Logotyp: till Uppsala universitets webbplats

Boken introducerar intersektionalitet som begrepp och kritiskt perspektiv.

Intersektionalitet är ett begrepp som blivit populärt i Sverige under det senaste decenniet – men vad innebär det egentligen? Boken fördjupar sig i begreppets historiska och samtida utveckling och introducerar en fördjupad och tillgänglig förståelse av intersektionalitet och dess praktiska tillämpning.

Som ett numera populärt begrepp riskerar intersektionalitet att tömmas på sin kritiska skärpa samt att förenklat förknippas med enskilda ämnen eller rörelser. Denna bok försöker på ett fördjupat och tillgängligt sätt lyfta fram intersektionalitetens teoretiska och politiska rötter och argumentera för det intersektionella perspektivets relevans och stora potential för kritiska studier och sociala rättviserörelser. Boken vänder sig till studenter inom samhällsvetenskap och humaniora samt till alla som vill lära sig mer om intersektionalitet.

Boken:

- erbjuder en ämnesöverskridande introduktion till begreppet intersektionalitet och riktar sig till studenter på grund- och avancerad nivå

- presenterar intersektionalitet som ett ramverk för kritiskt och inkluderande tänkande och praktik

- diskuterar hur intersektionalitet kan tillämpas genom konkreta exempel från olika forskningsfält och kontexter.

Sagt om boken:

"Sedan begreppet introducerades i Sverige, har intersektionaliteten blivit ett oundgängligt inslag i feministiska debatter. Boken presenterar en kartläggning av röster och perspektiv som från olika discipliner skapar mening kring intersektionalitens betydelse i ett svenskt sammanhang." Paulina de los Reyes, professor i ekonomisk historia, Stockholms universitet

"Begreppet intersektionalitet utforskar hur ojämlikhet och förtryck görs i skärningspunkten mellan kategoriseringsprocesser och fördelning av symboliska och materiella resurser. Denna bok tar utgångspunkt i begreppet för att förstå frågor om social rättvisa utifrån en rad teoretiska perspektiv. Intersektionalitet är ett analytiskt verktyg för att förstå samtiden. Boken erbjuder en introduktion till begreppet samt en kartografi över dess användning och relevans. "Diana Mulinari, professor i genusvetenskap, Lunds universitet.

Om författarna:

Minoo Alinia är docent i sociologi och lektor vid Sociologiska institutionen, Uppsala universitet. Alinias forskning har bland annat behandlat olika aspekter av migration, diaspora, rasism, nationalism, genus och våld ur ett intersektionellt perspektiv.

Kalle Berggren är fil.dr. i sociologi och docent i genusvetenskap. Han är verksam vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, och intresserar sig för intersektionella perspektiv, svensk hip hop, och frågor om killar, maskulinitet och våld.

Det är inte bara 20 år sedan Fadime Şahindal mördades utan även 20 år sedan 9/11. Hur hänger det ihop? I detta avsnitt träffar vi Minoo Alinia docent i sociologi och lektor vid Uppsala Universitet. Minoo forskar i ämnen som migration, diaspora, etniska relationer, transnationella nätverk men främst könad rasism och i synnerhet frågan om våld i hederns namn. I avsnittet pratar vi om vikten av en intersektionell ansats och vad det innebär i praktiken. Minoo värjer sig från flera av de vanligaste begreppen såsom hedersnormer, hedersrelaterat våld – vad säger hon istället, och varför? Vi pratar också om vikten av ett antirastistiskt förhållningssätt och riskerna med att inte ha det.

This article discusses the Swedish government’s policy document on a feministpolicy to reduce and prevent men’s violence against women. Permeated byracial ignorance and politics of difference this document systematically andconsistently excludes and ignores racial and ethnic power structures and theirconsequences in migrant minorities’ daily lives and experience. The articleraises questions about why some knowledge is silenced or abandoned whilesome is embraced and encouraged. Within a wider intersectional framework,and through critical race theory and ignorance studies, it investigates theknowledge produced in the government document and the way itreproduces, maintains, and normalizes racial otherness and social exclusion.