Logo: to the web site of Uppsala University

In 1971 almost an entire aboriginal group in the Bolivian and Argentinian Gran Chaco, the 'Weenhayek, converted to Pentecostalism. The revival lasted for several years and resulted in many changes. This article explores the primary effects of the revival, but also the appropriation of the Pentecostal message, how the 'Weenhayek indigenized what the Nordic missionaries once had taught them. For the missionaries, dancing e.g. was something prohibited. Today it is one of the main expressions of 'Weenhayek Pentecostalism. This transformation is categorized as a form of revitalization movement as described by anthropologist Anthony F C Wallace. The article is based on many years of anthropological fieldwork among the 'Weenhayek.

En el proyecto interdisciplinario e internacional, “Misiones religiosas desde una perspectiva antropológica”, dirigida desde el Departamento de Antropología Cultural y Etnología de la Universidad de Uppsala, Bolivia se convirtió en un país de interés central del grupo de investigadores. Al líder del proyecto, Jan-Åke Alvarsson, cayó la responsabilidad de resumir la información disponible sobre las misiones extranjeras en Bolivia, y en particular sobre la Misión Sueca Libre en Bolivia (MSLB) – el caso de estudio. El resultado fue una historia breve de la misión MSLB que dentro del lapso del proyecto se aumentó a un capítulo en inglés. Luego, Alvarsson se ha profundizado en el tema, usando material y experiencias de más de cuarenta años de contacto con Bolivia, de los cuales ha residido seis en el sur del país.    

Basándose en entrevistas, participación, estudios de archivos oficiales y privados, artículos y obras escritas sobre el tema, el autor ha compilado una etnografía espesa sobre esta iniciativa nórdica. El resultado no es una hagiografía sino un relato franco y abierto, enfocando especialmente en la agencia de los misioneros. Relata la historia desde el tiempo pionero en 1921 hasta las últimas iniciativas de cerrar la misión en 2021.

In the interdisciplinary and international project, “Religious Missions from an Anthropological Perspective”, directed by the Department of Cultural Anthropology and Ethnology at Uppsala University, Bolivia became a country of central interest for the group of researchers. Project leader Jan-Åke Alvarsson was tasked with summarizing available information on foreign missions in Bolivia, and in particular on the Swedish Free Mission in Bolivia (MSLB) – the case study. The result was a brief history of the MSLB mission that within the time frame of the project was expanded to a chapter in English. Later, Alvarsson has delved into the subject, using material and experiences from more than forty years of contact with Bolivia, six of which he has lived in the south of the country. Based on interviews, participation, studies from official and private archives, articles and written works on the subject, the author has compiled a thick ethnography on this Nordic initiative. The result is not a hagiography but a frank and open account, focusing especially on the agency of the missionaries. It tells the story from pioneering time in 1921 to the latest initiatives to close the mission in 2021. 

Den här boken försöker ge en översikt av det pentekostala landskapet under 2020-talet. Den inleds med en kyrkohistorisk tillbakablick på hur pentekostalismen har påverkat olika kyrkor i Sverige hittills. Därefter följer en genomgång av alla pentekostala församlingar som bildats i Sverige sedan 1974 och sedan en rad fallstudier – alltifrån en lägesbeskrivning från den största pentekostala kyrkan, Pingströrelsen, till de minsta karismatiska grupperna, som t.ex. afrikanska pentekostaler i Malmö, Mekane Yesus-föreningen i Skärholmen, latinamerikanska församlingar i Stockholm och burundiska invandrare som integrerats i svenska församlingar. En av fallstudierna behandlar Oas-rörelsen – den karismatiska riktningen inom Svenska kyrkan.

En relativt allmän uppfattning var länge att pingstförsamlingar alltid heter Filadelfia och att detta bruk emanerar från Pingströrelsens historiskt sett viktigaste församling, Filadelfiaförsamlingen i Stockholm. Båda dessa påståendenär emellertid felaktiga – och den nuvarande tendensen inom Pingströrelsen är dessutom snarare att ge församlingarna lokala namn än namn som reflekterar rörelsen. I denna artikel försöker jag att rätta till dessa missuppfattningar – och dessutom studera hur Pingströrelsens korta historia reflekteras i dess namnbruk. Jag gör detta genom att studera samtliga namn på Pingströrelsens församlingar under åren 1920, 1950, 1975 och år 2000. I slutsatsen kommer jag att teckna några övergripande tendenser i framför allt de namnbyten som förekommit och det symbolvärde som respektive namnkategori representerar.

Mission har varit en stark folkrörelse i Sverige. Hundratusentals människor över vårt land gjorde insamlingar, bad och läste med stor iver om missionens arbete i andra länder. Över tolv tusen svenska missionärer har sänts ut till över hundra länder. För många blev missionen ett livskall. Den första generationen var ofta pionjärer som startade nya församlingar medan senare generationer har byggt upp institutioner och assisterat de framväxande kyrkorna i ett omfattande utvecklingsarbete.

Kyrkor med rötter i svensk mission har upplevt en kraftig tillväxt och har i dag över femtio miljoner tillhöriga, framför allt i Latinamerika och Afrika. Boken skildrar framväxten av dessa kyrkor och olika utmaningar som de möter i dag. I ett sjuttiotal personrutor presenteras ett urval svenska missionärer och lokala kyrkoledare, kvinnor och män.

Boken Svensk mission och kyrkorna som växt fram fyller en lucka i senare decenniers litteratur eftersom den presenterar den ekumeniska bredden av svensk mission och de framväxande kyrkorna på olika kontinenter. Ett trettiotal författare har skrivit de olika delarna i boken.