Logo: to the web site of Uppsala University

This article is based on a presentation at the Coimbra Heritage Meeting, held in Coimbra 7–8 November 2019. It concerns the different roles of the Gustavianum, the Uppsala University Museum, and discusses the various missions of the museum – to make the collections available as a resource for research and education, and at the same time serve as a public museum. It also discusses the use of digital media and the production of travelling exhibitions as a means to achieve these goals.

Uppsatsen handlar om etableringen av Vattholma sanatorium utanför Uppsala 1905-11 som ett pionjärbygge inom den tidiga sanatorievården och som mönsterbygge för bygdesanatorier i regi av Svenska nationalföreningen mot tuberkulos som grundats 1904. Vattholmasanatoriet som byggd miljö avhandlas liksom dess inredning och något om patienters och personals tillvaro.

This chapter contextualizes Linnaeus achievements with some examples of the intellectual and physical environments that formed the prerequisites of his work and then discusses some heritage aspects. Several cultural and natural heritage sites across the world are connected to each other via Linnaeus and his disciples. This chapter focuses some of those places in Sweden, showing how they influenced and inspired Linnaeus in a seminal way, and why they merit wider recognition. It is also discussed what role they have played for the promotion of Linneaus' reputation in our time and how they have been used in a heritigization process centred on Linneaus. Visual art works of different kinds have also contributed to this process and their role is also part of this discussion. 

Svensk konsthistoria som ämne har varit i ständig för­ändring och expansion sedan de första professurerna inrättades för drygt hundra år sedan. Utvecklingen har skett i nära förbindelse med andra ämnen vid våra lärosäten och berikats av den parallella framväxten av konstmuseer. Svensk konsthistoria kan ses som resultatet av en mängd möten mellan människor och institutioner som alla förenas av ett intresse för konsten och visuell kultur som studieobjekt och upplevelse.

I denna antologi – den första som riktar sig till en inter­nationell läsekrets – fördjupar sig skribenterna inte bara i förståelsen för ämnets tidiga formering i Sverige utan undersöker även ämnets nuvarande identitet och möjliga utveckling. De medverkande ger exempel på hur konstvetenskaplig forskning och undervisning vuxit fram och bedrivits vid universitet och på högskolor – men också i helt andra miljöer som Svenska Institutet i Rom, Nationalmuseum eller Skissernas museum.

Bokens författare tillhör olika institutioner, forskningsfält och generationer och ger en mångfacetterad bild av det förflutna och det kommande.

Constant change and expansion have been the hallmarks of Swedish art his- tory as an academic discipline since the first university chairs were established a hundred years ago. It has crossfertilized with related disciplines and benefited from the parallel emergence of art museums and other institutions in Sweden. Swedish art history should thus be seen as the result of people and institutions tapping into one another’s activities, united by their dedication to art and visual culture as an object of study and experience.

In this edited volume – the first Swedish survey for an international readership – the authors dwell on their own understanding of the early formation of the discipline and examine its current identity and potential progress. The contributors elaborate on art history research and teaching at Swedish universities, but also at related institutions such as the Swedish Institute in Rome, Nationalmuseum, and Skissernas Museum – Museum of Artistic Process and Public Art in Lund.

The book’s authors come from a variety of research fields, institutions, and generations and provide a multifaceted picture of the past and the future of Swedish art history.

År 1919 beslöt två borgarkvinnor att grunda ett kulturellt damsällskap. Det fick namnet Concordia – endräkt. 

Hundra år senare tecknas dess historia. Arton skribenter följer skilda trådar ur Concordias förflutna och berättar om kvinnans väg från hemmafru till yrkeskvinna, om mötesplatser och måltider, om konsternas plats i sällskapet, om egna upplevelser. Dessutom uppmärksammas ett antal särskilt bemärkta medlemmar inom politik, akademi och konstnärsvärld. Av dessa levnadsöden vävs en gobeläng över nittonhundratalets kvinnohistoria – vida mer färgskimrande än många jubileumsskrifters gråa sjalar.