Logo: to the web site of Uppsala University

The present study seeks to contribute to the literature on party behaviour in the EU multilevel system by comparing political opposition in the European and the national parliaments. It breaks new ground by examining if the oppositional behaviour of Eurosceptic and Europhile parties across levels is consistent. The empirical analysis utilizes an original dataset of more than 5200 statements from plenary debates in the EP and in the legislatures of one former and five current member states: Austria, Denmark, Germany, Ireland, Sweden, and the United Kingdom. Our results show that the oppositional behaviour of both types of parties is inconsistent across levels. Eurosceptic parties express significantly more opposition in the national parliament than in the EP, whereas Europhile parties express significantly more opposition in the EP than in national parliaments.

I samband med en markant ökning av bland annat skjutningar, bombattentat, gängkriminalitet, misshandel, sexualbrott, personrån och välfärdsbrott de senaste tio åren har arbetssituationen för de som arbetar inom räddningstjänsten, ambulanssjukvården, polisen och socialtjänsten förändrats.

Föreliggande rapport är en undersökning genomförd i Uppsala som handlar om vilka yttre hot som riktas mot dessa verksamheter och den utsatthet för hot, trakasserier och våld som de anställda utsätts för i sin tjänsteutövning. Resultaten bidrar till vår förståelse om viktiga faktorer som kan hålla ihop, eller splittra och underminera, verksamheter vars uppgift är att skydda medborgarna, hantera kriser och ge stöd för de mest utsatta i samhället.

Av studien framgår att det finns mycket i de undersökta verksamheterna som fungerar väl. Tilliten är hög inom och mellan verksamheterna och samarbetet mellan myndigheterna fungerar tämligen bra. Emellertid förekommer hot, trakasserier och våld i sådan omfattning att det är av avgörande betydelse att den typen av problem motverkas mer effektivt. Studien visar även att informationspåverkanskampanjer förekommer i uppseendeväckande hög utsträckning i de undersökta verksamheterna. Förekomsten av informationspåverkanskampanjer kräver en större medvetenhet om vilka aktörer som ligger bakom och vad som driver kampanjerna. Om inte de problem som beskrivs i rapporten motverkas effektivt så finns en risk att den svenska välfärdsstaten förlorar i legitimitet.

Studien har genomförts inom ramen för forskningsprojektet ”Det öppna samhället”. Projektet studerar yttre hot och risker i de områden där blåljusverksamheten och socialtjänsten behövs som allra mest.

This study provides new insights regarding how the EU dimension relates to the left-right dimension in national politics. It does so by examining to what extent parties’ oppositional behaviour in EU affairs in parliament is a function of their distance to the government, other parties, the voters and party supporters on the EU dimension and the left-right dimension, respectively. The results suggest that oppositional behaviour is determined by two parallel dynamics: When expressing opposition, political parties are receptive both to the positions of the government and other parties on the EU dimension, and to the positions of voters and supporters on the left-right dimension. Our results thus indicate that the politicization of EU affairs in national parliaments primarily is an elite phenomenon. In their relation to the voters and supporters, parties still primarily navigate along the traditional left-right dimension.

På kort tid har den geopolitiska ordningen kastats om. I ljuset av den dramatiska förändring som pågår har vi i den nationella SOM-undersökningen 2024 ställt frågor om svenskarnas försvarsvilja och inställning till Nato. Vi har också undersökt vilka bakgrundsfaktorer som påverkar viljan att försvara landet och attityden till Nato. Resultaten visar att försvarsviljan i Sverige, både den civila och militära, får anses vara god. Dock ser vi att den är märkbart lägre hos kvinnor än hos män. Inkomst samt partitillhörighet spelar också roll för villigheten att bidra till försvaret. Huruvida man uppfattar Försvarsmakten som en neutral aktör har ett positivt samband med försvarsviljan. Därtill visar SOM-undersökningen att svenskarna har insett Natomedlemskapets reciproka natur. Slutsatsen är att även om försvarsviljan kan sägas vara relativt hög i jämförelse med andra länder så finns det klyftor i samhället som relaterar till totalförsvaret och som kan försvåra ett samfällt agerande för att försvara landet i krig.

Rapporten utgör ett kunskapsunderlag inom frågor som är centrala för det psykologiska försvaret, med särskild tonvikt på befolkningens försvarsvilja. Sverige har en lång tradition av att mäta försvarsvilja och det försämrade säkerhetspolitiska läget har ytterligare understrukit vikten av detta arbete.

Genom återkommande mätningar redovisar forskarna i denna rapport vilkafaktorer som samvarierar med försvarsvilja, både i enskilda mätningar och över tid. Resultaten bidrar till ökad förståelse för utvecklingen och ger indikationer på hur försvarsviljan kan komma att påverkas i händelse av en militär konflikt.

Previous research has shown that comprehensive welfare states are effective at bridging ethnic divisions and promoting political tolerance of marginalized groups. Do these results hold up in the face of the great influx of migrants into European welfare states following the 2015–16 refugee crisis? In this case study of Sweden, we map the general level of political tolerance and test various individual-level explanations for it. Based on a survey of about 3500 citizens, our results show that the level of ethnic antipathy in Sweden is low. Other groups, however—such as supporters of the Sweden Democrats, a radical-right party—are widely disliked, as are abortion opponents and anti-vaccinationists. The individual-level explanations we have tested—in connection with threat perceptions, civic and political engagement, and socio-economic factors—turn up mixed results. Our conclusion is that the results we have found reflect something of a liberal-democratic backlash, whereupon a certain kind of political intolerance has become widespread.

I den nationella SOM-undersökningen 2022 ställde vi frågor om vilka samhällsproblem som kan motivera svenskarna till att tillfälligt vilja pausa demokratin.Resultaten var oroväckande eftersom de visade att det fanns en utbredd villighet att,även om så bara för ett tag, försätta demokratin i ett slags vänteläge. Historien visaratt ”tillfälliga” pauser ofta kan bli långvariga. Resultaten motiverade en uppföljningmed fördjupade frågor i den nationella SOM-undersökningen 2023. Där har viundersökt mer ingående vilka delar av demokratin som svenskarna kan tänka sigatt tillfälligt sätta ur spel givet att landet utsätts för olika slags kriser. Vi undersökeräven vilket styrelseskick som svenskarna anser är bäst på att lösa dagens samhällsproblem: demokrati, autokrati eller expertstyre. I kapitlet analyserar vi resultaten frånden senaste SOM-undersökningen och drar slutsatser om dessa centrala frågor fördemokratins fortlevnad.

This study attempts to break new ground by systematically comparing oppositional behaviour of Members of Parliament (MPs) in the two key arenas found in parliament: the plenary and the committee. Do MPs express more opposition frontstage in the plenary than backstage in the committee when discussing European affairs? The article sheds new light on political opposition in parliament by using a dataset of hand-coded statements made by MPs during plenary debates and European Affairs committee deliberations in five national parliaments. The results lend strong support to the main hypothesis that MPs express more opposition during plenary debates than committee deliberations.

A vital political opposition is one of the cornerstones of democracy, yet we know surprisingly little about the conditions that shape it. In this paper, we offer a comprehensive assessment of the drivers of parliamentary opposition in European Union (EU) politics in five countries: Denmark; Germany; Ireland; Sweden; and the United Kingdom. Based on an extensive hand-coded data set of 7,520 statements made by members of parliament (MPs) during both plenary sessions and deliberations during European Affairs Committee (EAC) meetings, we examine how institutions and party characteristics shape two types of oppositional behaviour: the expression of critique and the presentation of alternatives. We find that both factors are important for understanding to what extent, and how, opposition is voiced in national parliaments. Oversight institutions’ strength and a party’s degree of Euroscepticism jointly function as significant determinants of the likelihood that MPs will express opposition in the form of critique. However, when it comes to the likelihood of offering alternatives, oversight institutions’ strength fails to explain variations in the share of alternatives, while degree of Euroscepticism remains a significant predictor.

Is oppositional behaviour in legislatures gendered? Despite a growing literature on gender and legislative behaviour, there is a conspicuous absence of research on differences between female and male members of parliament (MPs) when it comes to one of the key aspects of parliamentary debates: the voicing of opposition. This article connects the literature on gender and legislative behaviour with opposition scholarship. We examine the role of gender for oppositional behaviour in four legislatures with a focus on debates concerning European Union affairs. Our results show that female MPs generally are equally likely to express opposition as their male colleagues. This result, however, is conditioned by government status. Whilst there is no significant difference between the proportion of opposition expressed by female and male MPs from opposition parties, we find that male MPs representing government parties express more than twice as much opposition as their female colleagues.