Logo: to the web site of Uppsala University

Efter hundra år av folksuveränitet återkommer maktdelning som grundtanke. Det är vad Tommy Möller hävdar i den av honom redigerade samlingsvolymen om femtio år med 1974 års regeringsform (Möller 2024).

Frågan om en sådan återgång i så fall också är eftersträvansvärd uppehåller han sig inte närmare vid. Det gör däremot Martin Sunnqvist i detta temanummer av Statsvetenskaplig tidskrift. Vanan att funktionsuppdelat skilja mellan lagstiftning, verkställighet och rättskipning skymmer, menar han, önskvärdheten av en grundläggande maktdelning av det slag som fanns i 1809 års regeringsform. Landets monark har, reellt från 1917 och formellt från 1974, fråntagits sin tidigare skyldighet att tillsammans med riksdagen värna statsskicket. Nu är frågan vilken alternativ kraft som i stället kan fullgöra den uppgiften.

Nyårets händelser i världspolitiken skärper frågan om hoten mot det politiska tänkande man kan kalla ”efterkrigsdoktrinen”. Demokratin måste till att börja med vara ordentligt begripen av de som kallar sig demokrater, skriver statsvetaren Sverker Gustavsson.