Logo: to the web site of Uppsala University

What happened after? A study of the careers of priests within the Church of Sweden who have been assigned a rebuke or probationary period.

The purpose of this study is to examine whether a rebuke or probationary time affects the careers of priests within the Church of Sweden. It is the diocesan chapter that decides on such measures. The reason may be a breach of consecration vows or that the priest has damaged the esteem of ordained ministry to a great extent. The purpose is primarily to protect the congregations from unsuitable priests.

The career of a study group of 35 priests who received a rebuke or probationary period was compared with a control group of 42 priests, who were reported to the diocesan chapter but where the case did not lead to any action. Data were collected for every three years 2004–2019. The priests have been followed through a register­­ study for up to 10 years or until retirement.

The careers of priests in the study group are negatively affected. For five years they have an average lower position. The year after the decision, about 25% are without employment in the church. After five years, the careers of these priests are on a par with the careers of the control group.

The results indicate that priests in the study group have a worse career than the priests in the control group. This is particularly obvious in the first five years after the decision. The purpose of the disciplinary decisions is partly fulfilled by the fact that these priests for a period do not work within the church.

This study is one of the few, which examines the careers of professionals who have received some form of reprimand. It thus constitutes a new contribution to the research on professionals.

Befogenhetsprövning inom Svenska kyrkan ska enligt kyrkoordningen skydda präster och diakoner från arbetsrättsliga åtgärder från arbetsgivaren som grundar sig på läran, utövandet av vigningstjänsten eller efterlevnaden av vigningslöftena. Sådana ärenden handhas av domkapitlet. Utifrån ett professionsteoretiskt perspektiv kan befogenhetsprövningen antas vara tänkt som ett skydd för professionen.

I denna studie har 89 ansökningar om befogenhetsprövning för präster under tiden 2001 – 2019 analyserats. Enligt anvisningar från Överklagandenämnden skall domkapitlen ta arbetsgivarnas uppgifter för goda. Det blir därmed i praktiken arbetsgivaren som beslutar om befogenhetsprövningen skall godkännas.

Det finns inga statistiskt säkerställda skillnader i utfall av ansökningar mellan män och kvinnor eller mellan kyrkoherdar och komministrar. För kyrkoherdar handlar klagomålen i stor utsträckning om deras ledarskap medan komministrar anses brista i samarbete.  Över 66% av alla ansökningar bifalls. Nästan samtliga korrekta ansökningar bifalls. Prästernas yttranden har inte visats påverka domkapitlens beslut, huvudsakligen för att prästerna argumenterar i sak. Endast i undantagsfall argumenterar prästerna för att klagomålen har att göra med deras vigningslöften och efterlevnaden av dem. Vissa ärenden avvisas eller upphävs av domkapitlet. Detta förefaller inte påverka församlingarna, utan de går vidare enligt sin planering. Domkapitlens roll är snarast att legitimera församlingarnas beslut, inte att granska dem. De kan därför sägas vara en tillsynesmyndighet och inte en tillsynsmyndighet.

Om bestämmelsen om befogenhetsprövning skall vara ett verksamt skydd för professionen behöver regelverket ses över.