uu.seUppsala universitets publikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12 1 - 50 av 82
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abou-soultan, Norhan
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen, Centrum för socialt arbete - CESAR.
    Andersson, Irene
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen, Centrum för socialt arbete - CESAR.
    Ensamkommande barn och psykisk ohälsa: En kvalitativ studie om socialarbetarens upplevelser av arbetet med ensamkommande barn med psykisk ohälsa efter flyktingströmmen 20152018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 2.
    Abushaqfa, Marwa
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen, Centrum för socialt arbete - CESAR.
    Sörum, Alma
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen, Centrum för socialt arbete - CESAR.
    Rätten till goda levnadsvillkor: En kvalitativ studie av förvaltningsrättens domar kring rätten till LSS insats2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning:

    Syftet med denna uppsats var att undersöka hur funktionshindradepersonersrättigheter enligt SFS 1993:387 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) befästs eller eventuellt urholkas inom ramen för beslut som fattasinom offentlig förvaltning. Det empiriska materialet i denna studie bestod av tolv rättsfall från förvaltningsrätten. En kvalitativ abduktiv ansats användes, där en socialkonstruktionistisk grundsyn och Nancy Frasers kritiska perspektiv på kampen om behoven i ett senkapitalistiskt välfärdssamhälle utgjorde förståelseramen genom analysprocessen, vilken utgjordes av en kombination av kritisk diskursanalys och tematisk analysprocess. Detta tillvägagångssättbedömdes användbart för attidentifiera diskurser som kom till uttryck genom resonemangen förda kring innebörden av begreppet “goda levnadsvillkor”, vilket var centralt för undersökningen.Forskningsansatsen möjliggjorde även ett synliggörande avojämlika sociala maktrelationer och maktordningar som kan anses framträda inom LSS domar. Genom att relatera undersökningensfynd till tidigare forskning kring problemområdet har fynden kunnattolkas och förståsur ett större sammanhangoch på så sätt har rimliga slutsatser kunnat dras utifrån frågeställningen. Resultatet av studienhar formulerats genom följande diskurser: diskursen om definitionen och tolkningen av behoven, diskursen om behovet av social gemenskap och att “komma ut i samhället”, fritidsaktivitetsdiskurs & normal livsföringsdiskurs, juridisk diskurs, anhörig-och familjediskurs, samt diskursen om frigörelse, självständighet och normal livsföring.Dessa diskurser anses vara möjliga tolkningar avstudiensempiri samt möjliga exempel på vad en större forskning som omfattar ett större material skulle kunna komma fram till.Undersökningen har lett till ett konstaterande om att ett grundläggande antagande hos beslutsfattare tycks vara att LSS ska tolkas restriktivt. I denna studie relateras denna restriktiva tillämpning till en nyliberalistisk politisk syn vilken anses gradvis ha bidragit till att konstruera om politikers och beslutsfattares förståelse av syftet med LSS åt det restriktiva hållet, vilket kan anses urholka det ursprungliga syftet med LSS, som det beskrevs då lagen först infördes.

  • 3.
    Alfvenhierta, David
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen, Centrum för socialt arbete - CESAR.
    Charpentier, Filip
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen, Centrum för socialt arbete - CESAR.
    Hjärterum med substans: Att vara hemlös förälder i missbruk – motverkansmodellerna, forskningen och Barnkonventionen2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här studien sker mot bakgrund av uppgifter i nyhetsmedier där det berättats om de svårigheter som hemlösa möter om det är föräldrar till barn som inte delar deras situation i hemlöshet. Den sker också mot bakgrund av att Barnkonventionen inom kort inkorporeras i svensk lagstiftning. Studiens syfte är att undersöka hur det sociala problemet “att vara hemlös förälder i missbruk” konstrueras i vetenskapliga texter om två modeller för arbete med motverkan av hemlöshet i Sverige. Studiens syfte är också att skapa en djupare förståelse av om, och i så fall hur, nämnda modellers lösningar möjliggör för föräldern att tillgodose den rätt barnet enligt Barnkonventionen har till sina föräldrar, till bostad och till skydd, genom förälderns deltagande i respektive modell. Studiens metod är kvalitativ innehållsanalys och perspektivanalys utgör både teori och analysmetod utifrån socialkonstruktivistisk grund. De två problemperspektiv vi funnit har vi valt att kalla för ”behandling först – boende sedan” respektive ”boende först – behandling sedan”. De skiljer sig avsevärt från varandra beträffande hur det sociala problemets karaktär, orsak, konsekvenser, lösning och utveckling konstrueras. Det visar sig också finnas skillnader mellan hur problemperspektiven möjliggör tillgodoseendet av barnets rättigheter enligt Barnkonventionen. En viktig slutsats är avsaknaden av tydliga barnperspektiv i de bägge problemperspektiven. Studien finner även att ”behandling först – boende sedan” är ett problemperspektiv som bygger på en voluntaristisk orsaksförklaring medan ”boende först – behandling sedan” istället bygger på en deterministisk.

  • 4.
    Ali, Nor
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen, Centrum för socialt arbete - CESAR.
    Hallerth, Jessica
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen, Centrum för socialt arbete - CESAR.
    Inifrån, uppifrån, utifrån: Om kvinnliga socialsekreterares upplevelser av normaliserad stress och könade krav2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Kvinnor är i högre utsträckning än män sjukskrivna och psykiatriska diagnoser, däribland stressrelaterad ohälsa, är den diagnosgrupp som ökat mest de senaste åren. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur kvinnliga socialsekreterare upplevelser sin arbetssituation, stress och könade förväntningar samt hur dessa kommer till uttryck i vardagen. Kvalitativa intervjuer utgör studiens empiri och denna har sedan bearbetats med hjälp av en tematisk analysmetod. Studiens teoretiska ramverk består av socialkonstruktionism, feministiskt perspektiv och specifikt begreppen femininitet och könade organisationer, samt krav-kontroll-stödmodellen. Ramverket har präglat såväl materialinsamling som analys. Studiens resultat tyder på att arbetssituationen är betungande till följd av en hög arbetsbelastning, begränsat handlingsutrymme, brist på vidareutveckling samt en upplevd rollkonflikt till följd av en önskan att kunna göra mer för klienterna än vad som är möjligt. Kraven inifrån, att känna ansvar för sina medmänniskor, är de som upplevs mest betungande vilket kan bero på samhällets könade förväntningar och fostrandet till omsorgsansvar. Ytterligare tyder empirin på att stress upplevs till följd av brist på kontroll i arbetet vilket dessutom kan påverka privatlivet. Däremot kan vi uttyda att socialt stöd från chefer och kollegor är den mest essentiella faktorn för att klara av den belastande arbetssituationen. Vidare visar empirin att intervjupersonerna i majoriteten av fallen har huvudansvaret för det obetalda arbetet och således arbetar dubbelt, såväl på fritiden som på arbetsplatsen. Detta för att de bland annat tar ett större emotionellt ansvar för både kollegor och klienter vilket många gånger osynliggörs på arbetsplatsen då det ses som en egenskap hos kvinnor snarare än något som de aktivt gör. Därför bör det talas om könade krav för att inte ojämlika arbetsförhållanden i det sociala arbetet ska passera obemärkta förbi.

  • 5.
    Andersson, Elisa
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen, Centrum för socialt arbete - CESAR.
    Wingqvist, Josefine
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen, Centrum för socialt arbete - CESAR.
    Hemmasittare: En kvalitativ studie om professionellas arbete med barn som inte går till skolan2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hemmasittare är ett relativt nytt begrepp som innefattar barn som isolerar sig i hemmet och inte går till skolan. Denna studie har fokuserat på barn i grundskoleålder som omfattas av skolplikten. Syftet med studien är att studera vilka orsaker som kan tänkas ligga bakom att ett barn blir hemmasittande, hur professionella arbetar med hemmasittare i Uppsala kommun samt hur aktörer samverkar med varandra i arbetet med hemmasittare. Datainsamlingen till studien skedde via semistrukturerade intervjuer med nio stycken professionella som inom sitt yrke har kommit eller kommer i kontakt med hemmasittare. Intervjuerna transkriberades, kodades och tematiserades och därefter analyserades resultatet. Systemteori och empo-werment är de teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för studien. Studiens resultat visade att det finns flera tänkbara orsaker som kan ligga bakom hemmasittande, men de flesta av informanterna sammankopplade hemmasittande med någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning eller psykisk ohälsa. Det som tycks saknas i arbetet med hemmasittare är en klinisk insats anpassad för hemmasittaren och som fokuserar på att specifikt hjälpa denne. Resursbrist och ekonomiska åtstramningar lyftes fram som svårigheter i arbetet. En del av informanterna upplevde att samverkan mellan de professionella fungerade bra i arbetet med hemmasittare medan andra menade att det är där det brister i arbetet. Det viktiga för ett framgångsrikt arbete tycks vara att arbeta förebyggande, upptäcka frånvaro i tid samt att det finns en väl fungerande samverkan mellan skola, familj och andra aktörer.

  • 6.
    Andersson, Johanna
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen, Centrum för socialt arbete - CESAR.
    Landin Andersson, Jennifer
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen, Centrum för socialt arbete - CESAR.
    Too Cool for School: En kvantitativ studie om studierelaterad problematik bland gymnasieelever och deras inställning inför studierna - ur ett helhetsperspektiv2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka gymnasieelever i årskurs tre och deras motivation till att prioritera sina studier och prestera väl i skolan, samt undersöka vad som kan bidra till problematiken kring att vissa gymnasieelever inte är motiverade till att prioritera sina studier och prestera väl i skolan. Ett visst fokus riktas mot gymnasieelevers alkohol- och narkotikaanvändning, med syftet att undersöka huruvida detta samspelar med bristande studiemotivation. Studien utgår från tidigare forskning på området, vilken fastslår att det existerar ett samband mellan studierelaterad problematik och alkohol- och narkotikaanvändning, samt att andra omkringliggande aspekter i elevers liv kan vara avgörande för studierelaterad problematik och ungas användning av alkohol och narkotika. Tidigare forskning har, tillsammans med vårt teoretiska ramverk hjälpt oss att analysera och diskutera studiens resultat. Det teoretiska ramverket består av ett helhetsperspektiv och andra teoretiska begrepp som KASAM (känsla av sammanhang), gruppkultur, subkultur och avvikande beteende. För att uppnå studiens syfte har vi antagit en kvantitativ ansats och inhämtat vårt empiriska material via en webbaserad enkätundersökning. Vår data har genomgått sambandsanalyser med hjälp av Chi2-test, t-test och variansanalys (ANOVA). Studiens resultat visar att de flesta gymnasieelever sällan är motiverade att gå till skolan på morgonen och spenderar under 30 minuter om dagen på studier utöver skoltid. Samtidigt är det övervägande många som anser att det är av vikt att prestera väl i skolan. De flesta elever skolkar minst någon gång per termin och då på grund av en allmän skoltrötthet. Resultatet visar även att det finns ett samband mellan elevers omgivning och deras studiesituation. Vänners vanor kring skolk återspeglas exempelvis i hur ofta eleven själv skolkar. Detsamma gäller för elevens användning av alkohol och narkotika. Avslutningsvis visar också studiens resultat att det finns samband mellan alkoholanvändning (i vissa fall), cannabisanvändning (i de flesta fallen) och studierelaterad problematik.

  • 7.
    Berggren, Linnea
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen, Centrum för socialt arbete - CESAR.
    Eriksson, Kristin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen, Centrum för socialt arbete - CESAR.
    Motivera till förändring eller styra mot anpassning?: En kvalitativ studie om socialarbetares erfarenheter av MI som förändringsmetod i socialt arbete2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Motiverande samtal, MI, är en legitimerad samtalsmetod som används av professionella inom socialt arbete i syfte att motivera och främja en positiv utveckling hos klienter. I många verksamheter inom socialt arbete utgör MI en grund. Vi anser det viktigt att reflektera över denna metod som används i det praktiska sociala arbetet och stimulera till att ifrågasätta och problematisera det som är vedertaget och som då riskerar att tas för givet. Att lyfta de verksammas perspektiv på något centralt inom det praktiska arbetet med klienter motiverade oss till att genomföra denna studie. Vi ville därmed undersöka hur socialarbetare inom en kommun i Uppland förhåller sig till MI. Studien syftar vidare till att undersöka socialarbetares erfarenheter av MI som metod i ett förändringsarbete med klienters livssituation. Empowerment har utgjort en teoretisk ram och genomsyrat analysen av det material som samlats in genom tio intervjuer med socialarbetare. Forskningsansatsen har varit kvalitativ med fokus på socialarbetarnas subjektiva upplevelser. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av en tematisk tolkande ansats där vi först kodat den insamlade datan och därefter sökt meningsenheter och utifrån den teoretiska ramen bildat teman. Dessa olika teman har sedan utgjort en struktur i studiens resultatkapitel. Resultatet visade att de flesta socialarbetare inte såg att MI har någon betydande påverkan på förändring av klienters livssituation och framhöll istället MI som ett empatiskt förhållningssätt. Flera nämnde att inre och yttre faktorer har större betydelse. Majoriteten av socialarbetarna menade att MI underlättade deras arbete på olika sätt och säkerställde klienten ett bra bemötande. Vidare utgjorde MI ett verktyg de kunde använda för att undvika att hamna i konflikt med klienten. Resultatet visade även att det finns en känsla av maktlöshet hos socialarbetarna när de ställs inför svårigheten att förhålla sig till verksamhetens lagar och regler och samtidigt försöka möta klientens olika individuella behov av hjälp. Studien bidrar till en förståelse för den kontext socialarbetaren befinner sig i samt till att lyfta olika erfarenheter av MI.

  • 8.
    Bergkvist, Johanna
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen, Centrum för socialt arbete - CESAR.
    Rosén, Ilenna
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen, Centrum för socialt arbete - CESAR.
    PORREN OCH KURATORN: Balansgången mellan att uppmuntra och moralisera2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Debatten om porr är i dagsläget starkt polariserad och frågan om huruvida porr kan påverka ungdomar är något som oroar flera. I det sociala arbetet hanteras frågan om sexualitet och porr när det gäller unga framförallt av kuratorer på Ungdomsmottagningen. I denna studie har vi syftat till att fördjupa förståelsen för hur detta arbete kan se ut i fråga om särskilda metoder arbetsplatsen använder, men även åsikter som kuratorerna har om porr. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med åtta verksamma kuratorer på Ungdomsmottagningen. Intervjuerna transkriberades sedan och analyserades med hjälp av radikalfeministisk teori samt teorin om sexuella manus.

     

    Vår studie visar att det saknas utarbetade metoder som samtliga ungdomsmottagningar i landet använder sig av, men det finns ett gemensamt förhållningssätt som utgör grunden för alla samtal med unga. Detta förhållningssätt kan summeras till öppet, tolerant och icke-värderande. I frågan om porr påtalade flera respondenter att det viktigaste är att inte på något sätt moralisera över den unges porranvändning. Detta visade sig dock innefatta vissa svårigheter som härstammade från att de flesta av kuratorerna är kritiskt inställda till porr på grund av bland annat porrindustrin, förmedlandet av vissa normer och eventuell påverkan på unga människor. Att kunna möta den unga utan att moralisera över dennes porranvändning balanseras med en motvilja att uppmuntra denna. I denna ambivalenta balansgång mellan professionalitet och privata åsikter, i en kontext av en polariserad samhällsdebatt, kan den professionella behöva stöd i sin yrkesroll.

  • 9.
    Bergman, Ann-Sofie
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen, Centrum för socialt arbete - CESAR.
    “In a Proper Home”: Foster Children’s Needs and Foster Parents’ Suitability during the Twentieth Century2016Ingår i: Journal of Family History, ISSN 0363-1990, E-ISSN 1552-5473, Vol. 41, nr 2, s. 176-191Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In all times and in all societies, there have been children who for various reasons have not been able to grow up with their biological parents. The solutions to the problems have varied; in Sweden, most of the children have been placed in foster care. Because of the act regulating state childcare passed in 1926, child welfare boards were established in the municipalities. These boards were responsible for placing children with foster parents and for supervising foster homes. Foster parents were required to be suitable in order to be allowed to take care of a foster child. This article analyzes conceptions of foster parents’ suitability in relation to perceptions of foster children’s needs during the twentieth century. This study is based on document analysis of the child welfare practice. Via a long-term analysis, the study reveals continuity as well as changes over time. Major changes took place in the 1960s and 1970s with new requirements on foster parents due to changes in which children were placed in care and changing perceptions of childhood and parenthood in the society.

  • 10.
    Bergman, Ann-Sofie
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen, Centrum för socialt arbete - CESAR.
    Mötet mellan lokala och regionala fosterhemsinspektörer i Kronobergs län2014Ingår i: Fosterbarn i tid och rum: Lokal och regional variation i svensk fosterbarnsvård cirka 1850-2000 / [ed] Johanna Sköld & Ingrid Söderlind, Stockholm: Carlsson Bokförlag, 2014Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 11.
    Bergman, Ann-Sofie
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen, Centrum för socialt arbete - CESAR.
    När föräldrarna inte räcker till: Anlitade och lämpliga fosterhem under 1900-talet2012Ingår i: Barn, ISSN 0800-1669, nr 4, s. 89-107Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In all times and in all societies, there have been children who for various reasons have not been able to grow up with their biological parents. The solutions to this problem have varied; in Sweden most of these children have been placed in foster care. Due to a law regulating state child-care passed in 1926, children’s welfare boards were established in the municipalities. These boards were responsible for placing children with foster parents and for supervising foster homes. Foster parents were required to be suitable. This article focuses on who were contracted as foster parents during the 20th century. The study is based on textual analysis of child welfare practices. The study shows that the children’s welfare board increasingly had ambitions to place children in family constellations that were considered to be ”normal” and ”natural”, in order to contribute to normalization. Foster parents should preferably be married couples. They were expected to be neither too old nor too young. In the middle of the century foster parents from the middle-class were over-represented. In the 1970s there was a shift in who were contracted. For example, placements with relatives became less frequent. There were new demands on the foster parents’ suitability. Previous experience of children was desirable. Some foster parents began to be described as some kind of experts and their homes in terms of treatment.

  • 12.
    Bergman, Ann-Sofie
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen, Centrum för socialt arbete - CESAR.
    Axberg, Ulf
    Göteborgs universitet.
    Hanson, Elizabeth
    Linnéuniversitetet.
    When a parent dies: A systematic review of the effects of support programs for parentally bereaved children and their caregivers2017Ingår i: BMC Palliative Care, ISSN 1472-684X, E-ISSN 1472-684X, Vol. 16, nr 39, s. 1-15Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background:The death of a parent is a highly stressful life event for bereaved children. Several studies have shownan increased risk of mental ill-health and psychosocial problems among affected children. The aims of this studywere to systematically review studies about effective support interventions for parentally bereaved children and toidentify gaps in the research.

    Methods:The review’s inclusion criteria were comparative studies with samples of parentally bereaved children.The focus of these studies were assessments of the effects on children of a bereavement support intervention. Theintervention was directed towards children 0–18years;butitcouldalsotargetthechildren’s remaining parent/caregiver.The study included an outcome measure that dealt with effects of the intervention on children. The following electronicdatabases were searched up to and including November 2015: PubMed, PsycINFO, Cinahl, PILOTS, ProQuest Sociology(Sociological Abstracts and Social Services Abstracts). The included studies were analysedandsummarizedbasedonthefollowing categories: type of intervention, reference and grade of evidence, study population, evaluation design, measure,outcome variable and findings as effect size within and between groups.

    Results:One thousand, seven hundred and-six abstracts were examined. Following the selection process, 17 studieswere included. The included studies consisted of 15 randomized controlled studies, while one study employed a quasi-experimental and one study a pre-post-test design. Thirteen studies provided strong evidence with regards to thequality of the studies due to the grade criteria; three studies provided fairly strong evidence and one study providedweaker evidence.The included studies were published between 1985 and 2015, with the majority published 2000 onwards. The studieswere published within several disciplines such as psychology, social work, medicine and psychiatry, which illustratesthat support for bereaved children is relevant for different professions. The interventions were based on various formsof support: group interventions for the children, family interventions, guidance for parents and camp activities forchildren. In fourteen studies, the interventions were directed at both children and their remaining parents. Thesestudies revealed that when parents are supported, they can demonstrate an enhanced capacity to support theirchildren. In three studies, the interventions were primarily directed at the bereaved children. The results showedpositive between group effects both for children and caregivers in several areas, namely large effects for children’straumatic grief and parent’s feelings of being supported; medium effects for parental warmth, positive parenting,parent’s mental health, grief discussions in the family, and children’s health. There were small effects on several outcomes, for example children’s post-traumatic stress disorder (PTSD) symptoms, anxiety, depression, self-esteem andbehaviour problems. There were studies that did not show effects on some measures, namely depression, presentgrief, and for the subgroup boys on anxiety, depression, internalizing and externalizing.

    Conclusions:The results indicate that relatively brief interventions can prevent children from developing more severeproblems after the loss of a parent, such as traumatic grief and mental health problems. Studies have shown positiveeffects for both children’s and remaining caregiver’s health. Further research is required including how best to supportyounger bereaved children. There is also a need for more empirically rigorous effect studies in this area.

  • 13.
    Bergman, Ann-Sofie
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen, Centrum för socialt arbete - CESAR.
    Eriksson, Maria
    Ersta Sköndal Bräcke högskola.
    Supported Visitation in Cases of Violence: Political Intentions and Local Practice in Sweden2018Ingår i: International Journal of Law, Policy and the Family, ISSN 1360-9939, E-ISSN 1464-3707, Vol. 32, nr 3, s. 374-393Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In Sweden, supervised visitation has been replaced with a new measure called supported visitation. In the reform process, it was emphasized that if face to face visitation cannot be organized without risk for the child, indirect visitation or no visitation are to be considered better options. The aim of this article is to explore social work practice regarding supported visitation in cases involving violence. It draws on a study of a local visitation centre and the data consists of case files from the social services regarding 37 children where a court ordered visitation support, interviews with seven members of staff, ten parents and three children, and local documents and guidelines. For 18 of the 37 children, case files contained credible information about a history of violence. The study shows that district courts sometimes order visitation support in cases where there is a risk for the child and where in the near future normalization of visitation is unlikely. Thus, the measure of visitation support is sometimes used in a way that was not intended. Regarding social work practice, the analysis indicates that, although the guidelines developed at the local support centre under study adhere to the national policy intentions, both professionals’ validation and invalidation of violence can be seen. For service users previously subjected to violence, the documented court and social services’ practices may actively contribute to children’s and residential parents’ continued vulnerability.

  • 14.
    Bergman, Ann-Sofie
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen, Centrum för socialt arbete - CESAR.
    Hanson, Elizabeth
    Linnéuniversitetet.
    Stöd till barn när en förälder avlider2015Ingår i: Att se barn som anhöriga: Om relationer, interventioner och omsorgsansvar / [ed] Ulrika Järkestig Berggren, Lennart Magnusson & Elizabeth Hanson, Kalmar: Nationellt kompetenscenter anhöriga , 2015, 6Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Att förlora en förälder i dödsfall är mycket påfrestande för barn under uppväxten. När en förälder avlider innebär det en kris och omvälvande förändring. Förlusten får stora konsekvenser, då det rör sig om att förlora en person som står för kärlek, trygghet och daglig omsorg. Förutsägbarhet och stabilitet i tillvaron påverkas negativt.  Förlusten av en eller båda föräldrarna har samband med en större utsatthet och sårbarhet för barn. I kapitlet behandlas konsekvenser för barnen vid en förälders dödsfall, riskfaktorer och skyddande faktorer för barnen, aktuellt forskningsläge om effekter av stödinterventioner riktade till barnen, samt forskning om barns upplevelser av sina behov och av vad som har varit till stöd för dem efter förlusten.

    De utvärderade interventionerna bygger på olika former av stöd till barn och föräldrar, såsom stödgrupper och lägerverksamhet för barn, familjestöd samt föräldrastöd. Forskningsgenomgången om effekter av stöd ger indikation på att stödinterventioner kan förebygga att barn utvecklar allvarligare problem efter förlusten av en förälder. Utifrån aktuellt kunskapsläge finns det stöd för att interventioner till barn vars förälder avlider behöver riktas till både barnet och till barnets kvarvarande förälder/omsorgsgivare. Stöd till kvarvarande föräldrar kan förbättra deras egen hälsa och främja deras föräldraförmåga, så att de kan ge bättre stöd till sina barn. Samtidigt behöver stöd riktas direkt till barnen. Därutöver har gemensamt stöd till barn och föräldrar med fokus på familjeinteraktion och familjekommunikation visats ge positiv effekt.

    Kvalitativa studier visar att barnen har uppskattat att delta i stödinterventioner då det har hjälpt dem att se att de inte är ensamma i sin situation. Vidare beskriver barn att det har varit till hjälp för dem att få ge uttryck för känslor, sorg, förlust, att känna sig förstådd, att få kunskap och förståelse, samt att även få göra roliga saker/aktiviteter trots sorgen.

  • 15.
    Björktomta, Siv-Britt
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen, Centrum för socialt arbete - CESAR.
    Debatt/Hedersrelaterat våld: Replik/Björktomtas replik på Hydéns debatt2018Ingår i: Socionomen, ISSN 0283-1929, nr 3Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 16.
    Björktomta, Siv-Britt
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen, Centrum för socialt arbete - CESAR.
    Honor-Based Violence in Sweden: Norms of Honor and Chastity2019Ingår i: Journal of family Violence, ISSN 0885-7482, E-ISSN 1573-2851, Vol. 34, nr 5, s. 449-460Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article investigates the nature of honor-related domestic violence as experienced by 11 young female victims (aged 16–20) with non-Swedish-born parents. It examines what forms of violence are involved and how they are related to each other and looks at the differences and similarities to non-honor-related domestic violence. Qualitative, individual interviews were made with young women who, when in contact with counselors, mid-wives or social workers, said that they were living with restrictions over their social life and sexuality with some level of control imposed by another person. Accordingly, it is young women's subjective assessment of their experience which defined their inclusion in this study. The analysis has been a recursive process with a theory-oriented approach that uses Bourdieu’s concept of symbolic violence as a theoretical lens. The participants belonged to patriarchal families in a particular cultural/religious community and lived under various types of coercive control. For the participants, the core concept of the family norms was twofold: honor and firm demands for chastity. There was a strong link between the restrictions they experienced and their vulnerability to various forms of violence, alongside accounts of strong emotional ties between father and daughter, in most cases. The participants’ scope for action was affected irrespective of they were physically abused or not. The findings contribute to an initial understanding of how nonviolent controlling behaviors affect young women’s scope for action and highlight daughters' vulnerable situation in a patriarchal family.

  • 17.
    Björktomta, Siv-Britt
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen, Centrum för socialt arbete - CESAR.
    Aarum Hansen, Heidi
    Department of Health and Welfare Studies, Østfold University College, Østfold, Norway.
    Child welfare services and social media: childhood, being and becoming in a digital society2018Ingår i: Croatian Medical Journal, ISSN 0353-9504, E-ISSN 1332-8166, Vol. 59, nr 2, s. 90-92Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In the internet arena, children have more space for action. Accordingly, their use of social media challenges the public services. Children´s navigating social media landscapes is an example of a change that calls for new research into the following questions: What do social workers think about contacting children via social media? Can social media be used as a tool in case assessment? And can the internet enable social workers to reach children in difficult life situations?

  • 18.
    Brattström Gärder, Erik
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen, Centrum för socialt arbete - CESAR.
    Amanj Ibrahim, Miran
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen, Centrum för socialt arbete - CESAR.
    "Jag kallar det för att inte följa med in i hissen”: En undersökande uppsats om arbetet med ADHD/ADD i skolmiljö2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Skolgången kan i många fall vara fylld av utmaningar för elever med ADHD och ADD. Detta är något som i vår tid utforskas mer och mer. Något som återstår att undersöka är hur arbetet med ADHD och ADD i skolan egentligen ser ut. Syftet med denna uppsats har varit att studera hur skolkuratorer, lärare och specialpedagoger bemöter och arbetar med barn utifrån behoven som förekommer kring ADHD/ADD-problematik samt hur detta förhåller sig till tidigare forskning. Studien har utgått ifrån en kvalitativ ansats genom intervjuer med respondenter från ovannämnda urval. Vilka strategier som våra respondenter tillämpar i vardagen för att hjälpa barnen ifråga, vad deras uppfattning och kunskap om diagnoserna är samt hur samverkan fungerar inom och utanför organisationen är tre centrala aspekter i studien. Resultatet av denna studie var att mycket av de strategier för bemötande av och arbete med elever med ADHD/ADD som togs upp under intervjuerna var synliga i tidigare forskning. Intervjuerna har analyserats utifrån Michael Lipskys (1980) begrepp street-level bureaucrats, eller gräsrotsbyråkrater. Respondenternas bild av ämnet var varierande då vissa fokuserade på de positiva aspekterna av diagnoserna medan andra fokuserade mer på problematiken som kopplas till ADHD/ADD. Nästan samtliga respondenter upplevde att kunskapen om ämnet var adekvat på deras skola för att bemöta barnens behov. Samverkan inom skolorna var vanligt förekommande och ansågs fungera väl medan samverkan med andra organisationer ansågs vara bristfällig eller icke-existerande. För framtida forskning kan det vara av intresse att undersöka hur högskoleutbildning kan utvecklas för att förse information om ADHD/ADD då detta har funnits vara bristfälliga enligt studiens respondenter.

  • 19.
    Broman, Nora
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen, Centrum för socialt arbete - CESAR.
    Sättare, Sanna
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen, Centrum för socialt arbete - CESAR.
    Vågar jag be socialtjänsten om hjälp?: En kritisk diskursanalys av medias beskrivning av socialtjänsten2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Socialtjänsten uppmärksammas i samband med individfall i såväl tidningar och sociala medier som television och radio. Medias granskande roll är central när det gäller en enskild individs upplevelse av statens agerande. Sällan har socialtjänsten möjlighet att bemöta kritik som framförs i media med tanke på den starka sekretess som myndigheten omfattas av. Studiens syfte är att undersöka på vilket sätt media beskriver socialtjänsten i medialt uppmärksammade fall under olika tidsperioder samt undersöka om det går att utläsa en förändring i beskrivningen av socialtjänsten över tid. De teoretiska utgångspunkterna för studien vilka hjälper till att besvara syftet är Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, dagordningsteori samt Ulrich Becks teori om risksamhället. Kritisk diskursanalys används även som metod. Studiens resultat visar att medias beskrivning av socialtjänsten främst är negativ. Media spelar en roll i att porträttera socialtjänsten på ett negativt sätt och bilden överförs till allmänheten. Över tid förändras beskrivningen av socialtjänsten och blir än mer negativ. Resultatet förstås bland annat som att vi lever i ett risksamhälle.

  • 20.
    Byttner, Cajsa
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen, Centrum för socialt arbete - CESAR.
    Olsson Tengvall, Lisa
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen, Centrum för socialt arbete - CESAR.
    Samverkan i form av SSPF: Är det rätt väg att gå?2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I vår studie har vi undersökt hur samverkan inom verksamheten SSPF (samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritid) i Uppsala kommun fungerar enligt aktörerna. Vi avsåg att undersöka aktörernas uppfattning av hur samverkan fungerar och ifall uppfattningen skiljde sig mellan de olika yrkesgrupperna. Fokus för uppsatsen var således inte att mäta effekterna av insatser som utförts via SSPF:s verksamhet. Studien har utgått från tidigare forskning om lyckad samverkan genom engagemang, lyhördhet, tillgänglighet och tillit, samt omständigheter som utgör hinder för samverkan såsom; bristande samsyn, oförståelse för andra aktörers uppdrag och skiljande regleringar. Detta, tillsammans med vårt teoretiska ramverk, gav en övergripande bild av forskningsfältet och verkade som underlag för analys och diskussion kring resultatet. Det teoretiska ramverket bestod av begrepp som gräsrotsbyråkrati, roller och handlingsutrymme som alla kopplas samman till begreppet samverkan. Det empiriska materialet bestod av data från vår genomförda enkätstudie om SSPF–samverkan i Uppsala kommun. Till den jämförande analysen genomfördes Chi 2 – tester. Utifrån resultatet kunde vi utläsa att aktörerna inom SSPF ansåg att samverkan hade bidragit till nytta i störst utsträckning i form av "Informationsutbyte", "Helhetssynen på ungdomar i riskfyllda situationer" och "Kontaktvägar".  De förhållanden som aktörerna ansåg utgjorde hinder för SSPF-samverkan i störst utsträckning var "Bristande ekonomiska resurser", ""Krockande" lagstiftning och regelverk" och "Bristande personalresurser". Mellan yrkesgrupperna skola, socialtjänst och fritid förekom signifikanta skillnader för variabeln ""Krockande" lagstiftning eller regelverk” som hinder för SSPF-samverkan. För yrkesgrupperna skola och fritid fanns signifikanta skillnader för variablerna ”Bristande personalresurser” som hinder och ”Kontaktvägar” som nytta. Slutligen påvisades även signifikanta värden mellan yrkesgrupperna socialtjänst och fritid gällande ”Bristande/oklart beslutsmandat”.

  • 21.
    Dahl, Linda
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen, Centrum för socialt arbete - CESAR.
    Söderbladh, Hilda
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen, Centrum för socialt arbete - CESAR.
    ”Behöver man ha makt här?”: En kvalitativ studie om behandlares upplevelser av makt i arbetet med familjebehandling2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I den här kvalitativa studien undersöks behandlares upplevelser och beskrivningar av makt samt deras uppfattning om vad det innebär att vara hjälpare i arbetet med familjebehandling. Studien undersöker också hur behandlarna förhåller sig till den asymmetriska maktrelationen som hjälparrollen innebär. Metodologiskt strukturerades studien utifrån tio semistrukturerade intervjuer med behandlare verksamma på ett behandlingshem i Uppsala kommun. I intervjuerna framkom tre teman som kom att prägla resultatet, nämligen: behandlarrollen, beskrivningar av makt och upplevelser av makt. Analysen utgick från Foucaults teori om makt och Lipskys teori om gräsrotsbyråkrati. Resultatet av studien framhåller hur behandlare förefaller ha skilda beskrivningar och upplevelser av makt i sin yrkesroll. Bland dessa kunde vi urskilja tre skilda upplevelser av makt. En grupp intervjupersoner tog avstånd från att behöva makt in sin yrkesroll, en andra grupp föreföll vara medveten om sin maktposition och den tredje gruppen beskrev en upplevelse av maktlöshet i mötet med familjer. Återkommande hos flera intervjupersoner var en märkbar ambivalens kring huruvida de ansåg att behandlar- och hjälparrollen var förenlig med att också ha makt. Av resultatet framgår också att de dilemman som behandlarna beskriver tycks skilja sig från det dilemma Lipsky beskriver att gräsrotsbyråkraten behöver hantera.

  • 22.
    Djursvik, Anna
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen, Centrum för socialt arbete - CESAR.
    Lundahl, Jakob
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen, Centrum för socialt arbete - CESAR.
    Umgänge - för barnets bästa?: En kvalitativ studie utifrån nio socialarbetares erfarenheter om umgänge.2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Umgängesfrågan är en komplex del i arbetet med familjehemsplaceringar. Syftet med denna uppsats är att skapa förståelse för hur socialarbetarna ser på sitt handlingsutrymme i umgängesfrågan och vilka hinder och möjligheter de beskriver påverkar umgänget. Studiens analysmaterial består av nio stycken kvalitativa intervjuer med socialarbetare där de delar med sig av sina upplevelser kring umgängesfrågan utifrån sin professionella roll. Den insamlade empirin analyserades utifrån begreppet gräsrotsbyråkrati, handlingsutrymme och barnperspektivet. Resultatet redogör fem framträdande teman i intervjuerna som sammankopplas med uppsatsen frågeställningar. Resultatet av studien visade att socialarbetarna utgår från ett barnperspektiv där barnets bästa är i fokus men att de genom lagstiftningen inte alltid endast kan fokusera på barnet utan måste samtidigt förhålla sig till andra påverkande aktörer, främst föräldrar men även familjehemmet. Resultatet visade också att ett barnperspektiv inte alltid kan utgå från barnets bästa i stunden utan att eventuella framtida konsekvenser också måste tas hänsyn till. Platsen för umgänge lyftes av socialarbetarna fram som viktig och en brist i kommunen de arbetar i är avsaknad av lokal att ha umgängena i. Biologiska föräldrar och familjehemmet kan både möjliggöra och hindra umgänget beroende på deras inställning och beteende. Resultatet visade också att samarbete och ett tredelat föräldraskap mellan biologiska föräldrar, familjehemsföräldrar och socialtjänst möjliggör umgänge. 

  • 23.
    Eiderbrant, Tove
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen, Centrum för socialt arbete - CESAR.
    Fredriksson, Sandra
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen, Centrum för socialt arbete - CESAR.
    "Låt det ta sin lilla tid": En kvalitativ studie om mötet mellan socialarbetare och klienten med utmattningssyndrom2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie har haft som ambition att genom semistrukturerade intervjuer försöka belysa hur olika aspekter av mötet mellan socialarbetare vid Uppsalas Arbetsmarknadsförvaltning och klienter med utmattningssyndrom ser ut. Detta med bakgrund i att utmattningssyndrom ökat i Sverige de senaste fem åren. Uppsatsen tar avstamp i stämplingsteori, stigmateori och olika mötesmodeller, och maktförhållandet mellan socialarbetare och klient diskuteras och problematiseras. Dessutom vävs vad som utgör ett professionellt förhållningssätt gentemot klienten in i analys och diskussion, där empati, empowerment och klientdemokrati blir återkommande faktorer för vad som utgör det professionella förhållningssättet. Resultaten visar framförallt på att informanterna aktivt har funderat kring hur de ska bemöta klienter med utmattningssyndrom, samt att de flesta av dem i någon mån reflekterat kring fördomar kring utmattade personer. Majoriteten av informanterna var av åsikten att de hade färre fördomar om personer med utmattningssyndrom än allmänheten, samtidigt som någonting som kan tolkas som fördomar om utmattade framkom även i intervjuerna. Det tyder på att många av fördomarna är omedvetna. Det framgår också att informanterna är samstämmiga kring att samarbetet mellan Arbetsmarknadsförvaltningen och sjukvårdsapparaten lämnar mycket att önska. Eftersom studien omfattar tio personer kan inga långtgående slutsatser av studien dras, utan studien är mer att betrakta som en inblick i yrkesverksamma socialarbetares tankar om mötet med de klienter som har utmattningssyndrom. Studien är begränsad till socialarbetarna ifråga, men det hade varit intressant att ta del även av utmattade klienters upplevelser av mötet med socialarbetare. Upplevelsen av att möta socialtjänsten som person med utmattningssyndrom är den andra sidan av mötet, som vi önskar att antingen vi eller andra får tillfälle att undersöka i framtiden.

  • 24.
    Ekarv, Daniella
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen, Centrum för socialt arbete - CESAR.
    Persson, Linnéa
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen, Centrum för socialt arbete - CESAR.
    “We have a lot of thought, thought, thought but do, do, do is another thing”: En kvalitativ studie om frivilligorganisationers arbete för efterlevnaden av barnkonventionen i Argentina2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ratificeringen av barnkonventionen i Argentina var en följd av att staten visade ett stort engagemang för att arbeta med att främja mänskliga rättigheter. Detta engagemang berodde till stor del på att Argentina under flera år tidigare hade styrts av en militärdiktatur. Men staten gjorde efter ratificeringen inga större ansträngningar för att tillämpa barnkonventionen i praktiken. Frivilligorganisationer i landet etablerade sig därmed som det organ som tog över det största ansvaret med att arbeta för barns rättigheter när staten inte gjorde det. Tidigare forskning visar att det saknas forskning på hur barnkonventionen tillämpas i praktiken. För att bidra till att fylla denna kunskapslucka har vårt syfte med studien varit att undersöka vilken påverkan frivilligorganisationer i Buenos Aires, Argentina beskriver att de har för efterlevnaden av barnkonventionen, samt hur de arbetar efter den. Genom kvalitativa intervjuer har sex intervjupersoner på olika frivilligorganisationer i Buenos Aires delat med sig av hur de arbetar med barns rättigheter. Den insamlande empirin har sedan analyserats med hjälp av barndomssociologin samt Esping-Andersens teori om välfärdsstatsregimer. Resultatet visar att organisationerna på olika sätt arbetar med barns rättigheter i linje med barnkonventionen, även om inte alla organisationer arbetade medvetet utefter den. Däremot framkommer det att organisationerna själva anser att det är svårt att följa konventionen fullt ut på grund av att de har brist på resurser och för att fattigdomen är så utbredd i landet att de främst behöver tillgodose grundläggande behov som mat och omsorg. Eftersom barn- och familjefrågor inte prioriteras inom landets politik får frivilligorganisationer en viktig roll att säkerställa de rättigheter som staten inte tillgodoser.

  • 25.
    Ekdahl, Frida
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen, Centrum för socialt arbete - CESAR.
    Fröman, Caroline
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen, Centrum för socialt arbete - CESAR.
    Vem får vara med?: En kvalitativ studie om socialsekreterares perspektiv på barns möjligheter till delaktighet i barnavårdsutredningar2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Möjligheterna för barn att vara delaktiga i barnavårdsutredningar varierar och det förekommer även svårigheter med att skapa förutsättningar för delaktighet. För att bättre förstå detta, undersöker den här studien socialsekreterares perspektiv på hur barns möjligheter till delaktighet ter sig och i vad mån socialsekreterare beskriver barn som kompetenta aktörer eller inte. Till hjälp för att förstå och tolka studiens resultat används ett barndomssociologiskt perspektiv och Harts delaktighetsstege. Denna kvalitativa studie har ett datamaterial bestående av nio intervjuer med socialsekreterare från olika verksamheter inom den sociala barn- och ungdomsvården i fem kommuner med en spridning över södra och mellersta Sverige. Intervjuerna har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Studien visar att socialsekreterare arbetar på många sätt för att möjliggöra delaktighet för barn i barnavårdsutredningar. Utöver detta har det visat sig att vuxna begränsar barn från att vara delaktiga och synen på barn som kompetenta aktörer eller icke-kompetenta påverkar hur delaktiga barn får bara. Synen på barn som kompetenta avgörs i huvudsak av barnets förmåga att verbalt kommunicera och är även nära sammanlänkad med faktorer omkring barnet som försätter barnet i en ”vuxenroll”. Föreställningen om barn som icke-kompetenta relaterar till faktorer hos barnet som dennes ålder, (o)mognad och funktionsnedsättning. Förutsättningar för barns delaktighet kan tänkas öka om kommunikationsmedel för icke-verbal dialog i större utsträckning implementeras i barnavårdsutredningar. Vidare forskning bör undersöka jämförelser mellan delaktighet i olika instanser av den sociala barn- och ungdomsvården samt delaktighet på högre nivåer av delaktighetsstegen än vad denna studie visat. 

  • 26.
    Enad, Sandra
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen, Centrum för socialt arbete - CESAR.
    Werner, Hanna
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen, Centrum för socialt arbete - CESAR.
    Att konstruera ett sexuellt avvikande beteende: En diskursanalys av domar gällande 3 § 1 st. Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie har varit att analysera och problematisera hur sexuellt avvikande beteende porträtteras och konstrueras i LVU-domar. Med hjälp av en kritisk diskursanalys har vi undersökt görandet av sexuellt avvikande beteende samt om det funnits skillnader i förvaltningsrättens domar gällande konstruktionen av flickors och pojkars avvikande sexualitet i fall gällande LVU 3 § 1 st. De teoretiska utgångspunkterna var socialkonstruktivism, kritisk diskursanalys som teori, rättssociologi och ett genusperspektiv. Studiens resultat visade att det ingår fler komponenter i konstruktionen av flickors sexuellt avvikande beteende än i konstruktionen av pojkars sexuellt avvikande beteende. Flickors sexuellt avvikande beteende formas av resonemang kring bland annat antalet partners, ålder på partners, prostitution, avvikelser från hemmet och vagabondering. Medan pojkars sexuellt avvikande beteende enbart formas av resonemang kring att de begått sexualbrott. Därmed sker en könsdifferentiering i de diskursiva konstruktionerna av fenomenet sexuellt avvikande beteende i LVU-domar gällande 3 § 1 st

  • 27.
    Fernqvist, Stina
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen, Centrum för socialt arbete - CESAR.
    Book Review: Masoud Kamali and Jessica H. Jönsson (eds) Neoliberalism, Nordic Welfare States and Social Work: Current and Future Challenges2019Ingår i: Critical Social Policy, ISSN 0261-0183, E-ISSN 1461-703X, Vol. 39, nr 2, s. 329-330Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 28.
    Fernqvist, Stina
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen, Centrum för socialt arbete - CESAR.
    'He wants to mess with me, not the Social Insurance Agency':: custodial parents' experiences of the handling of maintenance support after the amendments in the Swedish Social Insurance Code2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study explores the effects of the amendments regarding maintenance support in Sweden, which became effective in 2016. These amendments imply that maintenance support should to a larger extent be transformed into maintenance allowance, whereby the handling of support is transferred from the Social Insurance Agency (SIA) to the parents who are expected to initiate a dialogue to secure the best interest of the children in financial terms. However, this may be problematic. Possible occurrence of violence and financial oppression, when the financial acting space of one partner is restricted by the other, may severely complicate the implementation. It has been argued that a normative family perspective, that presupposes the possibility of an unproblematic co-operation between ex-partners with children tends to obscure such power imbalances. Although desirable, mutual responsibility for support can thus create potential for fathers to exert financial oppression over mothers, who most often have the main financial responsibility as custodial parents.

    By interviewing ten custodial parents about their experiences of maintenance processes after the amendments, this study focuses on if, or how, experiences of violence and financial oppression has affected these processes and what implications this may have on the financial situation for parents and children.  Preliminary results from these interviews suggest that the legislative changes and how they have been executed by the SIA to a large extent neglect previous experience of violence and threats. It is also a possibility that the amendments may in fact facilitate a financially oppressive behavior towards the custodial parent.

  • 29.
    Fernqvist, Stina
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen, Centrum för socialt arbete - CESAR. Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF).
    ‘One does one’s best’: performing deservingness in income support case records2018Ingår i: Critical and radical social work An international journal, ISSN 2049-8608, E-ISSN 2049-8675, Vol. 6, nr 3, s. 329-343Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Drawing on theory and previous research on categorisation processes in social work practice, this article discusses how parents are portrayed in Swedish social services records on eviction risk and focuses on how these individuals are constructed as clients with regards to notions of financial propriety. The data consist of 37 income support case records, and the analysis of these texts suggests that (dis)ability and economic hardship often constitute two unconnected narratives in these data and that performative features of financial propriety and deservingness are often accentuated in these processes. It is argued that financial difficulties are primarily linked to the client's perceived general inability to handle money, even in cases where the client's cognitive difficulties could be relevant in order to understand the financial situation. On a practical level, this may make it difficult for the client to get proper and proactive support in relation to financial problems.

  • 30.
    Fernqvist, Stina
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen, Centrum för socialt arbete - CESAR.
    Performing Propriety in Swedish Social Benefits Case Records2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Drawing on theory and previous research that focuses on moral dimensions and categorization processes in social work practice, this paper discusses how parents are portrayed in Swedish social services records on eviction risk and focuses on how these individuals are constructed as clients with regards to notions of functionality and propriety in relation to financial problems. The data consists of 37 financial aid case records from the social services and the analysis of these texts suggest that (dis)ability and economic hardship often constitute two non-connected narratives in this data and that performative features of financial propriety and deservingness are often accentuated in these processes. It is argued that financial difficulties are primarily linked to the client's perceived negligence, passivity and a general inability to handle money, even in cases where the client's cognitive difficulties could be relevant in order to understand the financial situation. On a practical level, this may make it difficult for the client to get proper and proactive support in relation to the financial problems.

  • 31.
    Fernqvist, Stina
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen, Centrum för socialt arbete - CESAR.
    Social Work Or Bureaucracy? Administrators’ Perspectives On The Handling Of Maintenance Support After The  Amendments In The 2016 Swedish Social Insurance Code2018Ingår i: Women, vulnerability and welfare services, 2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study explores the effects of the amendments regarding maintenance support in Sweden, which became effective in 2016. These amendments imply that maintenance support should to a larger extent be transformed into maintenance allowance, whereby the handling of support is transferred from the Social Insurance Agency (SIA) to the parents who are expected to initiate a dialogue to secure the best interest of the children in financial terms. However, this may be problematic. Possible occurrence of violence and financial oppression, when the financial acting space of one partner is restricted by the other, may severely complicate the implementation. It has been argued that a normative family perspective, that presupposes the possibility of an unproblematic co-operation between ex-partners with children tends to obscure such power imbalances. Although desirable, mutual responsibility for support can thus create potential for fathers to exert financial oppression over mothers, who most often have the main financial responsibility as custodial parents.

    By interviewing ten custodial parents and administrators about their experiences of maintenance processes after the amendments, this study focuses on if, or how, experiences of violence and financial oppression has affected these processes and what implications this may have on the financial situation for parents and children.  Preliminary results suggest that the legislative changes and how they have been executed by the SIA to a large extent neglect previous experience of violence and threats which is partly due to administrative routines and the administrators’ attitude towards discussing these issues.

  • 32.
    Fernqvist, Stina
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen, Centrum för socialt arbete - CESAR.
    Street-level bureaucracy and categorization processes in social workers’ encounters with parents who have financial and cognitive difficulties2018Ingår i: Nordic Social Work Research, ISSN 2156-857X, E-ISSN 2156-8588Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In the Swedish welfare state, assessment of applications regarding benefits for rent costs varies greatly between municipalities which could partly be explained by the inherent discretion in social work practice. This study focuses on practices of categorisation in processes of eviction risk among families, where there are indications of parental cognitive difficulties. The present article aims at exploring social workers’ discretionary approaches in these client interactions, and specifically how indications of cognitive difficulties are handled in relation to financial problems. This paper highlights how they, as street-level-bureaucrats, define and assess these particular clients’ needs of support but also how they view their professional role and the scope for interventions regarding parental impairments in relation to need for income support.

    This qualitative analysis is based on interviews with 10 social workers in different units of the social welfare agency, who in their work encounter families in eviction risk due to financial problems. The findings show that although the interviewees note that cognitive difficulties may partly explain the need for income support on a general level, the strategies to address indications of such difficulties and adjust the process and/or offer alternative interventions to suit the clients needs vary.

  • 33.
    Fernqvist, Stina
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen, Centrum för socialt arbete - CESAR.
    ‘This Is What We’ve Ended Up In, So To Speak’: Administrators’ Perspectives On Their Professional Role After Changes In Child Maintenance Regulation In Sweden2019Ingår i: 14 th Conference of the European Sociological Association (ESA), 2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study explores the effects of the amendments in the Swedish legislation that governs maintenance support transactions between separated parents, which became effective in 2016, through the perspectives of administrators at the governmental authority Social Insurance Agency (SIA). These amendments imply that maintenance support should to a larger extent be transformed into maintenance allowance, whereby the handling of maintenance is transferred from the SIA to the parents who are expected to initiate a dialogue to secure the best interest of the children in financial terms. However, this may be problematic. Possible occurrence of violence or threats from one parent to the other may complicate these processes and if a parent claims that s/he has been exposed to such abuse, this can be viewed as grounds for continuing maintenance transactions via the SIA. This means that the administrators to a much larger extent have to incorporate the discourse of intimate partner violence in their work after the implementation of the amendments.

     

    The study that this paper is a part of aims at exploring how experiences of violence and financial oppression has affected these processes and what implications this may have on the financial situation for parents and children. Drawing on interviews with ten SIA administrators across Sweden, this paper analyses and discusses how the administrators conceptualize the changes in their work and how the strategies they deploy in order to navigate in this in many respects new problem complex may be viewed as a form of boundary work since the administrators’ work moves closer to a social work paradigm as a result of the amendments.

  • 34.
    Fernqvist, Stina
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen, Centrum för socialt arbete - CESAR.
    Näsman, Elisabet
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Ponton von Gerber, Christina
    Berörd, beskriven, frånvarande: hur länsrättens domar beskriver barn i ekonomiska biståndsärenden.2008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 35.
    Fogelgren, Niklas
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen, Centrum för socialt arbete - CESAR.
    Karlsson, Victor
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen, Centrum för socialt arbete - CESAR.
    Frånvaro - en klassfråga?2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Frånvaro bland elever i gymnasiet är ett allt mer tilltagande problem. Elever med en hög frånvaro brukar inom forskningen benämnas ELOF (elever med omfattande frånvaro). Det är konstaterat att det existerar ett samband mellan frånvaro och låga betyg samt chansen att ta studentexamen. I värsta fall hoppar ungdomen i fråga helt av gymnasiet och slutför därmed inte sina studier. Detta försämrar avsevärt denne individs livschanser och tenderar till att påbörja en negativ spiral in i ett utanförskap där ungdomen får svårigheter på utbildnings, arbets- och bostadsmarknaden. Denna utanförskapsprocess kallas för social exkludering vilket innebär att ungdomen finner sig själv utanför samhällsgemenskapen. Studien är upplagd med en komparativ metod och jämför Solna och Sundbybergs arbete med gruppen ELOF. Fokus har legat på att hitta olikheter i arbetssätten, inte att finna en metod som skulle fungera för båda kommunerna. Vi noterade att Solna uppvisar lägre ungdomsarbetslöshet än Sundbyberg. Detta ansåg vi vara anmärkningsvärt och bestämde oss för att fördjupa oss i varför det skiljer sig mellan kommunerna? I studien har vi identifierat en socioekonomisk faktor som kan tänkas vara en bidragande orsak till dessa skillnader, nämligen andelen högskoleutbildade i respektive kommun. Resultaten från vår studie tyder även på att ungdomar med psykisk ohälsa och diagnoser tenderar att löpa större risk att befinna sig i ELOF.

  • 36.
    Forssell, Emilia
    et al.
    Ersta Skondal Univ Coll, Dept Social Sci, SE-12806 Skondal, Sweden..
    Torres, Sandra
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen. Uppsala Univ, Dept Sociol, Uppsala, Sweden..
    Olaison, Anna
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen, Centrum för socialt arbete - CESAR.
    Care managers' experiences of cross-cultural needs assessment meetings: the case of late-in-life immigrants2015Ingår i: Ageing & Society, ISSN 0144-686X, E-ISSN 1469-1779, Vol. 35, nr 3, s. 576-601Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Research on care managers' experiences of the needs assessment process is scarce even though the literature on needs assessment practice is relatively extensive. One of the research areas that has not received attention yet is the way in which care managers experience the challenges that are presumably posed by increased ethnic, cultural, linguistic and religious diversity among prospective elder care recipients. This article addresses this research gap. It is based on a project that aims to shed light on care managers' experiences of the needs assessment process in general and cross-cultural needs assessment meetings in particular. The data are constituted of focus group interviews with care managers in Sweden (N=60). In this article we focus on care managers' experiences of needs assessment with older people who have immigrated late-in-life, who come from cultures considered different from the Swedish one and who have not mastered the Swedish language. This was the group of older people that the care managers mostly thought of when asked to describe their experiences of cross-cultural needs assessment meetings. The interviewed care managers discussed the challenges that these meetings present, which were related to communication due to language barriers, different demands and expectations, insecurity regarding what is customary in such meetings, as well as perceived passivity among late-in-life immigrants. The article discusses the contributions of the findings to research on care management practices in general, as well as to needs assessment practice in particular.

  • 37.
    Hallberg, David Eugen
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen, Centrum för socialt arbete - CESAR.
    Flora, Lantto Heldebro
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen, Centrum för socialt arbete - CESAR.
    Gentrifieringens konsekvenser i Uppsala2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bostadsmarknaden för hyresrätter i Uppsala är svår, speciellt för vissa utsatta grupper. Det handlar inte bara om att ta sig in på marknaden utan även att lyckas hålla sig kvar. Detta blir extra tydligt när områden renoveras och hyresnivåerna därefter blir oöverkomliga för en stor del av dess invånare. Processen då ett område byggs om och uppgraderas på ett sätt som exkluderar socioekonomiskt utsatta grupper kallas gentrifiering. Renoveringarna av hyresrätter i bostadsområdet Gränby, Uppsala, är ett exempel på detta. I denna studie undersöker vi om socialarbetare upplever att gentrifiering och social exkludering kan ha fått sociala och ekonomiska konsekvenser för hyresgäster i Gränby, samt för bostadssituationen i Uppsala i stort, och vilka eventuella konsekvenser som kan ses i de sociala insatserna. Vi har funnit att det finns ett flertal riskgrupper som påverkats extra märkbart av förändringarna i området, bland annat låginkomsttagare, ensamkommande och nyanlända samt äldre och pensionärer. Vidare vittnar socialarbetare om att ansvaret att tillförsäkra sig en trygg boendesituation i slutändan ofta hamnar hos individen då privata och samhälleliga aktörer nödvändigtvis längre har samma skyldigheter som tidigare. Sammantaget visar uppsatsens resultat på att människor i redanutsatta positioner på olika sätt exkluderas från en hyresmarknad som allt mer styrs av nyliberala ideal.

  • 38.
    Hartzell Enger, Daniel
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen, Centrum för socialt arbete - CESAR.
    Jalal, Rand
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen, Centrum för socialt arbete - CESAR.
    Barn ska synas, men också höras: En studie om barns delaktighet inom socialtjänsten2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I barnkonventionens tolfte artikel framgår det att barn har rätt att uttrycka sin åsikt i frågor som rör dem, samt att barnets åsikt ska tillmätas betydelse efter barnets ålder och mognad. I januari 2020 blir barnkonventionen lag i Sverige vilket innebär att det kommer ställa högre krav på myndigheter att göra barn delaktiga i frågor som rör dem. Tidigare forskning avseende delaktighet visar flera brister inom den svenska socialtjänsten. Författarna till denna studie syftar till att undersöka hur socialarbetarna inom socialtjänsten förstår och förhåller sig till delaktighet i barnavårdsutredningar. För att undersöka detta har sju intervjuer genomförts med socialarbetare inom socialtjänstens barn och ungdomsenheter i Uppsala kommun. Resultatet av intervjuerna visar att socialarbetarna förhåller sig till barnen som sociala aktörer i viss mån men det råder fortfarande olika tolkningar kring vad det innebär att ett barn är delaktigt. Det framgår olika uppfattningar om vad delaktighet innebär i socialtjänstens arbete, resonemangen tenderar att stanna vid att lyssna på barnet och det finns en ambivalens kring att dela inflytandet för beslutet med barnet. Av socialarbetarnas berättelser framgår att det juridiska ramverket ibland hindrar arbetet med delaktighet i den mån som anses önskvärt. Slutligen framgår ett behov och en vilja från socialarbetarna att fortsätta utvecklas med arbetet kring barns delaktighet.

  • 39.
    Hasselgren Hallberg, Lisa
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen, Centrum för socialt arbete - CESAR.
    Nygård, Johanna
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen, Centrum för socialt arbete - CESAR.
    Barnets bästa i våld i nära relationer: En kvalitativ studie om hur socialsekreterare förhåller sig till ärenden där barn upplever våld i nära relation2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att med utgångspunkt i ett fall där socialtjänsten fått kännedom om att en tidigare våldsutövare skaffat ny familj, undersöka och problematisera socialsekreterares förutsättningar, bedömningar och förhållningssätt i ärenden där barn riskerar att uppleva våld i nära relation. Genom detta ville vi få inblick i hur principen om barnets bästa tillämpas gentemot familjens rätt till privatliv. Detta undersöktes med hjälp av kvalitativa intervjuer med sex socialsekreterare på några olika socialtjänstenheter för barn och unga. I intervjuerna användes en fallbeskrivning. Studien har en ansats som utgår från grundad teori och analysen gjordes med hjälp av den ständigt jämförande metoden. I resultaten framkom att arbetsbelastningen är ett problem, men att socialsekreterarna i stort menade sig ha tillräckliga kunskaper om våld i nära relation och tillräckligt handlingsutrymme, med några undantag. Brister rörande rutiner gällande våld i nära relationer framkom. Resultatet av studien visar även vissa skillnader mellan socialsekreterare samt en motsägelsefullhet i fråga om anmälningsbenägenhet och syn på våld. Vidare belyses och diskuteras också hur våldsutövaren ofta kommer undan ansvar och konsekvenser, medan den våldsutsatta ofta får hela ansvaret att skydda barnet/barnen från att uppleva mer våld.

  • 40.
    Holm Skans, Jennie
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen, Centrum för socialt arbete - CESAR.
    Liljegren, Therése
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen, Centrum för socialt arbete - CESAR.
    ”Det är good enough”: En kvalitativ studie om uppfattningar hos personal inom tvångsvården, avseende läkemedelsassisterad behandling av opiatmissbruk i tvångsvård för missbrukare, ur ett etiskt perspektiv2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inom gruppen opiatmissbrukare är dödligheten hög och många av dessa vårdas med stöd av LVM på något av landets LVM-hem. Opiatmissbruk behandlas ofta med substitutionsbehandling. Denna behandlingsform kallas ofta LARO, Läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatmissbruk. LARO inom ramen för LVM har funnits tillgängligt i lite drygt två år och finns nu på sammanlagt tre LVM-hem. Detta specifika ämne har tidigare inte forskats på, dock pågår för närvarande ett forskningsprojekt på ett av dessa LVM-hem. Denna studies syfte är att visa på en inbyggd etisk konflikt i användandet av LARO inom tvångsvård och hur personal förhåller sig till denna konflikt. Den ämnar även fylla en kunskapslucka. Vi kopplar resultatet till de teorier som vi valt att använda oss av för att bättre tolka resultatet. Vi väljer att använda oss av etiska teorier, såsom pliktetik och nyttoetik. Då dessa inte bedöms vara tillräckliga för att tolka vårt resultat använder vi oss även av stämplingsteori och stigma. Vi genomför kvalitativa intervjuer för att besvara våra frågeställningar. Vi tolkar resultatet genom kodning av transkriberingar och presenterar resultatet av detta tematiskt. Resultatet av analysen och tolkning med hjälp av tidigare forskning samt teori lyfter fram olika aspekter. Dels lyfter personalen fram de fördelar som de kan se med LARO i form av dess livräddande egenskaper och förbättrad livskvalitet. De lyfter även fram hur sjukvårdens roll påverkar såväl klienter som personal och efterfrågar tydligare ramar för hanteringen av LARO. De talar även om vikten av att arbeta med den sociala problematiken, LARO är endast en medicin. Vidare talar de vi har intervjuat ytterst sparsamt om deras etiska ställningstaganden kring denna behandling. Vårt resultat påtalar vikten av ytterligare forskning i ämnet, samt en diskussion om bristen på etisk diskurs inom yrkeskåren.

  • 41.
    Huovinen, Minna
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen, Centrum för socialt arbete - CESAR.
    Johansson Mellström, Jennifer
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen, Centrum för socialt arbete - CESAR.
    ”Det är socialtjänsten som förstört allt”: En kritisk diskursanalys av massmedias framställning av socialtjänsten i tre uppmärksammade LVU-ärenden2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur massmedia framställt socialtjänsten i en svensk kontext. Vi har valt att utgå från tre specifika fall – ”Fallet i Oskarshamn”, ”Fallet Louise” och ”Flickan bakom pansarglas” – för att ta reda på hur socialtjänsten framställts i massmedia under tidsperioden 2002–2017. Vi har inhämtat nyhetsartiklar som berör de tre fallen och analyserat dessa med stöd av Faircloughs kritiska diskursanalys och med socialkonstruktionismen som vägledande teoretisk utgångspunkt. Vad studien har visat är att merparten av rapporteringen kring socialtjänsten är negativ. I datamaterialet har vi kunnat identifiera totalt sex diskurser, varav fem av dessa var av negativ karaktär. De diskurser vi fann var: diskursen om socialtjänsten som förövare, diskursen om brister, kompetent och resonlig diskurs, diskursen om nonchalans, diskursen om den hotfulla socialtjänsten samt diskursen om misslyckande. Vi har funnit hur socialtjänsten har framställts negativt och diskursen om brister har varit återkommande i samtliga av de tre fallen.

  • 42.
    Iversen, Clara
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen, Centrum för socialt arbete - CESAR.
    Beyond accessing information: Claiming to understand in child social welfare interviews2019Ingår i: British Journal of Social Psychology, ISSN 0144-6665, E-ISSN 2044-8309, Vol. 58, nr 3, s. 550-568Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The present article investigates how people manage understanding of personal experiences in an institutional setting in which shared understanding of one party's experience can become an issue at stake: social welfare interviews with child victims of abuse. New recommendations on how to respond to child interviewees limit interviewers’ support to experiences of which they have direct access. Using conversation analysis and discursive psychology to examine cases in which interviewers respond to children's reports of experiences by claiming to understand, the current article shows that interviewers primarily use such claims after interviewees have indicated that the interviewer may not understand. By claiming to understand, interviewers orient to a difference between an interview requirement – not assuming they know the children's specific experiences – and their ability to interpret the children's situations. The study shows how interviewers use claims of understanding to distinguish themselves as understanding persons from their information‐eliciting approach as social welfare investigators. Findings contribute to social psychological research on how people manage challenges related to eliciting and recognizing experience in interaction. In particular, the study offers research on interviews with child victims of abuse a new angle on the tension between information elicitation and support.

  • 43.
    Iversen, Clara
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen, Centrum för socialt arbete - CESAR.
    Claims of understanding in child social welfare interviews2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Claims of understanding in child social welfare risk assessment interviews: the relation between position, turn-­‐composition, and interactional work.Clara Iversen(Uppsala Universitty). This study examines interviewers’ claims of understanding in risk assessment interviews with abused children in child social welfare investigations in Sweden. In clinical research about interviewing abused children, mainly conducted within forensic psychology, there is an increased emphasis on the need of a supportive interview climate. While interviewers are still told to avoid claiming to understand interviewees’ past experiences, new recommendations (Herkowitz et al. 2014) suggest that interviewers should claim understanding of children’s interview experiences (e.g., ‘I understand that it is very difficult for you to tell me this’). No interview research has examined in detail the actual work that different variations of understanding claims do in this setting. In other institutional and mundane contexts, studies have shown that psychological terms, such as ‘understand’, are involved in complex activities, related to different agendas (e.g., Weatherall & Keevallik 2016; Lindwall &Lymer 2011). Drawing on this research and findings on stance and affiliation (e.g. Couper-­‐Kuhlen 2012), the current study examines the position and composition of interviewers’ claims of understanding in 48 audio-­‐recorded social welfare interviews with abused children.The findings show that the two distinct ways in which claims of understanding can be composed in Swedish, with the indexical first or last (‘Det förstår jag’, ‘Jag förstår det’) do different kinds of work. While the former comes in place of a second assessment after interviewees’ displayed stance, the latter is related to closing an interview topic by indexing the interviewers’ candidate understanding. In contrast to recommendations, there were no examples in the data of interviewers claimingto understand children’s interview experiences, but interviewee’s display of upset was attended to with prosody. Unlike formulations or prosody, which show shared understanding, understanding claims treat experiences as sharable, without actually sharing them. They are therefore best understood as a less entitled kind of affiliation, useful when both evaluation and neutrality is a problematic response. The study illustrates how recommendations about interaction, which lack grounding in detailed analysis ofwhat different kinds of ‘supportive’ resources do, may end up advocating practices counter to their agenda. With these findings, the paper aims to contribute to discursive psychological work on how the cognitive thesaurus is used in institutional interaction.

  • 44.
    Iversen, Clara
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen, Centrum för socialt arbete - CESAR.
    Flinkfeldt, Marie
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Kroppens dubbla roll i medicinsk interaktion: Iscensättande av symptom i sömnapnékonsultationer2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 45.
    Johansson, Anna
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen, Centrum för socialt arbete - CESAR.
    Hedblom, Tobias
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen, Centrum för socialt arbete - CESAR.
    Tiggeri som fenomen och tiggare som social kategori2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 46.
    Johansson, Elin
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen, Centrum för socialt arbete - CESAR.
    Ekström, Stella
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen, Centrum för socialt arbete - CESAR.
    Förälder och ex-kriminell: En kvalitativ studie om hur män och kvinnor stämplas och stigmatiseras utifrån stereotypa föreställningar2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ex-kriminella mammor respektive pappor upplevt sina myndighetskontakter och om de blivit stigmatiserade och stämplade utifrån sin kriminella bakgrund. För att uppnå syftet har vi utifrån en fenomenologisk ansats genomfört tio kvalitativa intervjuer. Uppsatsen utgår från Beckers stämplingsteori och Goffmans teori om