Logo: to the web site of Uppsala University

Traditionellt har kyrkan utgjort ett tydligt ramverk för hur begravningar genomförts och själavård bedrivits. Men i ett allt mer sekulariserat samhälle har begreppet "kyrkan mitt i byn" gradvis tappat sin betydelse och det är idag inte längre självklart vem eller vad som sätter ramarna för hur en begravning utförs. Därför är de närstående till en avliden idag i högre utsträckning utlämnade åt att göra sina egna val och ta råd från olika aktörer när de planerar en begravning. Det landskap som den närstående möter är således skiftande och består i en ny funktionell och rumslig uppdelning av begravningstjänster. För att förstå den nya framväxande funktionella och rumsliga uppdelningen tar kapitlet sin teoretiska utgångspunkt i begreppen differentiering och professionalisering. Här fokuserar kapitlet på den strukturella differentieringens inverkan på det svenska samhället och ett ökat behov av andra former av begravningstjänster. Samtidigt som kyrkan behåller en särskild roll i denna process på olika nivåer (främst i relation till förvaltningen av gravplatser gentemot svenska staten) håller den på att på andra sätt bli en av många aktörer i ett ständigt föränderligt landskap. Dessa differentieringsprocesser leder således till en ökad professionalisering i förhållande till planerandet och genomförandet av begravningar. Den roll som tidigare huvudsakligen innehafts av en kyrkoherde i den lokala kyrkan har idag separerats i ett antal olika aktörer som kan finnas på olika orter, bland annat specialister inom sitt område som begravningsentreprenörer och officianter. I kapitlet illustrerar vi detta genom ett empiriskt exempel som behandlar hur begravningsbyråer online har etablerats och blivit en integrerad del av utbudet av begravningstjänster i Sverige.

This themed collection is bound together by some foundational observations which have been well documented in earlier research. European post-war welfare systems face challenges related to aging populations, globalization, migration, changing patterns of family and gender roles. The post-war model of welfare dependent on the idea of stable heterosexual families, with male breadwinners and women carers is giving way to more individualized and mobile systems. The four articles and commentary in this issue provide glimpses of the issues within this field that unite contexts as diverse as the Nordic countries, Brazil and the United States. They explore the intersection of welfare, religion and gender charting gendered problems in welfare provision in relation to religious organisation, affiliation and identity. This issue provides examples of how the exhaustion of women and welfare systems is interconnected and the understanding of this crucial to any attempts to reform welfare systems to enhance social inclusion or reduce exclusion.