Logo: to the web site of Uppsala University

Based on a survey of Swedish participants in the Erasmus+ exchange programme from the 2014 and 2015 application years, our study uses specific Multiple Correspondence Analysis to explore students’ valuations of their study destinations across different scales – country, city, and institution. Our findings indicate that places were valued based on three types of logic – academic, cultural, and labour market – where each type of logic emphasised each scale differently. First, the choice of the receiving institution relates to the country of destination. Students who primarily valued culture, language, and geographical location were overrepresented in Mediterranean countries, while students who emphasised the quality, reputation, and learning offer ofthe receiving institution were overrepresented in the Nordic countries. Second, the city matters in that students clearly preferred institutions inlively metropolises, which had a clear advantage over other mid-sizedor smaller cities. Thirdly, the higher education institutions themselves play a role in study abroad choices. If the institutions are prestigious and high-ranked, this can outweigh a disadvantageous location. These types of logic tend to overlap so that the most dominant and sought-after countries are more likely to have highly attractive cities and metropolitan regions where highly ranked higher education institutionsare often also found.

Som ett led i Uppsala universitets arbete för breddad rekrytering, där målsättningen är att studentpopulationen i ökad utsträckning ska spegla befolkningens sammansättning i stort, har universitetet gett Centrum för högre utbildning och forskning som studieobjekt (HERO) i uppgift att kartlägga universitets studentrekrytering. Följande översiktliga kartläggning har gått ut på att utifrån data tillgängliga i Statistiska centralbyråns och Ladoks databastjänst Bak- och framgrund samt registerdata HERO haft tillgång till genomföra en analys av Uppsala universitets studentrekrytering inom en relativt snäv tidsram. Två separata typer av analyser har genomförts, den ena bestående av en korrespondensanalys som ger en karta över utbildningar utifrån kön och social bakgrund hos studenterna på respektive utbildning, och den andra bestående av en stor mängd färgkodade tabeller som visar på representationen av olika grupper av studenter vid olika program, fristående kursämnen samt forskarutbildningsområden.

Rapportens inledande del om det svenska högskolefältet kan med fördel läsas i sin helhet. Där presenteras en översikt över rekryteringen av män och kvinnor med olika sociala ursprung till olika högskoleutbildningar nationellt. Uppsala universitet och dess utbildningar ägnas särskild uppmärksamhet.

Den senare delen är tänkt att fungera som ett tabellverk man kan slå i utifrån intresse. De faktorer som ingått i uppdraget att kartlägga är kön, utländsk/svensk bakgrund, social bakgrund samt geografisk bakgrund i Sverige. Därutöver har vi inkluderat betyg då dessa är avgörande för tillträde till majoriteten av utbildningsplatserna och därför viktiga för att förstå övriga mönster. Såväl grund- och avancerad nivå som forskarutbildningen analyseras.

Det har vuxit fram en alltmer omfattande kritik mot det som numera benämns som marknadsskolan. I Almedalen, sommaren 2023, lyfte Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson fram den ”sönderprivatiserade marknadsskolan” som ett stort problem för välfärden och landet. Även på den borgerliga sidan menar många debattörer och ledarskribenter sig se brister med den marknadiserade skolan. Allt fler debattböcker och rapporter publiceras som lyfter fram problem med likvärdighet, kunskapsutveckling, arbetsmiljö, med mera. I pressen publiceras en stadig ström av artiklar som visar på misskötsel av fristående skolor med bland annat betygsinflation, tystnadskulturer, stora andelar obehöriga lärare och undermålig undervisning.

The organization and the financing of higher education under negotiation. Position-takings on the main report of the Swedish Commission of Inquiry on Governance and Resource

In recent decades, Swedish higher education and research have undergone significant changes and seen a rapid growth. In parallel, more attention has been given to higher education institutions as strategic actors and the function of the higher education insti-tutions is currently under renegotiation with an increased number of actors demand-ing a say in its development. The Commission of Inquiry on Governance and Resources was set up to address a broad range of issues in higher education and research. Its work resulted in the report A Long-term, Coordinated and Dialogue-based Governance of Higher Education (SOU 2019:6). The article presents an analysis of referral responses to the report by constructing two related spaces: a space of position-takings and a space of referral organisations. Our conclusion is that the referral organisations’ position-takings are clearly related to their overall positions in the higher education sector as well as their more specific positions in the field of research and the field of higher education. This is also clearly visible in the argumentation of specific actors for certain standpoints.

One of the most basic conditions for Swedish universities is the funding they receive for conducting research and education. This is a dimension of the higher education system that is extremely underexplored. For the government, it is one of the most central instruments and funding is a crucial prerequisite for academic freedom. When the relations between the higher education institutions and the research funders are analyzed with correspondence analysis, four clear dimensions emerge, where the higher education institutions’ positions primarily can be understood in relation to their set of faculties. This implies firstly that there are very large diffe rences in the conditions and resources of higher education institutions, so great that the idea of higher education institutions as a unified category seems directly misleading. But it is also possible, secondly, to question the idea of the university as a clearly cohesive unit.