Rätt arv handlar om hur en avliden persons kvarlåtenskap skall fördelas; en fråga som i alla tider har tilldragit sig uppmärksamhet. Många har intresse, berättigat eller inte, av att få del av den efterlämnade egendomen. Reglerna om arv och testamente anger hur man skall gå tillväga i denna situation. De ger uttryck för en avvägning mellan olika intressen; arvingarna och i synnerhet barnens intresse av kvarlåtenskapen, en efterlevande makes eller sambos intresse av att få behålla det gemensamma hemmet intakt samt arvlåtarens intresse av att genom testamente få förfoga över sin egendom efter eget huvud.
I boken beskrivs bl.a. arvsordningen och förutsättningar för arv samt skyddet för en efterlevande make, både genom giftorätt och arvsrätt. Vidare behandlas efterarvsrätt, testamentsrätten samt förmånstagarförordnanden i försäkring. Boken innehåller en genomgång av de frågor som ett arvskifte aktualiserar. I ett avslutande kapitel uppmärksammas några successionsrättsliga frågor av rättspolitiskt intresse - är reglerna om arv och testamente avpassade för vår tid?
Barns rätt, barnets bästa, barns rättigheter och barnperspektiv är exempel på ord och begrepp som ofta förekommer i lagar och debatt när vi talar om barn. Men vad innebär begreppen egentligen, i lagar och i praktiken? Vad har barn för rätt? Om det handlar denna bok vars tredje upplaga har uppdaterats för att inkludera lagändringar antagna våren 2022 avseende bland annat regler om fastställande av föräldraskap.
Föräldrabalkens regler och tillämpningen av dem står i centrum för framställningen, särskilt reglerna om fastställande av vem som är ett barns förälder, vårdnad, underhåll, förmyndarskap, namn och medborgarskap. Barnets med- och självbestämmanderätt granskas särskilt. I boken berörs också samhällets ansvar för barn.
Barns rätt är i första hand avsedd att användas som lärobok på juristutbildningen men är av intresse för alla som vill ha en introduktion till den rättsliga regleringen som rör barns rätt.
The first legislation on assisted reproduction in Sweden was introduced in 1985 thorough the Insemination Act. The best interest of the child was considered paramount and motivated a very cautious view on the use of assisted reproductive techniques (ART) with donated gametes. New methods have consequently been allowed only after thorough investigation of possible risks and consequences for the resulting child. But there has also been a development towards a more open view on the right to become parents and equal treatment of women and men regardless of family forms. The definition of the best interest of the child has changed, and the original right to two legal parents, one of them a genetic parent, has been abandoned. Today only the child’s right to information on genetic origin remains a sine qua non. Though the regulation of ART in Sweden has undergone substantial reforms in recent decades, it is noticeable that these changes have not evoked much public controversy or criticism. The development of the legislation and the debate around it is explored in this chapter.
Regler om fastställande av faderskap har funnits under lång tid i de nordiska länderna och nordiska pappor lyfts fram som jämställda med mammor som föräldrar. Men ser vi på mödrar och fäder på samma sätt i den familjerättsliga regleringen? Och hur skiljer sig synen på fäder idag från den som låg till grund för den första regleringen om fastställande av faderskap? Frågorna utforskas i det följande med den svenska regleringen som utgångspunkt och i ett hundraårigt perspektiv.
Version/upplaga i databasen JUNO: Suppl. 21, publicerad 2021-07-09
2019 års lagändring avseende förbud att erkänna utländska barnäktenskap (IÄL 1 kap. 8a §) analyseras mot bakgrund av dels barns och ungas rättshandlingsförmöga enligt svensk rätt dels barnkonvensionens art. 12 om barns rätt att komma till tals.