Logo: to the web site of Uppsala University

uu.sePublications from Uppsala University
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
Ahlbäck Öberg, Shirin, ProfessorORCID iD iconorcid.org/0000-0001-8867-0815
Alternative names
Publications (10 of 99) Show all publications
Ahlbäck Öberg, S. & Boberg, J. (2024). Ökad kontroll och ökad byråkratisering: En kartläggning av statens styrning av universitet och högskolor. Stockholm: Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF)
Open this publication in new window or tab >>Ökad kontroll och ökad byråkratisering: En kartläggning av statens styrning av universitet och högskolor
2024 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

I denna rapport kartlägger vi den ökade kontrollen och ökade byråkratiseringen av framförallt de statliga lärosätena i Sverige under åren 1993–2023. Vi har analyserat utvecklingen av högskoleförfattningarna, regleringsbreven riktade mot universitet och högskolor (gemensamma och individuella) och relevanta sektorsmyndigheters, samt de generella författningar som träffar lärosätena antingen i egenskap av statliga myndigheter eller genom en mer generell räckvidd även bortom myndigheterna.

Vår undersökning visar att det framförallt är generell lagstiftning kopplad till olika politiska målsättningar – tillsammans med staplandet av politiska mål i högskoleförfattningarna – som sammantaget resulterar i en orimlig administrativ börda för lärosätena. Den målträngsel som vi åskådliggör vittnar om en oförmåga hos lagstiftaren att prioritera. Även om en del av den generella lagstiftningen i någon mån varit aktuell redan vid undersökningsperiodens början så har den politiska ambitionsnivån på de flesta områden höjts avsevärt under senare år. Ytterst sällan åtföljs de stegrade ambitionerna av tillförda resurser, utan de nya eller ”förtydligade” uppgifterna ska istället i nästan samtliga fall utföras inom befintliga ekonomiska ramar. Vi menar att det är anmärkningsvärt att fler och fler byråkratidrivande regelverk införs utan att man vid något tillfälle diskuterar hur detta kommer att påverka lärosätenas möjligheter att bedriva kärnverksamheten.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF), 2024. p. 160
Keywords
byråkratisering, kontroll, politisk styrning, lärosäte, universitet, högskola
National Category
Political Science (excluding Public Administration Studies and Globalisation Studies) Public Administration Studies
Research subject
Political Science
Identifiers
urn:nbn:se:uu:diva-525389 (URN)978-91-989285-1-8 (ISBN)
Note

Rapporten är skriven på uppdrag av Sveriges universitets- och högskoleförbunds expertgrupp för analys. 

Available from: 2024-03-21 Created: 2024-03-21 Last updated: 2024-03-22Bibliographically approved
Ahlbäck Öberg, S. (2023). Om akademisk frihet. Sveriges universitetslärare och forskare (SULF)
Open this publication in new window or tab >>Om akademisk frihet
2023 (Swedish)Report (Other (popular science, discussion, etc.))
Abstract [sv]

Frågan om akademisk frihet har med rätta blivit alltmer brännande i vår tid. Diskussionen om vad den akademiska friheten innebär, hur den ska säkras och vad som utgör hot mot den är viktig och kräver noggranna överväganden. Denna skrift är ett försök att bringa klarhet i dessa frågor, och också att utgöra ett diskussionsunderlag. Enkelt uttryckt kan vi konstatera att ett fritt kunskapssökande och en fri kunskapsförmedling vid våra lärosäten är nödvändig för utvecklingen av vår värld såväl socialt, kulturellt, ekonomiskt, medicinskt, tekniskt som naturvetenskapligt. I skriften reder författaren ut vad begreppet akademisk frihet innebär, och efter analys av det svenska fallet konstaterar hon sedan att skyddsräckena för den akademiska friheten i Sverige är mycket svaga.

Place, publisher, year, edition, pages
Sveriges universitetslärare och forskare (SULF), 2023. p. 43
Series
SULF:s skriftserie ; XLIII
Keywords
akademisk frihet, institutionell autonomi, kollegialitet
National Category
Political Science
Research subject
Political Science
Identifiers
urn:nbn:se:uu:diva-499422 (URN)978-91-986181-2-9 (ISBN)
Available from: 2023-03-29 Created: 2023-03-29 Last updated: 2023-03-30Bibliographically approved
Ahlbäck Öberg, S. (2023). Om akademisk frihet. Sveriges universitetslärare och forskare (SULF)
Open this publication in new window or tab >>Om akademisk frihet
2023 (Swedish)Report (Other (popular science, discussion, etc.))
Abstract [sv]

Frågan om akademisk frihet har med rätta blivit alltmer brännande i vår tid. Diskussionen om vad den akademiska friheten innebär, hur den ska säkras och vad som utgör hot mot den är viktig och kräver noggranna överväganden. Denna skrift är ett försök att bringa klarhet i dessa frågor, och också att utgöra ett diskussionsunderlag. Enkelt uttryckt kan vi konstatera att ett fritt kunskapssökande och en fri kunskapsförmedling vid våra lärosäten är nödvändig för utvecklingen av vår värld såväl socialt, kulturellt, ekonomiskt, medicinskt, tekniskt som naturvetenskapligt. I skriften reder författaren ut vad begreppet akademisk frihet innebär, och efter analys av det svenska fallet konstateras att skyddsräckena för den akademiska friheten i Sverige är mycket svaga.

Place, publisher, year, edition, pages
Sveriges universitetslärare och forskare (SULF), 2023. p. 43
Series
SULF:s skriftserie ; XLIII
Keywords
akademisk frihet, institutionell autonomi, kollegialitet
National Category
Political Science
Research subject
Political Science
Identifiers
urn:nbn:se:uu:diva-499451 (URN)978-91-986181-2-9 (ISBN)
Available from: 2023-03-30 Created: 2023-03-30 Last updated: 2023-03-30
Ahlbäck Öberg, S. & Boberg, J. (2023). The Decollegialization of Higher Education Institutions in Sweden. Nordic Journal of Studies in Educational Policy, 9(2), 126-143
Open this publication in new window or tab >>The Decollegialization of Higher Education Institutions in Sweden
2023 (English)In: Nordic Journal of Studies in Educational Policy, ISSN 2002-0317, Vol. 9, no 2, p. 126-143Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

This article surveys current management ideals of higher education institutions, and our analytical focus is on the balance between line management and faculty self-governance. It presents an empirical study of evolving governance structures including all 31 public sector higher education institutions in Sweden. The point of departure is the Autonomy Reform of 2011, which resulted in a deregulation of the Higher Education Act, and a loss of constitutional support for collegial bodies. To assess the consequences of the reform, we have examined collegial bodies and academic leadership posts before the reform (2010) and after (2020). Our findings show escalating line management in the appointment of academic leaders, a diluted role for collegial expertise, and a loss of decision-making authority for collegial bodies. What we observe is the decollegialization of higher education institutions. Our study contributes to the existing literature with an unusually comprehensive and fine-grained analysis of the consequences of new managerial ideals at the local institutional level.

Place, publisher, year, edition, pages
Routledge, 2023
Keywords
University governance, managerialism, decollegialization, collegiality, higher education, managerial ideals
National Category
Public Administration Studies Educational Sciences
Research subject
Political Science; Sociology of Education
Identifiers
urn:nbn:se:uu:diva-499146 (URN)10.1080/20020317.2023.2192317 (DOI)
Funder
Swedish Research Council, 2016-04746
Available from: 2023-03-23 Created: 2023-03-23 Last updated: 2024-05-21Bibliographically approved
Wockelberg, H. & Ahlbäck Öberg, S. (2022). Agency Autonomy and Organizational Interaction. Public Organization Review, 22(4), 1045-1062
Open this publication in new window or tab >>Agency Autonomy and Organizational Interaction
2022 (English)In: Public Organization Review, ISSN 1566-7170, E-ISSN 1573-7098, Vol. 22, no 4, p. 1045-1062Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

This research contributes to the ongoing debate on the relationship between agency autonomy and organizational interaction. A comparative design that includes agency managers in Norway and Sweden describing organizational interaction, the measures used and their perceived quality, is applied. Based on observed significant country-related effects, a main conclusion is that strong formal and organizational safeguards of agency autonomy appear to produce positive views on organizational interaction. The unusually strong and clear boundaries that underpin the autonomy of Swedish central government agencies lowers the risks of interacting with others, protecting both turf and mandate.

Place, publisher, year, edition, pages
Springer Nature, 2022
National Category
Political Science
Identifiers
urn:nbn:se:uu:diva-454947 (URN)10.1007/s11115-021-00551-3 (DOI)000702583400001 ()2-s2.0-85116229788 (Scopus ID)
Funder
Riksbankens Jubileumsfond, P16-0496
Available from: 2021-10-01 Created: 2021-10-01 Last updated: 2023-03-02Bibliographically approved
Ahlbäck Öberg, S. & Boberg, J. (2022). Avkollegialiseringen av svenska lärosäten: En analys av statliga universitet och högskolor. Statsvetenskaplig Tidskrift, 124(1), 157-209
Open this publication in new window or tab >>Avkollegialiseringen av svenska lärosäten: En analys av statliga universitet och högskolor
2022 (Swedish)In: Statsvetenskaplig Tidskrift, ISSN 0039-0747, Vol. 124, no 1, p. 157-209Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

The Decollegialization of Higher Education Institutions – an Examination of Public Sector Higher Education Institutions in Sweden

This article surveys current management ideals of higher education institutions (HEIs), and our analytical focus is on the balance between line management and fac-ulty self-governance. We present an empirical study of evolving governance struc-tures including all 31 public sector HEIs in Sweden. The point of departure is the Autonomy Reform of 2011, which resulted in a deregulation of the Higher Education Act and a loss of constitutional support for collegial bodies. To assess the conse-quences of the reform, we have examined collegial bodies and academic leadership posts before and after the reform. Our findings show escalating line management in the appointment of academic leaders, a diluted role for collegial expertise, and a loss of decision-making authority for collegial bodies. Hence, the decollegialization of HEIs in Sweden. Our study contributes to the existing literature with an unusually comprehensive analysis of the consequences of new managerial ideals at the local institutional level.

Place, publisher, year, edition, pages
Lund: Fahlbeckska stiftelsen, 2022
Keywords
kollegialitet, linjestyre, högre utbildning, ledningsautonomi, avkollegialisering, universitetsstyrning
National Category
Political Science Sociology
Research subject
Political Science; Sociology of Education
Identifiers
urn:nbn:se:uu:diva-472898 (URN)
Funder
Swedish Research Council, 2016-04746
Available from: 2022-04-19 Created: 2022-04-19 Last updated: 2022-04-29Bibliographically approved
Knöchel Ledberg, S., Ahlbäck Öberg, S. & Björnehed, E. (2022). Managerialism and the Military: Consequences for the Swedish Armed Forces. Armed forces and society, 48(4), 892-916
Open this publication in new window or tab >>Managerialism and the Military: Consequences for the Swedish Armed Forces
2022 (English)In: Armed forces and society, ISSN 0095-327X, E-ISSN 1556-0848, Vol. 48, no 4, p. 892-916Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

This article analyzes civil–military relations and the issue of civilian control through the lens of new managerialism. It illustrates that the means and mechanisms applied by governments to govern the military actually shape its organization and affect its functions in ways not always acknowledged in the civil–military debate. We start by illustrating the gradual introduction of management reforms to the Swedish Armed Forces and the growing focus on audit and evaluation. The article thereafter analyzes the consequences of these managerialist trends for the most central installation of the armed forces–its headquarters. It further exemplifies how such trends affect the work of professionals at the military units. In conclusion, managerialist reforms have not only changed the structure of the organization and the relationship between core and support functions but have also placed limits on the influence of professional judgment.

Place, publisher, year, edition, pages
Sage Publications, 2022
Keywords
managerialism, civil–military relations, civilian control, Swedish armed forces
National Category
Political Science (excluding Public Administration Studies and Globalisation Studies) Public Administration Studies
Research subject
Political Science
Identifiers
urn:nbn:se:uu:diva-449548 (URN)10.1177/0095327X211034908 (DOI)000679713800001 ()
Projects
Governing public professions: Performance management and professional autonomy in the police and military
Funder
Marianne and Marcus Wallenberg Foundation, MMW 2016.0037
Available from: 2021-08-02 Created: 2021-08-02 Last updated: 2023-07-14Bibliographically approved
Ahlbäck Öberg, S., Ledberg Knöchel, S. & Björnehed, E. (2022). Professional ambitions and organizational inertia: Analyzing the professionalization projects of the Swedish Military and Police. In: : . Paper presented at EGPA 2022, Lisbon, Portugal, 6-9 September, 2022.
Open this publication in new window or tab >>Professional ambitions and organizational inertia: Analyzing the professionalization projects of the Swedish Military and Police
2022 (English)Conference paper, Published paper (Other academic)
Abstract [en]

This paper focuses on the professionalization project of the Swedish military and police and the interplay between profession and organization. Previous literature has suggested that the relationship between professions and organizations are crucial for understanding matters such as organizational change and the development of professional work. Against this background, we start with the assumption that the relationship between professions and organizations is an important variable also for the development and evolvement of professionalization undertakings. We start by mapping ambitions and concrete measures, undertaken from the 1990s onwards, to professionalize these two forces. Following the understanding of professionalization as the scientification of work, we study changes in officer education as well as ambitions to increase the linkage between research and the conduct of professional work. We thereafter analyze to what extent the receiving end has adopted to the input side of these reforms, by studying the importance of scientification when it comes to what knowledge base officers rely on when conducting work; the linkage between scientification and admission, promotion and the status of officers as teachers or researchers. We conclude that there is no immediate correlation between efforts to reform these professional groups and their impact on the organization. Despite similar ambitions by the state, the Swedish military and police have responded differently. We further conclude that for externally initiated professionalization reforms to have an effect, they cannot solely target the professional groups, but also the organization.

Keywords
top-down professionalization, military officers, police officers, government agencies
National Category
Public Administration Studies Political Science (excluding Public Administration Studies and Globalisation Studies) Other Social Sciences
Research subject
Political Science
Identifiers
urn:nbn:se:uu:diva-490778 (URN)
Conference
EGPA 2022, Lisbon, Portugal, 6-9 September, 2022
Projects
Governing public professions: Performance management and professional autonomy in the police and military
Funder
Wallenberg Foundations, 2016.0037
Note

Shirin Ahlbäck Öberg is noted as presenter on the conference presentation abstract page

Available from: 2022-12-14 Created: 2022-12-14 Last updated: 2023-09-05Bibliographically approved
Ahlbäck Öberg, S., Börjesson, M. & Boberg, J. (2022). Svenska lärosäten: organisering, finansiering, positionering. Statsvetenskaplig Tidskrift, 124(1), 5-18
Open this publication in new window or tab >>Svenska lärosäten: organisering, finansiering, positionering
2022 (Swedish)In: Statsvetenskaplig Tidskrift, ISSN 0039-0747, Vol. 124, no 1, p. 5-18Article in journal (Refereed) Published
Abstract [sv]

Våren 2021 tog riksdagen ställning till den elfte forskningspolitiska propositionen i ordningen, Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige (prop. 2020/21:60). Bara genom att studera forskningspropositionernas rubriker kan man enkelt avläsa vilka primära mål sittande regering har med sin forskningspolitik. Förra gången det begav sig stod samverkan högst på agendan. På propositionens 167 sidor nämndes ”samverkan” hela 224 gånger, medan en konkurrent som ”frihet” i stort lyste med sin frånvaro och enbart nämndes sex gånger (prop. 2016/17:50). I den nu aktuella forskningspropositionen har emellertid ”frihet” getts en mer framträdande roll än någonsin tidigare – vilket även framgår av rubriken – och omnämns hela 141 gånger (”samverkan” är dock mer än dubbelt så vanligt) (prop. 2020/21:60). Skälet till att frihetsfrågan fått en så framträdande roll denna gång är förstås de förslag om att föra in akademisk frihet i högskolelagen som Styr- och resursutredningen presenterat i sitt betänkande (”Struten”, se SOU 2019:6). Men hur ska vi förstå denna politiska strävan efter att stärka den akademiska friheten? I detta specialnummer tar vi ett bredare grepp om hur högskolepolitiken utvecklats över tid, och frågar oss vad som utmärker denna frihet. Vem är det som ska ges frihet? Hur ser balansen mellan formell och reell frihet ut? Vad utmärker dem som skänks frihet – oftast lärosätena – och hur skiljer de sig åt?

Place, publisher, year, edition, pages
Lund: Fahlbeckska stiftelsen, 2022
Keywords
lärosäte, akademisk frihet, institutionell frihet, formellt självstyre, reellt handlingsutrymme
National Category
Political Science Sociology
Research subject
Political Science; Sociology of Education
Identifiers
urn:nbn:se:uu:diva-472886 (URN)
Funder
Swedish Research Council, 2016-04746
Note

Mikael Börjesson, Shirin Ahlbäck Öberg och Johan Boberg är gästredaktörer för detta specialnummer i Statsvetenskaplig tidskrift. Denna text är deras inledningstext till specialnumret.

Available from: 2022-04-19 Created: 2022-04-19 Last updated: 2022-04-29Bibliographically approved
Ahlbäck Öberg, S. & Wockelberg, H. (2022). The Performance Information Demand Dataset: Swedish Governments’ Request for Performance Information from Central Government Agencies 1993 – 2017. Göteborg
Open this publication in new window or tab >>The Performance Information Demand Dataset: Swedish Governments’ Request for Performance Information from Central Government Agencies 1993 – 2017
2022 (English)Data set, Primary data
Alternative title[sv]
Svenska regeringars krav på återrapportering från statliga myndigheter 1993 – 2017
Abstract [en]

The data in this database has been collected mainly from appropriation directives issued by the Swedish government to 188 central government agencies 1993 to 2017. It contains variables that describe the formal steering tools applied by governments, such as choice of management model, financial steering, organizational steering, performance information demands, etc. It also contains information about agency characteristics and the governments in office.

Place, publisher, year
Göteborg: , 2022
Keywords
styrning, svenska regeringar, regleringsbrev, förvaltningsmyndigheter, förvaltningsstyrning, återrapporteringskrav
National Category
Political Science
Research subject
Political Science
Identifiers
urn:nbn:se:uu:diva-470390 (URN)10.5878/hhp6-ah69 (DOI)
Projects
public management, Swedish governments, appropriation directives, government agencies, performance information requests
Funder
Swedish Research Council, 2011-01364Riksbankens Jubileumsfond, P16-0496
Available from: 2022-03-23 Created: 2022-03-23 Last updated: 2022-03-24Bibliographically approved
Projects
The Politics of Public Administration Policy: Explaining and Evaluating Public Performance Management in Sweden. [2011-01364_VR]; Uppsala UniversityWorkshop on the conditions for academic freedom in Sweden [F13-1518:1_RJ]; Uppsala UniversityA Swedish Model of Administration? State level Agency Autonomy from a Multi-Dimensional Perspective [P16-0496:1_RJ]; Uppsala UniversityHERO – Higher education as a research object
Organisations
Identifiers
ORCID iD: ORCID iD iconorcid.org/0000-0001-8867-0815

Search in DiVA

Show all publications