Logo: to the web site of Uppsala University

I den nationella SOM-undersökningen 2022 ställde vi frågor om vilka samhällsproblem som kan motivera svenskarna till att tillfälligt vilja pausa demokratin.Resultaten var oroväckande eftersom de visade att det fanns en utbredd villighet att,även om så bara för ett tag, försätta demokratin i ett slags vänteläge. Historien visaratt ”tillfälliga” pauser ofta kan bli långvariga. Resultaten motiverade en uppföljningmed fördjupade frågor i den nationella SOM-undersökningen 2023. Där har viundersökt mer ingående vilka delar av demokratin som svenskarna kan tänka sigatt tillfälligt sätta ur spel givet att landet utsätts för olika slags kriser. Vi undersökeräven vilket styrelseskick som svenskarna anser är bäst på att lösa dagens samhällsproblem: demokrati, autokrati eller expertstyre. I kapitlet analyserar vi resultaten frånden senaste SOM-undersökningen och drar slutsatser om dessa centrala frågor fördemokratins fortlevnad.

Previous research has shown that comprehensive welfare states are effective at bridging ethnic divisions and promoting political tolerance of marginalized groups. Do these results hold up in the face of the great influx of migrants into European welfare states following the 2015–16 refugee crisis? In this case study of Sweden, we map the general level of political tolerance and test various individual-level explanations for it. Based on a survey of about 3500 citizens, our results show that the level of ethnic antipathy in Sweden is low. Other groups, however—such as supporters of the Sweden Democrats, a radical-right party—are widely disliked, as are abortion opponents and anti-vaccinationists. The individual-level explanations we have tested—in connection with threat perceptions, civic and political engagement, and socio-economic factors—turn up mixed results. Our conclusion is that the results we have found reflect something of a liberal-democratic backlash, whereupon a certain kind of political intolerance has become widespread.

In the wake of the new security situation in Europe, Sweden has decided to apply for membership in NATO. After over 200 years without war, the country must now be set to defend not just itself, but its allies as well. Are Swedes ready for this? Previous research has shown a high willingness among Swedes to defend their country. But what actually explains this high defence willingness among Swedes, given their unfamiliarity with the task? To examine the willingness of the country’s population to contribute to the military, we make use of survey data collected before and after Russia’s full-scale invasion of Ukraine. It turns out that the most general explanation for defence willingness, namely threat perception, has little or no explanatory value in the Swedish context. Surprisingly, this was true before the full-scale invasion of Ukraine, as well as after. Furthermore, context-specific explanations citing the prevalence of emancipatory values among Swedes find no support either. However, this study does find robust support for gender, trust and political orientation as important explanatory factors for defence willingness. Our findings thus underscore some challenges facing Sweden as a newcomer to NATO, as political divides along lines of gender and trust widen.

Det här kapitlet tar avstamp i den offentliga debatten i Sverige om yttrandefrihetens och demonstrationsfrihetens gränser där det blivit allt vanligare med krav på att begränsa demokratin för att hantera kriser och lösa samhällsproblem. Vi undersöker om det finns liknande uppfattningar bland medborgarna. Genom att ställa frågor om hur villiga svenska medborgare är att tillfälligt sätta demokratin åt sidan för att hantera olika kriser och samhällsproblem görs en bedömning av demokratins nuvarande ställning. Är det bara vid särskilt allvarliga och akuta kriser som medborgarna kan gå med på inskränkningar i demokratin eller är uppfattningen mer utbredd än så? Resultaten är både förvånande och oroande. Det tycks krävas betydligt mindre än en allvarlig och akut kris för att en majoritet av medborgarna ska gå med på att tillfälligt begränsa demokratin. Det reser en viktig fråga om demokratin alltjämt är att betrakta som en överideologi i Sverige eller om den snarare ses som en ideologi bland andra.

Demokrati förutsätter åsiktspluralism och ett öppet samtal om intressekonflikter och viktiga samhällsproblem. Därför är det av yttersta vikt att medborgarna kan ge uttryck för sina åsikter och ståndpunkter i olika politiska frågor, och att de uppvisar en hög grad av politisk tolerans mot sina meningsmotståndare. Frågan är dock hur upplevda hot och otrygghet i dagens samhälle samvarierar med den politiska toleransen och yttrandefriheten i Sverige. I 2021 års nationella SOM-undersökning har ett antal frågor ställts gällande politisk tolerans, självcensur och upplevelser av hot och otrygghet. Undersökningen visar att svenska medborgare tycks uppleva en rad hotbilder samtidigt som det finns en utbredd intolerans mot ogillade grupper i samhället. Dessutom ges uttryck för en utbredd självcensur bland svenska medborgare, vilket sammantaget väcker frågor om tillståndet i den svenska demokratin.

Häromåret firade Sverige 100 år som demokrati, men trots att vi har demokratiska val och fri åsiktsbildning finns det anledning att vara orolig. Utöver en illavarslande global utveckling där många länder rör sig åt ett auktoritärt håll, har vi en rad problem på hemmaplan. Allt oftare tycks vi höra om människor som blir godtyckligt uppsagda från sina tjänster, journalister och kulturarbetare som är så rädda för att bli av med sitt jobb att de bedriver självcensur, manipulationer av språket för att stänga ute vissa grupper och avancerad detaljstyrning av förvaltning såväl som våra universitet vilket ska vara alla medborgare till gagn. I Skör demokrati ger en namnkunnig skara skribenter, akademiker och debattörer perspektiv och förslag på lösningar på några av de problem som vårt demokratiska samhälle idag har att ta itu med.

This handbook offers a comprehensive analysis of the processes and actors contributing to autocratization in South Asia. It provides an enhanced understanding of the interconnectedness of the different states in the region, and how that may be related to autocratization.

The book analyzes issues of state power, the support for political parties, questions relating to economic actors and sustainable economic development, the role of civil society, questions of equality and political culture, political mobilization, the role of education and the media, as well as topical issues such as the Covid pandemic, environmental issues, migration, and military and international security. Structured in five sections, contributions by international experts describe and explain outcomes at the national level in India, Pakistan, Bangladesh and Sri Lanka. The final section analyzes conditions for democracy and autocratization and how they are affected by the interplay of political forces at the international level in this region.

India – building an ethnic state? 

Pakistan – the decline of civil liberties 

Bangladesh – towards one-party rule 

Sri Lanka – the resilience of the ethnic state 

How to comprehend autocratization in South Asia – three broad perspectives 

This innovative handbook is the first to describe and to explain ongoing trends of autocratization in South Asia, demonstrating that drivers of political change also work across boundaries. It is an important reference work for students and researchers of South Asian Studies, Asian Studies, Area Studies and Political Science.　

The Open Access version of this book, available at http://www.taylorfrancis.com, has been made available under a Creative Commons Attribution-Non Commercial-No Derivatives 4.0 license.