Logo: to the web site of Uppsala University

Student responses to introduction of pedagogical initiatives, such as adoption of research-based educational practices, can be very influential on the future of such initiatives (National Research Council, 2012). To inform this type of introduction processes, we present results from an investigation on beginner student's expectations of how academic teachers will contribute to their learning.

Enrolling students in science and technology were asked the following open question as part of a web-based survey: "How do you expect your teachers to contribute to your learning?" 553 of about 880 students in the surveyed population choose to respond. Their answers were coded and iteratively sorted in a grounded theory approach (Robson, 2011).

The three most common themes found in the answers were providing lectures, answering questions and providing information and structure. 58% of the students focussed on information transfer from the teachers, whereas 27% focussed on pedagogical approaches and student centred practices. The remaining 15% were too vague to be classified. A small minority of the student described contributions to learning that could be expected from a teacher inspired by the scholarship of teaching and learning. Some themes show statistically significant differences depending on student background factors, such as gender, programme affiliation and parents education. As an example, students from non-academic families to a larger extent expect teachers to be accessible for providing support.

Our findings provide valuable insights into expectations of teachers from a heterogeneous student population. They also have important implications for how to introduce and motivate research-based teaching approaches to the whole student population.

References

National Research Council (2012). Discipline-Based Educational Research: Understanding and Improving Learning in Undergraduate Science and Engineering. National Academy Press, Washington D. C., p. 180-181.

Robson, C. (2011). Real world research: a resource for users of social research methods in applied settings. (pp. 146-150) Chichester: Wiley.

Laborationer används som ett närmast självklart inslag på naturvetenskapliga utbildningar. Mål och syften med laborationer kan skifta mellan olika kurser och är inte alltid uppenbara för studenterna (Hart et al., 2000; Russell & Weaver, 2008). Ofta förväntas de lära sig hantering av utrustning, tolkning av data och rapportskrivning, samtidigt som de ska få bättre förståelse för teorin genom att se

Johan Larsson undersökte 2012 hur hans studenter på tekniskt-naturvetenskapligt basår (högskoleförberedande) värderade olika undervisningsformer. Laborationer fick då sämst betyg. För att undersöka möjliga orsaker till detta tog vi initiativ till en fenomenografisk studie (Marton, 1981) av attityder till fysiklaborationer. Skriftliga enkätsvar samlades in från 38 förstaårsstudenter på kandidatprogrammet i fysik vid Uppsala universitet. Den öppna enkätfrågan inspirerades av en amerikansk studie

besvarades även av 18 anonyma lärare på Institutionen för fysik och astronomi. Både lärare och studenter har skrivit långa svar som vi kategoriserat fenomenografiskt, det vill säga vi har kartlagt förekomsten av attityder.

Det finns tydliga nivåer av progression; från ett distanserat, ointresserat förhållningssätt till en nivå där man har en uppfattning om framtida behov. Studien visar inte på några större skillnader mellan lärarnas och studenternas syn. Laborationer förväntas koppla teori till praktik samt ge tillfälle att träna på instrumenthantering och vetenskapligt arbetssätt. Några nämner också att laborationer ökar deras förståelse och lärande, ger social träning och förbereder dem för ett kommande arbetsliv.

Vår avsikt är att använda resultaten för att öka laborationernas upplevda värde, genom att uppmärksamma kollegor på de förekommande förhållningssätten och tillsammans förbereda oss för att bemöta dem. Frågor som vi vill diskutera är t.ex.: Vill vi att studenterna ska tycka så här?

Hur speglar våra laborationsinstruktioner det vi vill att studenterna ska lära sig? Hur kommunicerar vi mål och syften med varje laboration på bästa sätt?

Hart C., Mulhall, P., Berry, A., Loughran, J., & Gunstone, R. (2000). What is the purpose of this experiment? Or can students learn something from doing experiments? Journal of Research in Science Teaching, 37(7), 655-675. Marton, F. (1981). Phenomenography Describing conceptions of the world around us. Instructional Science, 10, 177-200.

Russell, C. B., & Weaver, G. C. (2008). Student Perceptions of the Purpose and Function of the Laboratory in Science: A Grounded Theory Study. International Journal for the Scholarship of Teaching and Learning, 2(2), 1-14.

Postern beskriver hur förhållningssätt till lärande förändras för studenter på tre civilingenjörsprogram vid ett svensk universitet under första studieterminen. Utifrån analys av fritextsvar diskuteras också drivkrafterna bakom observerade förändringar.

Undersökningen bygger på en reviderad version av Study Process Questionnaire (Biggs, Kember & Leung, 2001) som kartlägger ytinriktade och djupinriktade lärstrategier. Enkäten har tidigare översatts till svenska och använts vid Lunds Tekniska Högskola (Malm, Alveteg & Roxå, 2009). 663 nybörjarstudenter inom teknik och naturvetenskap vid Uppsala universitet besvarade en första enkät.. De startvärden som mättes för ytinriktade och djupinriktade strategier för nybörjarstudenterna var mycket snarlika de som observerades i studien från Lund.

Förändringar under första studieperioden undersöktes genom en uppföljningsenkät på tre ingenjörsprogram. Jämförelse av svaren visade statistiskt signifikanta förändringar från djupinriktade och mot ytinriktade lärstrategier. Analys av fritextsvar visar att studenterna upplever att det främst är behovet av att finna strategier att hantera stora mängder information snabbt som leder till förändringen. Studiens resultat öppnar för diskussioner kring vad som sker under den första studietiden.

Referenser

Biggs, J. B., Kember, D., and Leung, D. Y. P. (2001). The Revised Two Factor Study Process Questionnaire: R-SPQ-2F. Br. J. Educ. Psychol. 71: 133–149.

Malm, J., Alveteg, M. & Roxå, T. (2011) Are We Promoting a Surface Approach to Learning During the First Year of Engineering Educations? 3:e Utvecklingskonferensen för Sveriges ingenjörsutbildningar, Norrköping, 30 november - 1 december.

Under sin väg genom högre utbildning lär sig studenter en mängd nya kunskaper, färdigheter och förmågor. Många studier har visat att detta lärande handlar om mycket mer än bara ämnesfärdigheter, utan även sådant som exempelvis attityder och förhållningssätt till lärande (se exempelvis Pascarella & Terenzini, 2005). Flera olika verktyg har utvecklats för att mäta sådana aspekter samt förändring av dem. Flera studier har också visat att attityder, förhållningssätt och lärstrategier ofta förändras på sätt som uppfattas som negativa av de som arbetar med högre utbildning. Denna presentation beskriver hur förhållningssätt till lärande förändras för studenter på tre civilingenjörsprogram vid ett svensk universitet under första studieterminen. Utifrån analys av fritextsvar diskuteras också drivkrafterna bakom observerade förändringar.

Undersökningen bygger på en reviderad version av Study Process Questionnaire (Biggs, Kember & Leung, 2001) som kartlägger ytinriktade och djupinriktade lärstrategier. Enkäten har tidigare översatts till svenska och använts vid Lunds Tekniska Högskola (Malm, Alveteg & Roxå, 2009). 663 nybörjarstudenter inom teknik och naturvetenskap vid Uppsala universitet besvarade en första enkät. Enkäten validerades genom faktoranalys av svaren. De startvärden som mättes för ytinriktade och djupinriktade strategier för nybörjarstudenterna var mycket snarlika de som observerades i studien från Lund.

Förändringar under första studieperioden undersöktes genom en uppföljningsenkät på tre ingenjörsprogram och besvarades av omkring 50% av studenterna. Enkäten kompletterades med flervalsfrågorna med fritextfrågor kring hur studenternas lärande förändrats. Jämförelse av svaren visade statistiskt signifikanta förändringar från djupinriktade och mot ytinriktade lärstrategier. Samtidigt finns stora skillnader mellan hur olika studenter förändrar sina lärstrategier. Analys av fritextsvar i relation till förändring av lärstrategier visar att studenterna upplever att det främst är behovet av att finna strategier att hantera stora mängder information snabbt som leder till förändringen. Studiens resultat öppnar för diskussioner kring vad som sker under den första studietiden. Exempelvis observerades inga statistiskt signifikanta korrelationer mellan studenternas lärstrategier och de resultat de uppnådde under första studieterminen.

Referenser

Biggs, J. B., Kember, D., and Leung, D. Y. P. (2001). The Revised Two Factor Study Process Questionnaire: R-SPQ-2F. Br. J. Educ. Psychol. 71: 133 149.

Malm, J., Alveteg, M. & Roxå, T. (2011) Are We Promoting a Surface Approach to Learning During the First Year of Engineering Educations? 3:e Utvecklingskonferensen för Sveriges ingenjörsutbildningar, Norrköping, 30 november - 1 december.

Pascarella, E. T. & Terenzini, P. T. (2005). How college affects students (Vol. 2): A third decade of research, San Francisco: Jossey-Bass.

Med utgångspunkt från en undersökning om oro inför studiestarten bland nybörjarstudenter i teknik och naturvetenskap kommer vi att diskutera hur man kan arbeta i praktiken för att minska sådan oro. I en enkätundersökning höstterminen 2013 angav 38% av nybörjarstudenterna att det var oroliga för något inför studiestarten. En kvalitativ analys av deras fritextsvar om oron identifierade fyra olika områden: Klara av studierna, Möta akademin, Välja rätt och Klara av vardagen. Vi kommer att presentera resultat från undersökningen samt exempel på centraa grundidéer för hur man kan arbeta för att minska studenters oro. Presentationen avslutas med gruppdiskussioner baserade på exempel från vår undersökning och deltagarna egna erfarenheter.

Jannika Andersson Chronholm och Staffan Andersson från Uppsala universitet har arbetat länge med forskning och utveckling kring studenters väg till och genom högre utbildning. De inleder passet med en introduktion kring akademisk integration, med illustrationer från sin egen och andras forskning. Därefter följer en praktisk övning kring normer och individers möten med utbildningskulturer. Med konkreta exempel från sitt eget arbete med att möta studenter kommer de sedan att diskutera vad som är viktigt för att hjälpa studenter att komma in i den högre utbildningens värld. Passet avslutas med ytterligare praktiska övningar och summerande gruppdiskussioner.

Bakgrund

Då institutionen för fysik och astronomi under 2013 identifierat laborationerna som ett problemområde har vi gjort en fenomenografisk studie som undersökte studenters och lärares syn på laborationer.

Datainsamling och analys

Vi har samlat in skriftliga enkätsvar från 18 lärare och 38 förstaårsstudenter på kandidatprogrammet i fysik.

Den öppna enkätfrågan var : - Varför har vissa kurser laborationer?

Svaren visar på många olika uppfattningar och vi har kategoriserat dessa fenomenografiskt.

Resultat

Vi ser tydliga nivåer av progression i svaren; från ett distanserat och ointresserat förhållningssätt, till en uppfattning om lärande och framtida yrkesliv.

Studien visar att lärare och studenterna har mycket lika syn på laborationer.

Uppfattningar som fördes fram var att kurser har laborationer för att :

l   det är obligatoriskt

l   koppla teori till praktik

l   öva instrumenthantering

l   träna vetenskapligt arbetssätt

l   öka förståelsen och lärandet

l   ge social träning

l   utgöra förberedelse för arbetsliv

Referenser

Marton, F. (1981) Phenomenography – Describing conceptions of the world around us. Instructional Science, 10, 177-200.

Russell, C. B. and Weaver, G. C. (2008) Student Perceptions of the Purpose and Function of the Laboratory in Science: A Grounded Theory Study. International Journal for the Scholarship of Teaching and Learning 2(2).