Logo: to the web site of Uppsala University

Tidskriften Högre utbildning (HU) firade sitt 10-årsjubileum 2021. Redaktionen genomförde i samband med detta en granskning av de bidrag som publicerats under perioden 2011–2021. I denna artikel presenteras resultaten av granskningen och reflektioner över HU:s uppdrag att främja kunskapsutveckling inom högre utbildning i ett svenskt och nordiskt sammanhang. Sedan starten 2011 har HU etablerat sig som en central publiceringskanal för såväl vetenskapliga studier av högre utbildning som för praktiknära utvecklingsprojekt kring undervisning och lärande inom akademisk utbildningssektor. Tidskriften har under sitt första decennium publicerat 142 bidrag av 262 författare från ett brett spektrum av lärosäten och disciplinära bakgrunder, vilket speglar HU:s breda målgrupp och mångvetenskapliga fokus. Analysen visar att majoriteten av bidragen är skrivna på svenska och fokuserar på undervisningsnära frågor inom humaniora, samhällsvetenskap och lärarutbildning. De vanligaste metoderna inkluderar kvalitativa studier och litteraturstudier, medan mixed methods och systematiska översikter är mindre vanliga. Granskningen visar således behovet av fler bidrag från ämnesområden som naturvetenskap, teknik och vård/medicin, trots att det skett en ökning både av antalet publiceringar och av nedladdningar under perioden. HU:s bidragsformer möjliggör att såväl övergripande som praktiknära förhållanden för lärare och studenter kan belysas. För att främja kritiska reflektioner kring frågor inom högre utbildning introducerades 2021 en ny bidragskategori, Fördjupad diskussion, vilket har resulterat i ett antal värdefulla och tankeväckande inlägg. Tidskriften har över tid utvecklat en potential att fungera som en brygga mellan olika forskningsfält och kan därigenom bidra till att synliggöra en mängd sammanhang i det breda och komplexa landskap som forskning om högre utbildning utgör. I det sammanhanget välkomnar vi att andelen engelskspråkiga bidrag har vuxit, även om HU värnar sitt svenska och nordiska perspektiv. 

Seminariet har en lång och stark tradition inom högre utbildning, särskilt inom humaniora och samhällsvetenskap, men förekommer under olika benämningar i de flesta vetenskapsområden. I litteraturen framhålls ofta ett ideal om seminariet som en plats för fritt, kritiskt och gemensamt utforskande samtal. Samtidigt är seminariet i många undervisningsmiljöer också en examinerandeform, där aktivt deltagande inte bara uppmuntras utan ofta är ett krav. Här uppstår en paradox: vi bjuder in studenter till öppna, kreativa samtal, men förväntar oss samtidigt att dessa samtal ska fungera som underlag för bedömning av såväl ämneskunskaper som kommunikativa färdigheter. Detta inneboende spänningsfält väcker viktiga frågor. Vad innebär det för lärarens roll som seminarieledare, när hen förväntas främja utforskande dialog och samtidigt säkerställa rättvis examination? Och vad innebär det för studenterna, som förväntas delta i ett samtal som både är fritt och kontrollerat?

Syftet med verkstaden är att belysa och problematisera denna dubbelhet i seminariets funktion.Genom att dela erfarenheter och exempel från olika undervisningsmiljöer vill vi tillsammans undersökahur lärare kan förhålla sig till spänningen mellan seminariet som en plats för lärande och som enexaminerande form.Under verkstaden kommer deltagarna att få pröva några interaktiva läraktiviteter som kan användasbåde för att synliggöra och för att hantera dessa spänningar (Wickström, 2024). Aktiviteterna är valdaf ör att vara direkt användbara i egen seminarieundervisning, samtidigt som de ger utrymme förreflektion och diskussion om seminariets inneboende villkor. På så sätt vill vi skapa en gemensamarena för erfarenhetsutbyte och fördjupad förståelse av seminariets potential och begränsningar i högre utbildning. Utgångspunkten för verkstaden är det nyligen startade forskningsprojektet "Seminariet som demokratisk arena i högre utbildning – i spänningsfältet mellan ideal och verklighet" inom forskningsprogrammet "Demokrati och högre utbildning".

Med distans till distansen – hur kan vi tolka den så hastigt påtvingade omställningen under pandemin och vilka lärdomar tar vi med oss? I den här utökade ledaren vill vi lyfta fram åtta publicerade bidrag som ingår i tidskriftens särskilda tema om högre utbildning och coronapandemin. Vi ger också våra egna reflektioner kring hur omställningen påverkade högre utbildning i Sverige utifrån våra roller som pedagogiska utvecklare och forskare. De bidrag som hittills har publicerats kring temat visar mångfalden av erfarenheter under pandemin liksom komplexiteten i att dra generella slutsatser om (distans)undervisning och lärande, specifikt och mer övergripande generellt. Många lärare mötte nya utmaningar som hög arbetsbelastning och krav på att hitta snabba lösningar. Samtidigt innebar de förändrade villkoren en möjlighet till pedagogisk utveckling. Många studenter hade svårt att upprätthålla motivationen och skapa bra studierutiner, medan andra uppskattade distansundervisningens flexibilitet. Den här ledaren innefattar både tillbakablickar och utblickar över vilka konsekvenser pandemin fört med sig för den högre utbildningen samt några frågor vi gärna ser belysta i kommande studier.

With distance from the distance – how can we interpret the changes that were so hastily imposed during the pandemic and what lessons have we learned? In this extended editorial, we highlight eight published contributions that are part of this journal’s special theme regarding higher education and the corona pandemic. We also give our own reflections on how the transition to remote teaching affected higher education in Sweden, based on our roles as educational developers and researchers. The publications in this journal show the diversity of experiences during the pandemic, and the complexity of drawing general conclusions about (distance) teaching and learning. Many teachers faced new challenges such as a significantly higher workload, and demands to implement quick solutions, while the changed conditions also gave opportunities for pedagogical development. Many students had difficulties in maintaining motivation and creating viable study routines, while some appreciated the flexibility of distance learning. The current editorial includes both retrospectives and outlooks on the consequences of the pandemic for higher education, as well as, suggestions for a few ‘questions’ that we think should be part of future research.

Välkomna till det första numret av Högre utbildning år 2022! Efter nästan två års digital undervisning på distans har vårterminen till största del utspelat sig på campus igen, efterlängtat av många, både studenter och lärare. Samtidigt har de högskolepedagogiska konferenserna nästan avlöst varandra, från lokala konferenser på lärosätesnivå till den nationella NU-konferensen med temat ”Att synliggöra lärandet” och den internationella ICED-konferensen under rubriken ”Sustainable Educational Development”, som gick av stapeln i Danmark. Tidskriften Högre utbildning är en del av samtalet mellan lärare, forskare, pedagogiska utvecklare, studenter medflera och bidrar med aktuella perspektiv. En del av texterna i det här numret summerar och analyserar erfarenheter som har gjorts under pandemin, medan andra bidrag rör sig i en vidare högskolepedagogisk kontext.