Logo: to the web site of Uppsala University

uu.sePublications from Uppsala University
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
Publications (10 of 18) Show all publications
Flinkfeldt, M. & Höglund, F. (2025). Jämlikt föräldraskap – föräldrapenningens regelverk och tillämpning. In: Hultqvist, Sara & Lee, Jayeon (Ed.), Socialförsäkringar för socionomer: . Studentlitteratur AB
Open this publication in new window or tab >>Jämlikt föräldraskap – föräldrapenningens regelverk och tillämpning
2025 (Swedish)In: Socialförsäkringar för socionomer / [ed] Hultqvist, Sara & Lee, Jayeon, Studentlitteratur AB, 2025Chapter in book (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Studentlitteratur AB, 2025
National Category
Social Work
Identifiers
urn:nbn:se:uu:diva-547234 (URN)9789144193649 (ISBN)
Available from: 2025-01-15 Created: 2025-01-15 Last updated: 2025-01-15
Höglund, F. & Flinkfeldt, M. (2024). Att ge information i skriven interaktion: Personanpassning i den digitala välfärdsstatens frontlinje. Socialvetenskaplig tidskrift, 31(1), 155-174
Open this publication in new window or tab >>Att ge information i skriven interaktion: Personanpassning i den digitala välfärdsstatens frontlinje
2024 (Swedish)In: Socialvetenskaplig tidskrift, ISSN 1104-1420, E-ISSN 2003-5624, Vol. 31, no 1, p. 155-174Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Digitalization has created opportunities for people to have contact with representatives of human service organizations through various text-based channels (e.g., online chat, social media, email). Despite the fact that such text-based interaction is common in social work practice today, there is remarkably little knowledge about how the interaction is structured in practice and what characteristics different forms have. Such knowledge is central for designing appropriate contacts that respond to clients’ needs. This study uses conversation analysis to study two forms of digital text-based interaction between clients and representatives of the Swedish Social Insurance Agency (SSIA). The data consist of circa 900 exchanges by email and on the SSIA’s official Facebook page for parents. Identified patterns are also compared with 300 recorded phone calls to the SSIA to make visible how participants orient to limitations and affordances that the textual arenas provide in practice and which functions they thereby fulfill with regard to client relations. The analysis focuses on how practitioners manage responsiveness in replies to client questions. We show how practitioners’ replies tend to deviate from conversational norms by not being designed in line with the design or content of the questions. For example, practitioners often provide information that is conditioned (e.g., “if…then…”), rather than yes/no answers (even when replying to yes/no questions). Through this, the analysis also demonstrates how practitioners realize policy and organizational goals in digital text-based interaction. The study contributes knowledge about how help and service is provided in digital text-based interaction and highlights the problem of generally held replies that are not adapted to the recipient, as the interaction risks not fulfilling the expected function for the clients. We also problematize how textual interaction on social media platforms poses risks for clients’ privacy from an ethical perspective. 

Place, publisher, year, edition, pages
Förbundet för forskning i Socialt arbete, 2024
National Category
Social Work
Research subject
Social Work
Identifiers
urn:nbn:se:uu:diva-518484 (URN)10.3384/SVT.2024.31.1.4877 (DOI)
Available from: 2023-12-19 Created: 2023-12-19 Last updated: 2025-07-02Bibliographically approved
Höglund, F. (2024). Bokrecension av antologin "Analysing digital interaction" [Review]. Socialvetenskaplig tidskrift, 31(1), 193-197
Open this publication in new window or tab >>Bokrecension av antologin "Analysing digital interaction"
2024 (Swedish)In: Socialvetenskaplig tidskrift, ISSN 1104-1420, E-ISSN 2003-5624, Vol. 31, no 1, p. 193-197Article, book review (Other academic) Published
National Category
Social Work
Research subject
Social Work
Identifiers
urn:nbn:se:uu:diva-518482 (URN)
Available from: 2023-12-19 Created: 2023-12-19 Last updated: 2024-07-27
Höglund, F. & Flinkfeldt, M. (2024). De-gendering parents: Gender inclusion and standardised language in screen-level bureaucracy. International Journal of Social Welfare, 33(1), 188-201
Open this publication in new window or tab >>De-gendering parents: Gender inclusion and standardised language in screen-level bureaucracy
2024 (English)In: International Journal of Social Welfare, ISSN 1369-6866, E-ISSN 1468-2397, Vol. 33, no 1, p. 188-201Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Swedish welfare organisations have a long history of promoting gender equality and inclusivity, involving implementation of more gender-inclusive language (e.g., non-gendered terminology). This study analysed the use of non/gendered expressions at the Swedish Social Insurance Agency, as state policy is realised in conjunction with personalised service in textual interaction in screen-level bureaucracy. We drew on conversation analysis and membership categorisation analysis to analyse 378 email interactions between clients and social insurance officers, focusing on gendered institutional terminology and gendered person references. The findings suggest that social insurance officers avoided a heteronormative language, in line with Swedish official public language policy, but that a gender-neutral language may come at the cost of formality, standardisation, and de-personalisation. The study brings new knowledge on the ways in which street-level bureaucrats manage responsiveness and standardisation in digital text-based interaction with clients.

Place, publisher, year, edition, pages
John Wiley & Sons, 2024
Keywords
Digital interaction, frontline work, gender equality, heteronormativity, inclusive language, parental leave, street-level bureaucracy
National Category
Social Work
Research subject
Social Work
Identifiers
urn:nbn:se:uu:diva-499182 (URN)10.1111/ijsw.12597 (DOI)000958302500001 ()2-s2.0-85150989446 (Scopus ID)
Available from: 2023-03-24 Created: 2023-03-24 Last updated: 2025-01-13Bibliographically approved
Flinkfeldt, M. & Höglund, F. (2024). Information and advice at the textual frontline of the digital welfare state. In: : . Paper presented at European Conference for Social Work Research (ECSWR), Vilnius, 17-19 April.
Open this publication in new window or tab >>Information and advice at the textual frontline of the digital welfare state
2024 (English)Conference paper, Oral presentation with published abstract (Refereed)
National Category
Social Work
Identifiers
urn:nbn:se:uu:diva-546962 (URN)
Conference
European Conference for Social Work Research (ECSWR), Vilnius, 17-19 April
Available from: 2025-01-13 Created: 2025-01-13 Last updated: 2025-01-13
Flinkfeldt, M. & Höglund, F. (2024). Ojämställdhet i administrationen av föräldraledighet: Mammor som ‘familjens administratör’. In: : . Paper presented at Sociologidagarna, Göteborg, 13-15 mars.
Open this publication in new window or tab >>Ojämställdhet i administrationen av föräldraledighet: Mammor som ‘familjens administratör’
2024 (Swedish)Conference paper, Oral presentation only (Refereed)
National Category
Social Work
Identifiers
urn:nbn:se:uu:diva-546949 (URN)
Conference
Sociologidagarna, Göteborg, 13-15 mars
Available from: 2025-01-13 Created: 2025-01-13 Last updated: 2025-01-13
Flinkfeldt, M. & Höglund, F. (2024). ‘The family administrator’: Women take most responsibility for information-seeking, planning and administration of parental benefit in Sweden. Journal of Family Studies, 30(5), 759-779
Open this publication in new window or tab >>‘The family administrator’: Women take most responsibility for information-seeking, planning and administration of parental benefit in Sweden
2024 (English)In: Journal of Family Studies, ISSN 1322-9400, E-ISSN 1839-3543, Vol. 30, no 5, p. 759-779Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

This paper investigates parents’ information-seeking about parental leave. It examines gendered patterns in parents’ contacts with the Swedish Social Insurance Agency (SSIA) over telephone, email, and on Facebook with a combination of qualitative and quantitative analysis. We show that women not only contact the SSIA more than men do, they also to a larger extent approach the SSIA early on – a practice that may facilitate strategic planning – as well as administer their partner’s leave. By such means, the paper sheds light on women’s role as ‘administrator’ in taking more responsibility for both their own and their partner’s parental leave. These findings are in line with previous research showing that women often act as the ‘project leader’ of the family, taking responsibility for unpaid (and often unrecognized) tasks that make everyday life run smoothly. In shedding light on women’s considerable administrative responsibility for parental leave, the study thus brings new knowledge on what might be one piece of the puzzle of the slow progression of gender equality in this area, pointing to informational and administrative services as a potential arena for gender equality-promoting work.

Place, publisher, year, edition, pages
Taylor & Francis, 2024
National Category
Social Work
Identifiers
urn:nbn:se:uu:diva-528092 (URN)10.1080/13229400.2024.2330443 (DOI)001198458300001 ()2-s2.0-85189647384 (Scopus ID)
Funder
Swedish Research CouncilForte, Swedish Research Council for Health, Working Life and Welfare, 2017-01448
Available from: 2024-05-15 Created: 2024-05-15 Last updated: 2025-01-13Bibliographically approved
Höglund, F. & Flinkfeldt, M. (2024). The practical realization of the feminist welfare state: Equal sharing and gender equality in institutional interaction about parental leave in Sweden. Feminism and Psychology, 34(2), 309-327
Open this publication in new window or tab >>The practical realization of the feminist welfare state: Equal sharing and gender equality in institutional interaction about parental leave in Sweden
2024 (English)In: Feminism and Psychology, ISSN 0959-3535, E-ISSN 1461-7161, Vol. 34, no 2, p. 309-327Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Talk about gender equality in relation to parental leave is pervasive in Sweden. The state encourages families to share parental leave and has recurrently tasked the Swedish Social Insurance Agency (SSIA) to promote gender equality. As theories and applications of street-level bureaucracy have emphasized, how policy is practically realized in social interaction with clients is an important question, specifically whether gender equality discourse also permeates such encounters. We use conversation analysis to examine how equal sharing of parental leave is raised in interaction between parents and practitioners at the SSIA. The data consist of 300 telephone calls, 378 email exchanges, and 642 Facebook exchanges. Our analysis indicates that the talk of equal sharing is not as omnipresent as previous research might suggest. When parents orient to equal sharing they tend to describe parental responsibilities, while practitioners connect equality to regulations that in themselves work to promote equal sharing. Equal sharing is also a resource for negotiating the citizen-state relationship, as parents complain about state interference while practitioners in response must balance provision of personalized support with the state-imperative to promote sharing. The study highlights the complex work of practitioners in the “feminist welfare state” and nuances notions of equality promotion.

Place, publisher, year, edition, pages
Sage Publications, 2024
Keywords
gender equality, family policy, conversation analysis, institutional interaction, Sweden
National Category
Social Work
Research subject
Social Work
Identifiers
urn:nbn:se:uu:diva-515857 (URN)10.1177/09593535231217135 (DOI)001129483200001 ()2-s2.0-85180441790 (Scopus ID)
Available from: 2023-11-13 Created: 2023-11-13 Last updated: 2025-01-13Bibliographically approved
Flinkfeldt, M. & Höglund, F. (2023). Jämställd föräldraledighet: Hur normer och policy om att ‘dela lika’ praktiskt realiseras i interaktion i Försäkringskassans ‘frontlinje’. In: 11:e nordiska konferensen om Språk, kön och identitet, Uppsala, 12-13 oktober, 2023: . Paper presented at 11:e nordiska konferensen om Språk, kön och identitet.
Open this publication in new window or tab >>Jämställd föräldraledighet: Hur normer och policy om att ‘dela lika’ praktiskt realiseras i interaktion i Försäkringskassans ‘frontlinje’
2023 (Swedish)In: 11:e nordiska konferensen om Språk, kön och identitet, Uppsala, 12-13 oktober, 2023, 2023Conference paper, Oral presentation with published abstract (Refereed)
Abstract [sv]

I den här presentationen använder vi samtalsanalys och medlemskategorianalys för att diskutera hur policy och normer i Sverige om att föräldrar bör dela lika på ansvaret för små barn (specifikt när det gäller föräldraledighet) ‘görs’ i praktiskt språkande. Materialet som undersöks är kundtjänstinteraktion i tre av Försäkringskassans kanaler för klientkontakter: 296 inkommande samtal till telefonkundtjänsten, 378 mejlväxlingar mellan föräldrar och handläggare, samt 642 Facebooktrådar där föräldrar och handläggare interagerar med varandra. Medan intervju- och policystudier indikerat att diskursen om att ‘dela lika’ är stark i Sverige är detta relativt osynligt i vårt material. Det är alltså inte något som på en språklig nivå genomsyrar myndighetskontakter med Försäkringskassan. Vidare visar analysen av hur handläggare och föräldrar orienterar sig mot jämställdhet i bemärkelsen att ‘dela lika’ att medan föräldrar beskriver delad föräldraledighet i termer av föräldraansvar kopplar handläggare framför allt detta till det regelverk som i sig är utformat för att uppmuntra till jämställd fördelning. Att ‘dela lika’ fungerar också som en resurs för att förhandla relationen mellan medborgare och stat, då föräldrar klagar på hur staten lägger sig i familjens angelägenheter, medan handläggare i sin respons måste balansera personligt utformat stöd med uppdraget att främja jämställdhet. Studien belyser därmed det komplexa arbete som handläggare i den ‘feministiska välfärdsstaten’ utför och nyanserar diskussionen om jämställdhetsfrämjande insatser genom att peka på hur språkanvändandet i möten med mammor och pappor kan både främja och undergräva sådana ideal.

National Category
Social Work
Research subject
Social Work
Identifiers
urn:nbn:se:uu:diva-517320 (URN)
Conference
11:e nordiska konferensen om Språk, kön och identitet
Available from: 2023-12-06 Created: 2023-12-06 Last updated: 2023-12-06
Höglund, F. & Flinkfeldt, M. (2023). Kön, inkludering och standardiserat språk i digital interaktion om föräldraledighet. In: 11:e nordiska konferensen om Språk, kön och identitet, Uppsala, 12-13 oktober, 2023: . Paper presented at 11:e nordiska konferensen om Språk, kön och identitet.
Open this publication in new window or tab >>Kön, inkludering och standardiserat språk i digital interaktion om föräldraledighet
2023 (Swedish)In: 11:e nordiska konferensen om Språk, kön och identitet, Uppsala, 12-13 oktober, 2023, 2023Conference paper, Oral presentation with published abstract (Refereed)
Abstract [sv]

Svenska välfärdsorganisationer har – med utgångspunkt i vad som har kommit att kallas för ’den feministiska välfärdsstaten’ – en lång historia av att främja jämställdhet och inkludering, vilket också involverar implementering av ett mer könsinkluderande språk (t.ex. könsneutral terminologi). Mot bakgrund av att policy förverkligas i samband med personlig service i interaktion mellan klienter och professionella i ‘frontlinjen’ har vi studerat användningen av icke/könade uttryck i digital interaktion om föräldraledighet vid Försäkringskassan. Sådan textinteraktion kan förstås som så kallade ’skärmbyråkratier’. Vi använde samtalsanalys och kategoriseringsanalys för att analysera 378 e-postväxlingar mellan föräldrar och handläggare med fokus på icke/könade personreferenser. Resultaten visar att handläggare tenderar att undvika ett heteronormativt språk, i linje med svensk officiell språkpolicy, för att referera till personer men att ett könsneutralt språk samtidigt kan öka formalitet, standardisering och avpersonalisering. Till exempel tenderar handläggare att inte följa samtalsnormer om referenser utan använder istället ofta den könsneutrala standardiserade termen ’den andra föräldern’, även om föräldern har använt en könad referens som gör relevant en annan typ av social relation (t.ex. ’min fru’). Studien ger ny kunskap om hur handläggare i egenskap av ’skärmbyråkrater’ hanterar responsivitet och standardisering i digital textbaserad interaktion med klienter och hur icke/könade uttryck synliggörs och görs relevanta sådan interaktion.

National Category
Social Work
Research subject
Social Work
Identifiers
urn:nbn:se:uu:diva-515876 (URN)
Conference
11:e nordiska konferensen om Språk, kön och identitet
Available from: 2023-11-13 Created: 2023-11-13 Last updated: 2023-11-13
Organisations
Identifiers
ORCID iD: ORCID iD iconorcid.org/0000-0003-4497-6614

Search in DiVA

Show all publications