uu.seUppsala universitets publikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 13 av 13
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Alm, Jens
    Uppsala universitet, Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet, Geovetenskapliga sektionen, Meteorologiska institutionen.
    Fördelningen av blixtnedslag i Sverige1995Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete har utförts för att bestämma fördelningen av blixtnedslag i Sverige. En databas med blixtdata för åren 1987-1994 har använts. Antalet blixtar per 100 km2 och månad har beräknats, de högsta medelvärdena är 10 blixtnedslag och dessa erhålles under juli månad. Andelen positiva blixtar har även undersökts och funnits variera beroende av latitud och temperatur. Under vintermånaderna är andelen positiva blixtnedslag större än under sommarmånaderna.

  • 2.
    Andrae, Ulf
    Uppsala universitet, Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet, Geovetenskapliga sektionen, Meteorologiska institutionen.
    Turbulence structures in a non-stationary marine atmospheric boundary layer1996Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The vertical structure in the coastal marine atmosphere has been investigated using data from aircraft measurements performed along the Blekinge coast. The present data are from the third of October 1990. The main feature is fairly homogeneous horizontal conditions and a subceeing boundary layer which lowers from 600 meters down to about 50 meters during the day. The turbulence were found to be in a decreasing state. The turbulence parameters were normalized using normal stationary scaling, in order to compare with other results.

  • 3.
    Carlsson, Andreas
    Uppsala universitet, Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet, Geovetenskapliga sektionen, Meteorologiska institutionen.
    A comparison between wind measurements with doppler weather radar and rawinds1996Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Comparisons between wind measurement with doppler weather radar and wind measurement with rawinds in different weather situations is done. The study is made in a statistical way with some comparable parameters as outcome. The importance of the weather and different weather situation’s effect on the results are discussed, both in form of the winds accuracy and the probability of getting any wind at all as outcome.

    The study shows that wind measurement with doppler radar at lower elevations not has so good accuracy, but it becomes better the higher up we measure. At the same time will we lose a lot of the measurements at higher levels by the reason that the reflected power is weakened very fast with the distance the transmitted ray travel. 

    The doppler effect is explained and the by SMHI used routine for wind measurement with radar is described. At the end of the work are some problems and disadvantages with the radar measurements and the used method discussed.

  • 4.
    Cederborg, Ann-Sofi
    Uppsala universitet, Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet, Geovetenskapliga sektionen, Meteorologiska institutionen.
    Uppkomst av mesoskaliga cirkulationer genom differentierad markfuktighet1997Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Mesoskaliga cirkulationer kan uppkomma genom att två markområden har olika fuktinnehåll. Hur stor intensiteten och utbredningen blir beror på flera faktorer, bl a områdenas storlek, minst 30 km i sida, och den faktiska temperatur- och fuktighetsdifferens som uppstår mellan områdena. Växtlighet har en hämmande inverkan på uppkomsten av mesoskaliga cirkulationer eftersom skillnaden mellan Bowen förhållandet (förhållandet mellan av sensibelt- och latent värme) för en torr och en fuktig yta blir lägre än vad det skulle varit utan växter.

    Ju större skillnad i markfuktighet desto intensivare cirkulation. Flera simuleringar visar att vid riktigt stor fuktighetsskillnad fås vindar av samma storleksordning som vid sjöbriscirkulation. Man har också kommit fram till att maximala vindhastigheten är direkt proportionell mot maximala medeltemperaturskillnaden mellan två områden. Liksom för sjöbrisen märks jordrotationens effekt även på dessa strömningar. Vinden vrider mot högre gradtal under dagens gång (på norra halvklotet).

    Bakgrundsströmningen är av avgörande betydelse för om skillnad i markfuktighet överhuvud taget kan skapa någon mesoskalig cirkulation. Det verkar som denna typ av cirkulationer framförallt främjas av lugnt och klart väder. Observationer av fenomenet i naturen är sällsynta vilket bl a kan förklaras med att de områden som finns ute i naturen inte är alls lika homogena som modellsimuleringarnas och att de förutsättningar som i övrigt krävs ofta störs.

    Beroende på hur mycket vattenånga som finns tillgänglig i atmosfären och hur stor den turbulenta omblandningen blir kan moln bildas med nederbörd som följd. Här har jag inte funnit några direkta samband men däremot att moln lättare bildas över våtare mark.

    Det sensitivitetstest som utförts på MlUUs modell visar att cirkulationer tydligast uppkommer då den geostrofiska vinden blåser parallellt med skiljelinjen mellan de två ytorna, och att det då på natten uppkommer en omvänd cirkulation likt landbris (sjöbrisens nattliga motsvarighet). Då den förhärskande vindriktningen löper tvärs områdenas skiljelinje fås inte någon uttalad cirkulation, men vindmönstret påverkas av den diskontinuitet som råder vid markytan.

  • 5.
    Johansson, Cecilia
    Uppsala universitet, Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet, Geovetenskapliga sektionen, Meteorologiska institutionen.
    Begränsningar i Monin-Obukhovs similaritetsteori1997Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I den här studien analyseras gränsskiktshöjdens betydelse för hastighetsfältet i ytskiktet, med hjälp av Monin-Obukhovs (MO) similaritetsteori. Studien genomfördes för att verifiera tidigare resultat från en Large-Eddy simulering av Khanna och Brasseur (1995) som tyder på att hastighetsfältet inte bara beror på z/L utan även har ett starkt beroende av gränsskiktshöjden.

    Genom att använda mastmätningar och sonderingar från Marsta studeras hastighetsfältet och speciellt den dimensionslösa vindgradienten (Φm) och de normaliserade hastighetsvarianserna i horisontalled och vertikalled. Det visar sig att båda parametrarna är beroende av gränsskiktshöjden.

    Resultatet från studien är att MOs similaritetsteori inte gäller för hastighetsfältet vid instabil skiktning vilket är samma resultat som antyddes i Khanna och Brasseurs (1995) studie. Detta tyder på att de storskaliga rörelserna i gränsskiktet påverkar ytskiktet mer än vad som tidigare varit känt.

  • 6.
    Källstrand, Birgitta
    Uppsala universitet, Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet, Geovetenskapliga sektionen, Meteorologiska institutionen.
    Analys av vindförhållandena i östra Blekinges kustområden och havet sydost därom1992Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I detta arbete har vindförhållandena på Utlängan, Ungskär och Ölands södra grund studerats. För att göra detta har synop-data från SMHI:s stationer på Ungskär och Ölands södra grund för tidsperioden 900801-911130 använts. Dessutom har data från en mast som stod uppställd på Utlängans södra udde under delar av -90 och -91 samt ett 50-tal enkelviseringar, utförda på Utlängans östra sida under perioden 910324-910614, använts.

    En vindmodell har använts för att räkna upp vinden till höjder högre än mätningarna (upp till 125 m). Denna modell användes också för att på data från masten beräkna vinden på viseringsplatsen. Genom att jämföra de modellberäknade vindarna med viseringsprofilerna kunde pilotballongernas stighastighet korrigeras och därmed erhölls en riktigare vindprofil från viseringarna. Modellen hade även möjlighet att korrigera för den ändring av vinden som en skrovlighetsförändring ger. Indata måste då vara — förutom vinden på en nivå, temperaturen på två nivåer, mäthöjder och z0 (vilka är de huvudsakliga inparametrarna till denna modell) — avståndet till skrovlighetsförändringen och dess art. Detta utnyttjades vid beräkningen av vinden för viseringsplatsen.

    För Ungskär och Ölands södra grund fanns bara en temperatur, varför två olika varianter av vindmodellen fick användas. På Ölands södra grund utnyttjades vattentemperaturen och för Ungskär bestämdes stabilitetsparametern 1/L genom att använda Turnerklassificering, vilken utnyttjar solhöjd, molnmängd och molnhöjd.

    Med hjälp av viseringsprofilerna har low-level jets studerats. Av de 52 viseringarna kunde ett — mer eller mindre utpräglat — vindmaximum ses i 27 av fallen. Drygt hälften av dessa hade ett tydligt maximum.

    Jämförelser mellan viseringsprofiler och modellberäknade vindar — för de övriga platserna — visade på att modellen gav för låga vindhastigheter runt 100 m:s höjd. Detta kan, åtminstone delvis, förklaras av att modellen ej tar hänsyn till low-level jets.

    En jämförelse mellan Ungskär och Ölands södra grund, för tidsperioden 900801-911130, gav högre vindhastigheter på Ölands södra grund (10,2 m/s mot 9,3 m/s på 125 m:s höjd) medan vindriktningsfördelningen var ungefär densamma.

    Även en jämförelse mellan Ungskär och masten på Utlängan, med uppmätta värden för de tidsperioder då samtidiga data fanns, gjordes. Resultaten från den gav lägre vindhastigheter på Utlängan än Ungskär (6,8 m/s mot 7,2 m/s på ca 14 m:s höjd) och en något annorlunda vindriktningsfördelning, vilket antyder lokal påverkan på vindhastighet och riktning.

  • 7.
    Livbom, Andreas
    Uppsala universitet, Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet, Geovetenskapliga sektionen, Meteorologiska institutionen.
    Visualization of the airflow over a three-dimensional hill1997Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    A numerical modell has been developed at the Department of Meteorology, Uppsala University. The purpose has been to calculate streamline displacements for linear, hydrostatic flow over a three-dimensional hill and to visualize the characteristics of the flow. The model simulates the vertical and lateral displacements and also velocity perturbation fields for flow approaching the hill at constant mean wind and constant stability. The simulations show the lateral deflections, as the air tries to avoid the hill, the horizontal deceleration and ascent upstream and the horizontal acceleration on the lee-slope. Divergence at the mountain top is compensated by descent of air from aloft. Gravity waves propagate upwards and partly outwards along parabolas. It is also shown how linear theory fails to be valid when the Froude number Fr → 1+.

  • 8.
    Lundblad, Maria
    Uppsala universitet, Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet, Geovetenskapliga sektionen, Meteorologiska institutionen.
    Geostrofiska vinden - en klimatologisk studie1994Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En enkel metod att genom beräkning av tryckgradienter i väst-ostlig och nord-sydlig riktning beräkna den geostrofiska vinden, används på tre områden i Sverige. Tryckdata fås från SMHI-bulletinen 1970-78. Resultaten analyseras statistiskt med avseende på hastighet, riktning, årstid och temperatur så att det sedan kan avgöras om metoden ger rimliga resultat. Det visar sig att på grund av, framför allt, systematiska fel i den ursprungliga tryckdatan blev resultaten av denna analys inte att betrakta som användbara. Det finns dock stort utrymme för förbättringar av metoden.

  • 9.
    Moilanen, Johan
    Uppsala universitet, Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet, Geovetenskapliga sektionen, Meteorologiska institutionen.
    Klimatologisk utvärdering av förekomsten av inversioner i radiosonderingar från Bromma 19901992Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En sammanställning av en databas av inversionsdata från sonderingarna från Bromma under 1990 har utförts. I denna databas lagrades datum, tid, marktemperatur, marktryck samt tryck och temperatur för basen och toppen av upp till tre inversioner. Därur kunde sedan höjder till tryckytorna och temperaturdifferenser mellan topp och botten beräknas.

    En statistisk undersökning av materialet utfördes med avseende på höjden till inversionsbasen och temperaturökningen i inversionsskiktet. Även temperaturgradienten för inversionsskiktet studerades. Resultaten sammankopplades med den aktuella synoptiska situationen för att kunna förklara inversionernas fördelning i tid och rum.

    För att få en uppfattning om signifikansen av undersökningen gjordes en jämförelse med tillämpliga delar av en tysk undersökning gjord av Gutsche 1983.

    Resultaten visade en skillnad mellan sommar- och vinterhalvåret vad gäller fördelningen av inversioner över dygnet. Under sommaren förekom inversioner mycket oftare på natten än på dagen medan den skillnaden under vintern var betydligt mindre. Dessutom framkom att de flesta inversioner finns i de marknära skikten och i allmänhet har en liten temperaturökning från bas till topp. Vädersituationen under 1990 samt luckor i materialet gör dock att man ej bör dra alltför långtgående slutsatser av resultaten.

  • 10.
    Råhnängen, Per
    Uppsala universitet, Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet, Geovetenskapliga sektionen, Meteorologiska institutionen.
    Studier och simulering av vindförhållanden på en flygbas1994Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Under hösten 1992 och våren 1993 pågick mätningar av flera meteorologiska parametrar vid Kosta flygbas. Jag har i detta examensarbete begränsat mig till att studera vindförhållanden som finns registrerade i databasen från mätningarna. Utifrån dessa förhållanden har jag sedan utfört ett test av en enkel numerisk vindmodell för att simulera strömningen i komplex terräng.

    Atmosfärens gränsskikt kan delas in i två skikt, ytskiktet och övergångsskiktet. I ytskiktet gäller vid neutral skiktning den logaritmiska vindlagen. Denna modifieras vid andra förhållanden med hjälp av Monin-Obukhovs similaritetsteori. I övergångsskiktet ändras vinden för att vid gränsskiktets topp vara geostrofisk. Den teori som gäller där kallas Rossbysimilaritet.

    Vindmodellen som testats heter WASP och är en enkel modell för körning på PC. Dess beräkningar är uppbyggda kring tre huvudblock, vilka är:

    • Hindermodell
    • Orografimodell
    • Skrovlighetsmodell

    Vindmätningarna har utförts på tre olika platser inom basområdet. Studien av hur dessa förhåller sig till varann har utförts genom att alla data ritats på diagram för att på så sätt försöka se olika sammanhang. De tydligaste sammanhangen är att vinden kanaliseras längs banan på låg höjd och att hastighetskorrelationen är god för vissa vindriktningar.

    Vid låga vindhastigheter har en effekt som benämns Bertil Larssons tryckgradienteffekt kunnat konstaterats. Den säger att den tryckgradient som styr den storskaliga strömningen även kan styra på så liten skala som här studerats.

    Vindmodellen var kapabel att visa den kanalisering av vinden som förekom. Om olika parametrar ändrades kunde även hastigheterna simuleras.

  • 11.
    Sang, Peter
    Uppsala universitet, Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet, Geovetenskapliga sektionen, Meteorologiska institutionen.
    Korrelationer mellan meteorologiska parametrar på flygbas1997Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att finna korrelation mellan olika meteorologiska parametrar. För att göra detta har data insamlade av avdelningen Försök och Prov, vid flygvapnets väderskola, använts. Mätningarna som använts här är gjorda på Kostabasen i Småland från den 13 oktober 1993 till den 25 april 1994. Insamling har skett med den så kallade Bas90-vagnen.

    Studien är begränsad till atmosfärens gränsskikt. Gränsskiktet kan delas in i två delar, ett ytskikt närmast marken samt ett övergångsskikt ovanför detta. Då luft flödar över en ny typ av yta bildas ett internt gränsskikt.

    Utgående ifrån mätningarna har grafer ritats och analyserats. Med hjälp av minsta kvadrat metoden har enkla uttryck för korrelationen tagits fram och jämförts med mätdata.

    Korrelationer mellan följande parametrar har undersökts:

    • molnbas - vindhastighet och vindriktning

    • molnbas - stabilitet

    • molnbas - fuktighet, med och utan nederbörd

    • molnbas - sikt

    Bäst korrelation erhölls mellan molnbas och relativ fuktighet där ett tydligt samband erhölls. Korrelationen mellan molnbas och de övriga parametrarna var mycket sämre. Mellan molnbas och stabilitet erhölls ingen korrelation.

  • 12.
    Sjöblom, Anna
    Uppsala universitet, Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet, Geovetenskapliga sektionen, Meteorologiska institutionen.
    Case studies of the bora wind. Numerical simulations in three dimensions1996Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Two days with bora has been numerically analysed, using a three dimensional hydrostatic mesoscale model developed at the Department of Meteorology, Uppsala University. The two simulated days, 22 March and 15 April 1982, have been compared to aircraft measurements done during the ALPEX-SOP in 1982. The model area was the northeastern shore of the Adriatic Sea.

    The bora on 15 April was easier to simulate than the one on 22 March, mostly due to the fact that this bora was shallower than the one on 22 March, and since the used model is developed for mesoscale studies, it works better with smaller scales (on the mesoscale). The simulations show that the bora character is a function of both time and space, for example changes in turbulence intensity. Three dimensional effects play an important role, for example channeling effects, which was also confirmed by the simulations.

    Compared to measurements, the model simulates the two days well, especially 15 April. All the significant features of the bora wind were well simulated, the wind speed maximum at the ridge crest, the descent of isotherms and isolines of specific humidity downstream the crest, channeling effects etc. The turbulence was not always present just above the ridge crest, but at some times and some places it was well simulated. The most difficult variables to simulate was the specific humidity and the potential temperature. 

  • 13.
    Svedestig, Maria
    Uppsala universitet, Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet, Geovetenskapliga sektionen, Meteorologiska institutionen.
    Svaveldepositionens förändring i Sverige 1970–19901992Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Efter stora påtryckningar från skandinaviskt håll genomfördes i början av 1970-talet ett sameuropeiskt mätprojekt för att klargöra huruvida svavelutsläpp i exempelvis Storbritannien påverkade försurningen av sjöar i Skandinavien. Elva västeuropeiska länder deltog i projektet – kallat LRTAP – vars mätningar pågick under åren 1972–1975. Dessa mätningar bekräftade de teorier som drivit fram projektet – att luftföroreningar (i detta fall svavelföreningar) kan transporteras långa vägar i atmosfären för att sedan deponeras i ett område långtifrån källan. Därigenom kom de fram till att ett land inte kan påverka depositionen inom landet till 100% genom egna restriktioner. Ett följdprojekt startades därför för att förse de olika ländernas regeringar med information om svavelutsläpp och svaveldeposition i de olika länderna. Ett mål uppsattes angående utsläppen – att 1993 inte släppa ut mer än 70% av 1980-års nivå – vilket tycks vara uppnåeligt. I Sverige har svavelutsläppen minskat från drygt 400 kton S/år i början av 1970-talet till 102 kton 1990, en reducering på ca 75%. Depositionen har dock inte minskat lika mycket, eftersom mängden svavel från Mellaneuropa fortfarande är stor. I Sverige är därför svaveldepositionen starkast koncentrerad i de sydvästra delarna och avtar sedan mot nordväst.

1 - 13 av 13
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf