Logo: to the web site of Uppsala University

This article investigates representations of single fathers in major Swedish newspapers 2010–2020, the gendered meanings of these constructions, and how they relate to gendered and socio-historically specific situations of single parents in Sweden. In newspapers, the term “single father” is broadly used to reference different familial situations, ranging from “only parent” to “co-parent.” There is no vilification of single fathers as a group or as individuals, which stands out in international comparison but is consistent with dominant discourses on single parenthood – and fathers – in Sweden. Single fathers are represented as successfully combining breadwinning and caregiving, flexible in their management of time-with-children, and reflexive regarding their parenthood. Overall, newspapers construct (good) single fathers as spending substantial time with their children and demonstrating “temporal conscience.” Seen against demographic statistics, two results stand out: first, that there are so few single fathers in the dailies, and second, that there is an overrepresentation of fathers with sole residential custody, and of fathers who share residential custody equally with a mother. These representations result in an exaggerated picture of single fathers’ time and engagement with children, which speaks to national father-friendly and gender-equality-oriented family policy and ideals of fatherhood.

This article offers an analysis of a son’s ‘relational auto/biography’ of his lone mother; Swedish author Peter Handberg’s novel Den vita fläcken (The White Spot 2015). It focuses on how the book builds a sense of the mother Gunhild’s lifetime through the use of three different temporal dimensions: historicization, extension, and relational weaving of life courses. Matrifocal books by sons are interesting in several ways. First, in that they counter the gendered convention of sons’ patrifocal auto/biography, and cross over to the matrifocal auto/biography that has typically been linked to the mother-daughter relationship. Second, in contrast to patrifocal narratives that typically attempt to recover the parent who was absent or lost, they attempt to tell the story of the always-present parent: the mother. In their description of a close, ongoing, and often loving – although seldom unproblematic – relationship between a (now middle-aged) son and his mother, they furthermore counter ingrained cultural myths that envision ‘mother-son separation as the precondition of manhood’ (O’Reilly 2016, 15). Therefore, I argue, while sons’ auto/biographical writing about their lone mothers can be an inroad to investigating how subjective narratives of (lone-parent) family lives are constructed in life writing, they can also be inroads to re-thinking conventional genderings in literary studies.

Denna artikel undersöker en sons ”relationella självbiografi” om sin ensamstående mamma, den svenske författaren Peter Handbergs roman Den vita fläcken (2015). Analysen fokuserar hur texten konstruerar mamman Gunhilds livstid genom att använda tre tids-dimensioner: den historiserar mammans liv, den expanderar det, och den väver samman hennes livslopp med andras. Söners böcker om sina mödrar är intressanta på flera sätt. För det första går de emot den könade genrekonventionen att söner skriver om sina fäder, medan döttrar skriver om sina mödrar. För det andra bryter de mönstret i det (manliga) självbiografiska skrivandet om frånvarande, saknade fäder, och ägnar sig åt föräldern som alltid varit närvarande: mamman. Genom att skriva mammans liv som centralt för (den nu medelålders) sonen, och framställa mor-son-relationen som nära, fortgående och kärleksfull, om än inte okomplicerad, ifrågasätter de också seglivade myter om att ”mor-son-separation” är en förutsättning för mäns vuxenblivande (O’Reilly 2016, 15). Därför menar jag att söners själv/biografiska skrivande om sina mödrar både kan öppna för nya perspektiv på hur berättelser om (ensamstående föräldrars) familjeliv konstrueras i litteraturen, och för nya perspektiv på genderiseringar och konventioner i litteraturkritiken som sådan. 

Med denna Festskrift firar vi att Centrum för genusvetenskap i över fyrtio år har fungerat som en viktig mötesplats för kunskap och vetenskapande – en sådan plats som många uppfattar som absolut nödvändig för sin överlevnad i akademin. Genom att sätta genus i centrum på Centrum skapar vi kunskap över gränser mellan vetenskapsområden, fakulteter och forskningsfält.

Centrum består i grund och botten av de människor som verkar där. Den här Festskriften är också en hyllning till alla dessa människor – deras arbete, engagemang, intelligens, uthållighet och inspirationsförmåga. Centrum existerar också tack vare de viktiga nationella och internationella nätverk inom forskning och utbildning som Centrum är del av. Med denna bok skickar vi alltså en hälsning och ett tack till alla våra kollegor inom fältet. 

Kapitlen i denna volym är en blandning som sträcker sig från essäer och personliga historieskrivningar om Centrum, till reflektioner om arbetslivet vid Centrum eller som genusforskare överlag, till forskningsartiklar om en rad mycket olika områden, vilka i sig också vittnar om den livliga och variationsrika forskningsmiljö som vi fortsätter att bygga tillsammans.

This chapter introduces the volume by outlining some crucial scholarly histories: the feminist study of motherhood and mothering, and the literary study of mothers in fiction and life writing, across many differences. Since mothers, motherhood, and mothering not only are defined by physical and material experiences but also take shape in narratives—in stories and recorded accounts—these also need to be continuously studied and theorized if we are to understand the culturally specific meanings of motherhood. The chapter then introduces each of the separate studies in the volume. These variously demonstrate that literary representations of mothers and mothering foreground the ways that parenthood and parenting for women are imbricated with dimensions like class, race, age, and nationality, as well as how motherhood is connected to living a heterosexual, lesbian, queer, or trans everyday life. In original analyses of a range of representations, from absent/missing mothers to highly present ones, the studies that comprise this book engage in a dialogue with the previous research, raising questions about how motherhood and mothering are marked by absence and/or presence and by profound ambivalences, about how maternal perspectives and voices gain space or mix with filial voices in the narratives, and about how mothers are constructed in relation to ideals and norms of motherhood.

Vägarna till ensamstående föräldraskap är många, och de kan vara frivilliga eller ofrivilliga, omdebatterade eller okontroversiella. Livet som ensamstående förälder kan också vara präglat av ensamhet, eller inte alls ensamt.

Enförälderfamiljer synliggör de många betydelser och nyanser, vanligheter och ovanligheter, värden och känslor som ryms i erfarenheter av att vara ensamstående förälder. Boken undersöker också skildringar av ensamstående föräldrars familjeliv i litteratur, film och andra medier, från banbrytande romaner på 1930-talet till komplexa filmberättelser och humoristiska seriealbum på 2000-talet.

Kapitlen är skrivna av forskare, författare och journalister med olika perspektiv och utgångspunkter. Detta gör att boken som helhet ger en bred bild av hur det ensamstående föräldraskapet beskrivs, förstås och upplevs i olika sammanhang och situationer.

This open access volume offers original essays on how motherhood and mothering are represented in contemporary fiction and life writing across several national contexts. Providing a broad range of perspectives in terms of geopolitical places, thematic concerns, and theoretical and interdisciplinary approaches, it demonstrates the significance of literary narratives for understanding and critiquing motherhood and mothering as social phenomena and subjective experiences. The chapters contextualize motherhood and mothering in terms of their particular national and cultural location and analyze narratives about mothers who are firmly placed in one national context, as well as those who are in “in-between” positions due to migrant experiences. The contributions foreground and link together the themes central to the volume: embodied experience and maternal embodiment; notions of what is “normal” or natural (or not) about motherhood; maternal health and illness; mother-daughter relations; maternality and memory; and the (im)possibilities of giving voice to the mother. They raise questions about how motherhood and mothering are marked by absence and/or presence, as well as by profound ambivalences.