This article explores the phenomenon of juridification in education with a focus on Swedish education law. Two key legislative areas are analysed: regulations on the discrimination and degrading treatment of students (DDT) and the incorporation of the United Nations Convention on the Rights of the Child (CRC) into Swedish law. Using Blichner and Molander’s (2008) framework for the dimensions of juridification with an additional dimension by Rosén, Arneback, and Bergh (2021), the article examines how the laws manifest different forms of juridification within the educational system. The findings reveal distinct patterns, with DDT representing an accountability-oriented juridification characterised by detailed legal obligations and enforcement mechanisms, while CRC exemplifies an elusive juridification with a symbolic legal status and uncertainty regarding how the law should be enacted and implemented. The study highlights the complexities of the juridification of and in education and the implications for legal and pedagogical practices, contributing to a nuanced understanding of how law reshapes educational contexts.
Sverige tillträdde FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) år 1990 och därigenom gjorde Sverige ett folkrättsligt åtagande att implementera konventionen i svensk rätt. Eftersom barn tillbringar en stor del av sin uppväxt i (för-)skola/gymnasium blir skolväsendet ett område där detta åtagande är särskilt viktigt. Nästan trettio år efter ratificeringen beslutade riksdagen att inkorporera barnkonventionen. I förevarande bidrag sätts fokus på frågan om hur det folkrättsliga åtagandet – och sedermera inkorporeringen barnkonventionen – påverkat utformningen av skollagstiftningen. Vilket avtryck har barnkonventionen gjort i skollagstiftningen – och när? En annan fråga som behandlas i bidraget rör domstolars och myndigheters möjligheter att tillämpa barnkonventionen i beslut och domar rörande skolan. Vidare diskuteras förhållandet mellan lagen om barnkonventionen och skollagen samt förutsättningarna för skolpersonal att tillämpa barnkonventionen i sitt dagliga arbete.
Denna lärobok i förvaltningsrätt sätter fokus på ett antal samhällsområden som brukar hänföras till den speciella förvaltningsrätten. De områden som behandlas är migration, skola, miljö, polis, socialförsäkring, socialtjänst samt hälso- och sjukvård (inkl. tvångsvård). Både formella och materiella bestämmelser behandlas. Syftet är att ge en introduktion och samtidigt problematisera och för - djupa vissa frågor i förhoppningen att väcka läsarens intresse för ytterligare fördjupning inom dessa områden. I fokus står de bestämmelser som ger myndigheter makt att vidta olika åtgärder riktade mot den enskilde och vilka rättssäkerhets - garantier som finns till skydd för denne. Boken är avsedd att användas på kurser där förvaltnings - rätten, både den allmänna och speciella, studeras. Mål - gruppen är således bland annat studenter som läser juridik och statskunskap. Framställningen kan även vara till nytta för praktiskt verksamma, både jurister och icke-jurister. Förhoppningsvis kan även en intresserad medborgare ha användning av boken, bland annat i sina kontakter med myndigheter.
Denna bok innehåller avgöranden från domstolar och beslut av andra myndigheter i frågor som rör skolväsendet. Dessa berör bland annat rätten till utbildning, innebörden av skolplikt och förutsättningarna för att beviljas dispens eller ledighet, disciplinära åtgärder, lärares befogenheter gentemot elever, utrymmet att använda tvång, yttrandefrihet och andra fri- och rättigheter, regeringsformens krav på saklighet, frågor om skolplacering, särskilt stöd och anpassningar m.m. Urvalet är gjort för att passa på kurser i juridik inom Rektorsprogrammet.
Vägen till regeringsformen har varit långt ifrån självklar när det gäller fri- och rättigheter. Detta gäller inte minst rätten till utbildning, trots att rätten till utbildning anses vara en viktig del i demokratins bevarande. I kapitlet ges en historisk tillbakablick över införandet av rätten till utbildning i regeringsformen. I texten diskuteras relationen mellan utbildning och demokrati och vad skolans s.k. demokratiuppdrag inbegriper. Frågan är om det finns skäl att utvidga regeringsformens bestämmelse om rätten till utbildning.
I artikeln beskrivs utvecklingen av tillsyn över skolväsendet från år 1861 till dagens skolinspektion. I artikeln belyses bl.a. den växlande användningen av begrepp och deras innebörd, inriktningen av inspektionen mot kontroll av regelefterlevnad samt de sanktioner som den granskande myndigheten haft till sitt förfogande.