX (stavningstest för vuxna) och Kasttranskription är lämpliga test att använda vid dyslexiutredningar av vuxna, då det idag saknas sådana test som är normerade på personer över 18 år. STAVUX är ett stavningstest som framtogs av Nilsson och Pettersson (2009) och som består av 45 ord och 45 nonord av varierande svårighetsgrad. Orden är utvalda för att representera svenskans olika stavningskombinationer och nonorden är konstruerade för att följa svenskans ljudmässiga uppbyggnad. En mellangruppsdesign användes för att ta reda på om STAVUX är ett lämpligt test att använda vid utredning av stavningssvårigheter i samband med dyslexiutredningar. Testet validerades på 23 personer med dyslexi i åldrarna 18-64 år. Dyslexigruppens resultat testades mot en kontrollgrupp på 23 personer i åldrarna 18-62 år. I denna studie undersöktes även om det fanns något samband mellan stavningsförmåga och allografisk. Deltagarna fick utföra en kasttranskriptionsuppgift, som innebar att de, på tid, skulle konvertera gemener till versaler och versaler till gemener. Testet heter Kasttranskription och utformades av Hansson och Häägg (2008). Resultaten av denna studie visar att framförallt orddelen i STAVUX kan bidra till prediktionen av dyslexi. Dyslexigruppen presterade signifikant sämre än kontrollgruppen på båda deltesten (orddelen och nonorddelen). Båda grupper följde samma mönster vad gäller typ av stavfel. Flertalet deltagare i respektive grupp utförde Kasttranskription korrekt. Det fanns däremot en signifikant skillnad mellan grupperna i hur lång tid det tog att utföra Kasttranskription. Dyslexigruppen presterade signifikant sämre tidsmässigt jämfört med kontrollgruppen. Deltesten i STAVUX och Kasttranskription var starkt korrelerade med varandra.

  • 25.
    Backlund, Josefine
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Logopedi.
    Lindqvist, Anna
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Logopedi.
    Snabb automatiserad benämning som screeninginstrument vid kognitiva störningar: En klinisk studie baserad på AQT2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    A Quick Test (AQT) Färg och Form är ett test av snabb automatiserad benämning avsett att detektera kognitiva störningar. Det består av tre delar som var och en utgörs av 40 visuella stimuli som skall benämnas så snabbt som möjligt. Tidigare studier har indikerat att AQT skiljer personer med Alzheimers sjukdom från friska kontroller med högre precision än det ofta använda Mini-Mental-Testet (MMT). I denna studie undersöktes för första gången om AQT-resultat kunde predicera diagnosen hos en konsekutiv serie patienter vid en minnesklinik samt relationen mellan AQT-resultat och biomarkörer (likvorproteiner) för neurodegenerativ sjukdom. 492 svarsblanketter från AQT Färg och Form analyserades och diagnostisk prediktion samt korrelation med nivån av likvorproteiner fastställdes för de 374 första patienterna i serien. Resultaten tyder på att AQT Färg och Form kan vara känsligt för vissa lindriga kognitiva sviktsymptom som förekommer hos personer remitterade för minnesbesvär men inte alltid känsligt för lindriga grader av demens. AQT-data korrelerade måttligt med nivån av patologiska likvorproteiner, troligen avspeglande förhöjda nivåer i Alzheimergruppen. Ytterligare forskning på konsekutiva fallserier behövs för att fastställa testets diagnostiska diskriminationsförmåga i klinisk praxis.

  • 26.
    Bengtsson, Lisa
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Logopedi.
    Jarbo, Philip
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Logopedi.
    "Det var ju bara att erkänna, jag kan inte det här": Närstående till personer med afasi delar sina tankar om att leva ett gott liv med afasi2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Afasi är en språkstörning som uppstår till följd av en hjärnskada, där stroke är den vanligaste orsaken. Att få afasi innebär ofta en negativ psykosocial påverkan för personen som drabbas av afasi, men afasin medför också negativa följder för dennes närstående. Ett nytt område på frammarsch inom afasiforskningen berör hur både pma och deras närstående trots afasin ändå kan leva ett gott liv. Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som är betydelsefulla för närstående till personer med afasi för att kunna leva ett gott liv med afasi. I studien intervjuades åtta närstående till pma. De fick utifrån ett antal frågeområden dela med sig av sina erfarenheter av att leva ett gott liv med afasi. Data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i 15 kategorier som indelades utifrån Socialstyrelsens Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) domäner: Kroppsfunktioner och kroppsstruktur, Aktivitet och delaktighet, Omgivningsfaktorer och Personliga faktorer. Följande faktorer framhölls som viktiga för att hjälpa närstående att leva ett gott liv med afasi: informantens hälsa, personens med afasi hälsa, aktiviteter, egentid, god sjukvård, relationen till anhöriga, relationen mellan informanten och personen med afasi, externt stöd, informantens personlighet, personens med afasi personlighet, livssyn, prioriteringar, öppenhet, leva som tidigare och ekonomiska tillgångar. Kännedom om dessa faktorer kan bidra till att andra närstående till personer med afasi får ökade möjligheter att leva ett gott liv med afasi.

  • 27.
    Berglund, Ingrid
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Logopedi.
    Effekt av artikulationsträning med visuell återkoppling hos en vuxen person med hemifacial mikrosomi och talstörning2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att utvärdera behandling med hjälp av elektropalatografi (EPG) och portabel träningsenhet (PTU) hos en person med kvarstående artikulationsproblem. Försökspersonen var en vuxen man med medfödd hemifacial mikrosomi och mikrognati som tidigare genomfört konventionell talträning. En kvasiexperimentell, prospektiv, kontrollerad single subjekt A-B-A design användes. Försökspersonen hade vid träningsstart en tillbakadragen artikulation av /t/ och /d/ till velart/uvulart artikulationsställe med kvarstående svårighet att göra sitt tal förståeligt för sina samtalspartners.  Behandlingseffekten utvärderades genom instrumentell EPG analys av /t/ i enstaka ord före och efter behandling. Analysen visade signifikanta behandlingsresultat där en fortgående förbättring av produktionen av /t/ i medial och final position skedde även fyra år efter avslutad behandling. Perceptuell lyssnarbedömning av tränade och otränade lyssnare uppvisade signifikant förbättrad skattning av t-likhet av målljudet /t/ i medial och final position över tid. Ett mycket svagt samband sågs mellan perceptuell skattning av t-likhet och de analyserade EPG-värdena. Lyssnarskattningen av spontantalet visade en förbättring av förståelighet vid kontroll 4 år efter avslutad träning. Utvärderingen bekräftar tidigare forskning och visar att talträning med EPG är ett effektivt sätt att ge visuell återkoppling i försök att etablera ett korrekt artikulationsmönster, förbättrat tal och ökad förståelighet. Detta provades i föreliggande studie och även om resultaten inte var entydiga, antyddes att metoden kan vara långsiktigt framgångsrik vid sedan lång tid väl etablerade talavvikelser utan tecken på förändring spontant eller efter tidigare träning utan visuell återkoppling. En viktig erfarenhet är således att planera långsiktigt och invänta automatisering av nya artikulationsrörelser som har lång etableringsfas. Träning med EPG föreslås kunna erbjudas vuxna personer med kvarstående artikulationsavvikelser där konventionell träning inte har kunnat ge önskvärda resultat.

    Nyckelord: Elektropalatografi, behandlingseffekt, hemifacial mikrosomi, artikulationsstörning, långtidsuppföljning, förståelighet

  • 28.
    Berglund, Viktoria
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Logopedi.
    Engström, Carin
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Logopedi.
    Att lyssna på sväljning: En studie om användning av cervikal auskultation vid bedömning av dysfagi i Sverige2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka hur användningen av bedömningsmetoden cervikal auskultation (CA) ser ut hos dysfagilogopeder i Sverige. Våra frågeställningar var: Hur utspridd är metoden inom logopedkåren? Hur utspridd är metoden i landet? Vilka åsikter finns kring metoden bland logopeder i Sverige? Vilka undersökningsmetoder vid dysfagi används mest bland logopeder i Sverige? Totalt deltog 82 personer i studien. Data samlades in genom en webbenkät. Frågorna i enkäten var blandat öppna och slutna. Resultaten visade att 18 % av de svarande använde CA. Det fanns ett signifikant samband mellan hur ofta man använde metoden och hur säker man kände sig i bedömningen. Signifikans hittades också mellan hur ofta man använde CA och hur stor vikt man lade vid det man kom fram till med metoden när man gjorde sin totala bedömning. Större vikt tillskrevs även CA:s resultat av dem som kände sig säkra i att bedöma med CA. Resultaten visade också att ju fler år man hade använt metoden desto säkrare kände man sig i att göra bedömningar med den. Majoriteten av de som använde CA var självlärda eller hade lärt sig metoden genom kollegor. En tanke som uppkom var om logopeder i Sverige eventuellt tror att CA är menat att användas som enskild bedömningsmetod och därmed ersätta icke-instrumentell bedömning. CA tycks inte användas så frekvent i Sverige främst på grund av brister i evidens och tillförlitlighet men många ser fördelar som skulle motivera användning av CA som en del i icke-instrumentell bedömning.

  • 29.
    Bergmann, Amanda
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Logopedi.
    Kjerrman, Corinne
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Logopedi.
    Ett intraoperativt ordrepetitionstest på svenska: Baserat på det nederländska testbatteriet Dutch Linguistic Intraoperative Protocol2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Lågmaligna gliom är hjärntumörer som växer långsamt och ofta infiltrerar områden i hjärnan som ansvarar för viktiga funktioner som exempelvis språk och motorik. Resektion av tumörer i elokventa områden kan göras med vakenkirurgi, vilket innebär att patienten är vaken och genomgår testning av relevanta funktioner under operationen. Beroende på vilket område som är aktuellt för operation och vilken funktion som förväntas kunna vara påverkad används olika test, vilket möjliggör en mer omfattande resektion. Vid språktestning under vakenkirurgi kan patientens språkliga förmågor testas för att i större utsträckning kunna bevara den aktuella funktionen. På Akademiska sjukhuset i Uppsala används idag språktest som testar bland annat bildbenämning, meningskonstruktion och högläsning. Det finns en efterfrågan på ett större urval av test för att möjliggöra en noggrannare språklig bedömning under det operativa ingreppet. Syftet med detta examensarbete var att skapa ett ordrepetitionstest med utgångspunkt från det nederländska testbatteriet DuLIP, samt att genomföra en pilottestning för att bedöma testets kvalitet. Examensarbetet resulterade i ett svenskt ordrepetitionstest. En pilottestning, som genomfördes på 15 deltagare, fastställde vilka ord som skulle ingå i testet. Detta test planeras att användas på Akademiska sjukhuset i Uppsala men kan även användas i hela Sverige.

  • 30.
    Bergstrand, Julia
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Logopedi.
    Contreras, Julia
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Logopedi.
    PODD i interaktion: - En samtalsanalytisk fallstudie av interaktion med AKK2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund: Ett språk är ett individuellt redskap för att stimulera och organisera begrepp och tänkande. Genom språket ges individen också möjligheter att förstå omvärlden och sig själv. Att inte ha tillgång till ett funktionellt språk och kommunikationssätt innebär att individen riskerar att gå miste om många utvecklingsmöjligheter och bli starkt begränsad i livets samtliga aspekter. För individer med språk, tal och kommunikationssvårigheter finns Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK). AKK är ett samlingsbegrepp för olika redskap och metoder som avser att förbättra och underlätta kommunikation och interaktion mellan individen och personerna i dennes omgivning. En form av AKK är Pragmatisk Organiserad Dynamisk Display (PODD).

    Syfte: Denna studie syftar till att med metodologin för Conversation Analysis (CA) undersöka vad som sker i interaktion med PODD under samtal mellan två personer.

    Metod: En kvalitativ fallstudie som genomfördes under en dag på en träningsskola då en AKK-användare (”Adam”) och hans kommunikationspartner (”Elin) interagerade med PODD i vardagliga aktiviteter. Observationen dokumenterades med två videokameror.

    Resultat: Det inspelade materialet uppgick till totalt tre timmar. Utifrån denna mängd valdes ett par sekvenser ut för analys. Analysen av materialet visar att interaktionen med PODD byggs upp sekventiellt genom ömsesidigt samarbete mellan deltagarna. Deltagarna använde sig av olika tillvägagångssätt för att initiera, upprätthålla och avsluta kommunikativa projekt med PODD. Analysen visar även att PODD användes för att utföra olika sociala handlingar inom flera olika aktivitetstyper. Resultaten tyder också på att det är kommunikationspartnerns förmåga att uppmärksamma, tolka, stötta och vägleda AKK-användarens kommunikativa initiativ som ger AKK-användaren möjlighet att delta i det gemensamma kommunikativa projektet.

  • 31.
    Bergström, Anna
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Logopedi.
    Due, Sofia
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Logopedi.
    Att mäta kommunikativ förmåga: Utvecklandet av ett självskattningsinstrument2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att arbeta med kommunikativ förmåga är en av grundstenarna i logopedens yrkesutövning. Syftet med denna studie var att utveckla ett självskattningsinstrument som kan mäta kommunikativ förmåga, med möjlighet att fånga upp både positiva och negativa aspekter av förmågan. Instrumentet utvecklades i enlighet med klassisk mätteori. En första utvärdering av instrumentet gjordes i ett pilottest med 13 respondenter. Resultatet ledde till att antal items, det vill säga frågor, minskades från 133 till 78 och individuella items förändrades vid behov. 254 respondenter fyllde sedan i det reviderade formuläret på internet. Fyra faktorer kunde uttydas ur materialet. Dessa var: beteende i sociala situationer, funktionell kommunikation, lingvistisk kunskap och receptiv förmåga samt röst. De fyra faktorerna förklarade 30,4% av variansen i materialet. Cronbachs alfa för alla 78 item var α = 0,76. Resultatet av denna studie är ett instrument i behov av ytterligare revidering och utveckling, främst med avseende på validering.

  • 32.
    Birck, Maria
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Logopedi.
    Lindblom, Sofia
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Logopedi.
    Testning av högläsning och spontantal vid neurokirurgi i vaket tillstånd: En litteraturgenomgång för att vidareutveckla de intraoperativa testmetoderna2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vaken hjärnkirurgi med testning av tal- och språkfunktioner ger viktiga fördelar vid operation av lågmaligna gliom. Denna metod ökar möjligheten för radikal resektion av tumören samtidigt som viktiga funktioner som till exempel språk bevaras. Optimering av det intraoperativa språktestningsförfarandet ökar möjligheten för mer sensitiv språktestning. Det finns idag ingen konsensus, varken internationellt eller nationellt, kring hur man bör testa språkliga funktioner intraoperativt. Syftet med föreliggande arbete är att undersöka om det är möjligt att vidareutveckla de metoder som idag används för elicitering av spontantal och testning av läsning under vakenkirurgi av lågmaligna gliom på Akademiska sjukhuset i Uppsala. För att undersöka detta genomfördes en litteraturgenomgång vilken tillsammans med auskultationer vid operation och intervjuer med yrkesverksamma logopeder och neurokirurger har utmynnat i ett förslag på ett intraoperativt högläsningstest innehållande meningar med nonord, meningar utan nonord samt enskilda ord. Nivåindelningen av testmaterialet möjliggör för testledaren att individuellt anpassa språktestning utifrån patientens förmåga. I samband med färdigställandet av testet genomfördes en pilottestning av materialet. Det föreslagna lästestet förväntas vara mer heltäckande än det som används idag då det möjliggör testning av flera läsfunktioner så som de beskrivs i ”dual route-modellen”, en psykolingvistisk teori om läsning. Dessutom har ett förslag på riktlinjer kring intraoperativt elicitering av spontantal formulerats. 

  • 33.
    Bizet, Elisabeth
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Logopedi.
    Eddin, Cecilia
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Logopedi.
    Ett intraoperativt språktest som bedömer förmåga av högläsning och semantisk meningskomplettering.2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Low-grade gliomas tend to gradually infiltrate brain areas essential for functions such as speech and language, and during surgery these areas risk being damaged. Thus, patients with low-grade gliomas should undergo awake surgery while performing tasks that evaluate the language functions associated with these areas. In order to be suitable for intraoperative use, the language tasks must have an appropriate and even level of difficulty. Furthermore, it is important that the test examines the abilities intended, and therefore a wide range of intraoperative language taks is required. At The Uppsala University Hospital there is a current demand for a reading test that evaluates reading comprehension and semantic processing. The aim of this essay was to produce a Swedish equivalent to the semantic sentence completion test with closed context from the Dutch test battery DuLIP, which examines these abilites. Twenty four out of the 25 tasks from DuLIP were translated and adapted to Swedish, followed by a pilot trial to assess the quality of the produced test. As a result of the test not meeting the criteria set by the authors a revision of the tasks was made, and 11 additional tasks were created. Ultimately, a second pilot trial was conducted resulting in an intraoperative language test consisting of 26 tasks, that examines reading and semantic sentence completion ability. 

    Lågmaligna gliom infiltrerar ofta successivt hjärnområden som ansvarar för bl.a. språkförmåga och motorik och vid kirurgi riskerar dessa områden att skadas. Patienter med lågmaligna gliom bör därför opereras i vaket tillstånd, samtidigt som de utför testuppgifter som bedömer de funktioner som förknippas med områdena. För att kunna användas intraoperativt bör testuppgifterna ha en lämplig och jämn svårighetsgrad. Det är också viktigt att testet som används bedömer den förmåga som avses, och därför behövs ett stort utbud av intraoperativa språktester. På Akademiska sjukhuset i Uppsala efterfrågas ett högläsningstest som bedömer läsförståelse och semantisk bearbetning, vilket i nuläget inte finns på svenska. Syftet med denna uppsats var att framställa en motsvarighet till det semantiska meningskompletteringstestet med sluten kontext i det holländska testbatteriet DuLIP, vilket bedömer dessa förmågor. Tjugofyra av de 25 uppgifterna från DuLIP översattes och anpassades till svenska och sedan genomfördes en pilottestning för att undersöka det framtagna testets kvalité. På grund av att testet inte uppnådde författarnas kriterier gjordes en omarbetning av uppgifterna, och dessutom skapades 11 nya uppgifter. Slutligen genomfördes ytterligare en pilottestning, vilket resulterade i ett intraoperativt språktest med 26 uppgifter, som bedömer förmåga av högläsning och semantisk meningskomplettering. 

  • 34.
    Björklund, Staffan
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Logopedi.
    Normativa data för samband mellan subglottalt tryck och ljudtrycksnivå2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan subglottalt tryck och ljudtrycksnivå, och undersöka inverkan av kön och tonhöjd. Röststyrkan är starkt beroende av subglottalt tryck och sambandet har analyserats i ett flertal studier, som alla visar på ett linjärt förhållande mellan logaritmen av subglottala trycket och ljudtrycksnivån (SPL). Schutte (1980) analyserade sambandet för 21 kvinnor och  24 män som producerade ett stort antal mätdata med olika SPL och tonhöjd. Tryck mättes med ballong i esofagus. Tanaka & Gould (1982) analyserade 4 kvinnor och 6 män på tre ljudnivåer på bekväm tonhöjd; svag, normal och stark ljudstyrka. Subglottalt tryck uppmättes med pletysmograf, med försökspersonen sittandes i lufttät box. Pressad fonation karaktäriseras av ett högt subglottalt tryck och en förhållandevis låg SPL, så sambandet mellan tryck och SPL torde påverkas av glottal adduktion och troligen också av tonhöjd. Därför borde normativa data från röstfriska personer vara av intresse. I denna studie producerade 16 kvinnor och 15 män sekvenser av stavelsen [pæ] på fyra tonhöjder, jämnt fördelade över en oktav. Regressionsanalys användes för att approximera sambandet mellan SPL och logaritmen av subglottalt tryck samt för att beräkna genomsnittlig SPL-ökning för dubblat subglottalt tryck och beräknad SPL vid 10 cm H2O. Resultatet visar som väntat ett mycket starkt samband mellan subglottalt tryck och ljudtrycksnivån, med en korrelationskoefficient på 0.835 respektive 0.826 för kvinnor respektive män. En fördubbling av subglottalt tryck gav en genomsnittlig SPL-ökning av 11,5 dB (SD 3.8) för kvinnor och 10,0 dB (SD 2,7) för män. Skillnaden mellan kvinnor och män var här signifikant, vilket ger stöd för att använda separativa normativa värden för kvinnor och män. Genomsnittlig beräknad nivå vid 10 cm H2O var 83,6 dB (SD 3,9) för kvinnor och 82,2 dB (SD 4,6) för män beräknat till 15 cm mikrofonavstånd. Sambandet mellan subglottalt tryck och SPL skiljde sig en aning beroende på tonhöjd, men skillnaden var ej signifikant. Trots de relativt höga standardavvikelserna tyder resultatet på att det vore värt att studera i vad mån avvikelser från de potentiellt normativa värdena skulle kunna vara tecken på någon slags fonatorisk dysfunktion.

  • 35.
    Björklund, Staffan
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Logopedi.
    Sundberg, Johan
    KTH, Sch Comp Sci & Commun, Dept Speech Mus Hearing, SE-10044 Stockholm, Sweden.;Univ Coll Mus Educ, Stockholm, Sweden..
    Relationship Between Subglottal Pressure and Sound Pressure Level in Untrained Voices2016Ingår i: Journal of Voice, ISSN 0892-1997, E-ISSN 1873-4588, Vol. 30, nr 1, s. 15-20Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objectives. Subglottal pressure (P-s) is strongly correlated with sound pressure level (SPL) and is easy to measure by means of commonly available equipment. The SPL/Ps ratio is strongly dependent on the efficiency of the phonatory apparatus and should be of great relevance to clinical practice. However, published normative data are still missing. Method. The subjects produced sequences of the syllable [pae], and P-s was measured as the oral pressure during the [p] occlusion. The P-s to SPL relationship was determined at four pitches produced by 16 female and 15 male healthy voices and analyzed by means of regression analysis. Average correlation between P-s and SPL, average SPL produced with a P-s of 10 cm H2O, and average SPL increase produced by a doubling of P-s were calculated for the female and for the male subjects. The significance of sex and pitch conditions was analyzed by means of analysis of variance (ANOVA). Results. Pitch was found to be an insignificant condition. The average correlation between P-s and SPL was 0.83 and did not differ significantly between the female and male subjects. In female and male subjects, P-s = 10 cm H2O produced 78.1 dB and 80.0 dB SPL at 0.3 m, and a doubling of P-s generated 11.1 dB and 9.3 dB increase of SPL. Both these gender differences were statistically significant. Conclusions. The relationship between P-s and SPL can be reliably established from series of repetitions of the syllable [pae] produced with a continuously changing degree of vocal loudness. Male subjects produce slightly higher SPL for a given pressure than female subjects but gain less for a doubling of P-s. As these relationships appear to be affected by phonation type, it seems possible that in the future, the method can be used for documenting degree of phonatory hypofunction and hyperfunction.

  • 36.
    Blom Johansson, Monica
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Logopedi.
    Aphasia: as experienced by significant others2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 37.
    Blom Johansson, Monica
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Forskning om funktionshinder och habilitering.
    Carlsson, Marianne
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Östberg, Per
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Logopedi.
    Sonnander, Karin
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Forskning om funktionshinder och habilitering.
    A multiple-case study of a family-oriented intervention practice in the early rehabilitation phase of persons with aphasia2013Ingår i: Aphasiology, ISSN 0268-7038, E-ISSN 1464-5041, Vol. 27, nr 2, s. 201-226Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background:

    Having a family member with aphasia severely affects the everyday life of the significant others, resulting in their need for support and information. Family-oriented intervention programmes typically consist of support, information, and skill training, such as communication partner training (CPT). However, because of time constraints and perceived lack of skills and routines, such programmes, especially CPT, are not common practice among speech-language pathologists (SLPs).

    Aims:

    To design and evaluate an early family-oriented intervention of persons with stroke-induced moderate to severe aphasia and their significant others in dyads. The intervention was designed to be flexible to meet the needs of each participant, to emotionally support the significant others and supply them with information needed, to include CPT that is easy to learn and conduct for SLPs, and to be able to provide CPT when the persons with aphasia still have access to SLP services.

    Methods & Procedures:

    An evaluative multiple-case study, involving three dyads, was conducted no more than 2 months after the onset of aphasia. The intervention consisted of six sessions: three sessions directed to the significant other (primarily support and information) and three to the dyad (primarily CPT). The intervention was evaluated both qualitatively and quantitatively based on video recordings of conversations and self-assessment questionnaires.

    Outcomes & Results:

    The importance of emotional support as well as information about stroke/aphasia was clearly acknowledged, especially by the significant others. All significant others perceived increased knowledge and understanding of aphasia and related issues.

    Communicative skills (as manifested in the video recordings) showed improvements from pre- to post-intervention.

    Conclusions:

    The results corroborate the need for individualised and flexible family-oriented SLP services that are broad in content. Furthermore, the results support the early initiation of such services with recurrent contact. The usefulness of CPT this early in the rehabilitation process was indicated but is yet to be proved.

  • 38.
    Blom Johansson, Monica
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Forskning om funktionshinder och habilitering.
    Carlsson, Marianne
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Vårdvetenskap.
    Östberg, Per
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Logopedi.
    Sonnander, Karin
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Forskning om funktionshinder och habilitering.
    Communication changes and SLP-services according to significant others of persons with aphasia2012Ingår i: Aphasiology, ISSN 0268-7038, E-ISSN 1464-5041, Vol. 26, nr 8, s. 1005-1028Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Significant others are important to persons with aphasia. For several reasons they should be involved in speech-language pathology (SLP) services, including acquiring facilitating communicative strategies and receiving support. In order to further adapt SLP services there is a need to know the perceptions and views of the significant others. Little is known about how they perceive changes in communication as well as received SLP services and in what way they want to be involved in these services.

    Aims: The study aimed to investigate which communicative changes significant others of persons with aphasia had experienced after a stroke event and to what extent these changes were experienced. A further aim was to describe the significant others’ experiences of SLP services and their motivation to participate in these services. Finally, the significant others’ experiences were compared in terms of sex, age, type of relationship, time since stroke onset, and type and severity of aphasia.

    Methods & Procedures: An 80-item study-specific questionnaire was answered by 173 significant others of persons with aphasia living throughout Sweden (response rate 69%). Of these, 33% were male and 67% female. Mean age was 64.2 years (range 33–87 years) and 85.5% of the participants were a cohabiting partner to a person with aphasia.

    Outcomes & Results: A total of 64% of participants perceived their conversations as being less stimulating and enjoyable compared with conversations before stroke onset. Aphasia was considered a substantial or very substantial problem by 64%. The participants took on an increased communicative responsibility, and 70% had changed their communicative behaviour in order to facilitate conversations. A total of 75% (n = 130) had met with the SLP of the person with aphasia. Of those, 63% perceived their own support from SLP services to be adequate; 87% considered language ability training as the most important SLP service. Type and severity of aphasia were especially related to the communicative experiences of the participants and their motivation to be involved in SLP services.

    Conclusions: The substantial decrease from pre- to post-stroke regarding enjoyment and meaningfulness of conversations suggests the need to further improve SLP services in order to help the people in question communicate at an optimal level. We suggest that clinicians should put more emphasis on explaining the benefits and availability of different kinds of aphasia rehabilitation services, such as functional communication training and communication partner training in addition to language ability training.

  • 39.
    Blom Johansson, Monica
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Logopedi.
    Hartelius, Lena
    Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Göteborgs Universitet.
    Svensson, Per
    Språk, tal och kommunikation samt sväljning2015Ingår i: Rehabiliteringsmedicin: Teori och praktik / [ed] Jörgen Borg, Kristian Borg, Björn Gerdle, Katharina Stibrant Sunnerhagen, Lund: Studentlitteratur , 2015, 1:1, s. 273-286Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 40. Brodén, Madeleine
    et al.
    Gonzalez Lindh, Margareta
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Logopedi. Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, centrumbildningar mm, Centrum för klinisk forskning, Gävleborg.
    Krüssenberg, Corinna
    Ristic, Irvina
    Rubensson, Agneta
    McAllister, Anita
    Sjögreen, Lotta
    Tal och oral sensomotorisk intervention: Behandling vid talavvikelser, sväljsvårigheter, salivläckage och orala ovanor2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 41.
    Brolin, Lina
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Logopedi.
    Karlsson, Lina
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Logopedi.
    Interaktion mellan små barn med Cerebral Pares och deras vardagliga samtalspartners på förskolan2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det övergripande syftet med denna studie var att öka kunskapen om hur små barn med Cerebral Pares (CP) deltar, kommunicerar och interagerar med sina vardagliga samtalspartners på förskolan. I studien deltog två små pojkar (2;4 och 4;3 år) med grav CP (GMFCS 5) med lite/inget talat språk. De filmades på förskolan i olika vardagliga aktiviteter tillsammans med de andra barnen och personalen. Vid analysen studerades pojkarnas samlade kommunikativa resurser och återkommande mönster i samtalen på ett detaljerat plan med hjälp av Conversation Analysis (CA). Analysen visade att samtalspartnern hade en viktig roll för att underlätta i samtalet genom att tolka och tillskriva pojkarnas bidrag betydelse. När pojkarna använde en kombination av flera kommunikativa resurser föreföll det vara lättare för samtalspartnern att tillskriva bidragen betydelse. Vilken betydelse som tillskrevs kunde bland annat påverkas av hur barnens bidrag producerades, vilken aktivitet deltagarna var involverade i, eller vilken kunskap samtalspartnern hade om pojkarna sedan tidigare. Det framkom också att pojkarnas oförmåga att sitta självständigt påverkade deltagarstukturen som i sin tur påverkade interaktionen och kommunikationen. Kvalitativa närstudier av interaktion med barn med svår motorisk nedsättning till följd av CP är viktiga då dessa kan demonstrera vilka metoder som omgivningen använder för att skapa mening i interaktion trots barnens begränsade kommunikativa resurser. Barnens signaler kan till exempel vara svårtolkade för omgivningen på grund av den motoriska funktionsnedsättningen, men de vuxna använder den aktuella aktiviteten eller samtalet för att skapa en meningsfull kontext för barnens bidrag. Detta leder till att barnen blir mindre passiva i sin kommunikation och att kommunikationen blir lättare att förstå.

    Nyckelord: Interaktion, Kommunikation, Cerebral Pares (CP), Conversation Analysis (CA), Kommunikativa resurser.  

  • 42.
    Brännlund, Maxine
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Logopedi.
    Wallén, Sanne
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Logopedi.
    Grafisk Alternativ och Kompletterande Kommunikation, GAKK: Upplevelser från brukare och vårdnadshavare, en systematisk litteraturstudie.2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det är viktigt för alla människor att kunna prata men inte lika självklart för personer med en kommunikativ funktionsnedsättning. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att belysa brukare och vårdnadshavares upplevelse och erfarenhet av grafisk alternativ och kompletterande kommunikation (GAKK). Studien innefattades av 15 artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades genom en metasyntes. Data kategoriserades till sex huvudkategorier; (1) konversationsmönster vid användning av GAKK, (2) förväntningar och farhågor, (3) omgivningen, (4) hjälpmedlet, (5) användning: när och var, i vilka situationer, (6) att lära sig kommunikationen och hantera hjälpmedlet. Resultatet visade att samtal med GAKK ofta var begränsade och förutsägbara. Synpunkter framkom på vikten av att kunna kommunicera mer än basala behov. Brukarens kommunikation är beroende av stöd och kompetens från omgivningen, och brukaren påverkas av omgivningens bemötande. Hjälpmedlets tillgänglighet och individanpassning var avgörande för kommunikationen. Brukare anpassade sin kommunikation till olika situationer och personer genom olika strategier. GAKK kunde användas till mer än bara kommunikation, så som till stöd i dagliga rutiner. Delade synpunkter rådde gällande hög- och lågteknologiska hjälpmedel. Förbättrad kommunikation hos brukaren beskrevs vid användning av GAKK. Det var viktigt att inkludera både brukare och vårdnadshavare vid val av hjälpmedel. Sammanfattningsvis var det många faktorer som behövde samverka väl för att användningen av GAKK skulle bli optimal.

    Nyckelord: kommunikation, grafisk alternativ och kompletterande kommunikation (GAKK), vårdnadshavare, brukare, upplevelser, högteknologisk GAKK, lågteknologisk GAKK

  • 43.
    Brösemyr, Therése
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Logopedi.
    Karlsson, Jessica
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Logopedi.
    Nordgren, Gustav
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Logopedi.
    Tungans muskelaktivitet vid stamning: En kvalitativ studie med elektromyografi2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Stamning är en talstörning som innebär återkommande avbrott i talflytet. Tidigare forskning har undersökt tungans rörelser vid stamning, men detta utelämnar svar kring musklernas faktiska aktivitet. Denna studie skapades med två syften: dels att undersöka tungans muskelspänning vid stamning, dels att utforma en metod lämplig för att observera detta. EMG-elektroder fästes på läppar och tunga. Elektroden på tungan fästes med ett lim avsett för applicering i munhålan, PeriAcryl. Med metoden som utformades uppmättes muskelspänning vid stamning men ofta krävdes flera appliceringsförsök och låg impedans var svår att uppnå. Registreringar föreföll vara starkast vid artikulation av fonem och stavelser involverande främre delen av tungan. Vid bearbetning av insamlade data utformades även nya kategorier för beskrivning av stamningstillfällen, i ett försök att fördjupa den traditionellt akustiska indelningen i repetitioner, förlängningar och blockeringar. Resultaten i denna studie indikerade att tungans spänning har stor påverkan i hur och varför tillfällen av stamning uppstår. Hos flera deltagare uppmättes höjda nivåer av statisk spänning som resulterade i en blockering av munhålan, till exempel vid /d/. Vid andra tillfällen när munhålan var blockerad av tungan passerade luften genom näshålan, vilket skapade nasala fonem. Spridning av spänning mellan muskler i munhåla och ansikte kunde observeras hos ett antal deltagare, vilket också avspeglades i synkroniserade medrörelser (till exempel blinkning, ryckning och grimasering). Låg muskelspänning uppmättes vid några stamningstillfällen, vilka kunde tolkas som otillräcklig artikulation. Tremor i tungan i samband med stamning observerades hos en deltagare i denna studie. Studien har belyst stamningens mekanismer men för vidare studier behöver metoden utvecklas för ytterligare stabilitet, och gruppens storlek begränsar möjligheten att generalisera resultaten.

    Publikationen är tillgänglig i fulltext från 2020-01-23 12:00
  • 44.
    Burström Gustavsson, Ingela
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Logopedi.
    Fogelberg, Agnes
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Logopedi.
    Att mäta vårdpersonals kunskap om afasi: Framtagande av items till bedömningsinstrument2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    För att språket ska fungera normalt krävs ett samspel mellan uttrycksförmåga och förståelse av språk. Afasi är en språkstörning som kommer sig av en skada i de delar av hjärnan som påverkar språket. Att få afasi kan innebära en stor omställning i livet och ofta uppstår ett behov av anpassning av kommunikationen både för personen som fått afasi och personer i dess omgivning. Detta inkluderar även den vårdpersonal som arbetar nära personen med afasi. För att nå förståelse och kunna ge vård och omsorg av god kvalitet, måste tillräcklig kunskap om afasi finnas hos vårdpersonalen. Tidigare forskning visar att det finns brister hos vårdpersonal i deras kunskap om afasi. Utifrån detta kan det anses viktigt att kunna mäta vårdpersonals kunskap om afasi. Denna studies syfte har varit att ta fram relevanta frågor (items) som kan mäta kunskapsnivån hos vårdpersonal. För att besvara frågeställningarna användes kvalitativ metod för materialinsamling. För att samla erfarenheter av hur vårdpersonalens kunskap om afasi upplevs vara idag, genomfördes intervjuer med tre separata grupper: fem personer med afasi, fem anhöriga till personer med afasi och tre logopeder med erfarenhet av arbete med personer med afasi. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att informanternas erfarenheter var att det hos vårdpersonal existerar kunskapsbrister om afasi, varför studien ansågs vara motiverad. Utifrån det analyserade materialet togs 32 items fram, med syfte att mäta vårdpersonals kunskap om afasi. Som alltid vid kvalitativ forskning finns det risker att olika faktorer, exempelvis forskarnas förförståelse, påverkar informanterna. Största möjliga hänsyn har tagits till detta. Framtida nytta med studien är att de framtagna items kan användas i ett bedömningsinstrument för att mäta vårdpersonals kunskap om afasi. Därmed ges nya möjligheter att kvalitetssäkra vård av personer med afasi, att motivera utbildning för vårdpersonal och att exempelvis mäta vårdpersonals kunskap i relation till rehabilitering.

     

    Nyckelord: afasi, kunskap, vårdpersonal, items, bedömningsinstrument, kommunikation

  • 45.
    Böckman, Yesmin
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Logopedi.
    Joof Flink, Felicia
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Logopedi.
    Samtal med foton och filmer: En studie av Fotokalendern som AKK för sex barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Kommunikativa svårigheter förekommer med varierande grad hos barn och ungdomar

    inom habiliteringsverksamheten. Gemensamt är att svårigheterna ofta innebär en

    inskränkning av individens aktivitet och delaktighet i olika livssituationer. Att vara

    delaktig i ett samtal med någon i ens omgivning bidrar till att kunna skapa social närhet.

    Omgivningen har därmed en betydelsefull roll i att se till att individer med

    kommunikativa svårigheter ges möjlighet att vara aktiva och delaktiga i sina liv. Syftet

    med föreliggande studie är att via filmning och enkäter undersöka om användning av

    hjälpmedelsapplikationen Fotokalendern påverkar interaktionen mellan sex barn och

    ungdomar med autismspektrumtillstånd och deras vårdnadshavare och skolpersonal

    med fokus på aktivitet och delaktighet. Studiens resultat tyder på en ökad aktivitet och

    delaktighet i samtal som en effekt av användning av Fotokalendern men att fler faktorer

    än hjälpmedlet kan påverka resultatet. Två viktiga faktorer är omgivningens attityd och

    kunskap om kommunikation. Vidare forskning behövs för att undersöka hur dessa

    faktorer kan påverka interaktion med kommunikationshjälpmedel.