Logo: to the web site of Uppsala University

We investigate the relationship between intelligence and prosocial behaviour, using administrative data on cognitive ability, charitable giving, voting and possession of eco-friendly cars for 1.2 million individuals. We find strong positive associations for all three behaviours, which remain when using twin-pair fixed effects to account for confounders. We also find that general (fluid) intelligence is a stronger predictor than other dimensions of cognitive ability, and that most of the relationship remains after controlling for a set of mediators, suggesting a direct impact on prosocial behaviour. Finally, we show that cognitive ability is also positively related to a survey measure of altruism.

We combine administrative data on socioeconomic status (SES) with high-resolution data on residential locations, local pollution levels, industrial facilities, as well as land cover information to investigate whether exposure to airborne toxic metals (arsenic, lead, and mercury) is unequally distributed within the population of newborn children in Sweden. We find that the spatial distribution of SES among newborns weakly correlates with the distribution of toxic metals at the national level and in the largest cities, indicating negligible sorting in this dimension. If anything, high SES children are disproportionately more exposed, residing in urban areas with higher levels of traffic and industrial activities. This leads us to conclude that environmental injustice regarding airborne arsenic, lead, and mercury exposure is not a major concern in Sweden.

We examine the relationship between cognitive ability and prompt COVID-19 vaccination using individual-level data on more than 700,000 individuals in Sweden. We find a strong positive association between cognitive ability and swift vaccination, which remains even after controlling for confounding variables with a twin-design. The results suggest that the complexity of the vaccination decision may make it difficult for individuals with lower cognitive abilities to understand the benefits of vaccination. Consistent with this, we show that simplifying the vaccination decision through pre-booked vaccination appointments alleviates almost all of the inequality in vaccination behavior.

I en ny studie finner vi att kognitiv förmåga är starkt kopplat till vaccinationsbenägenhet. Individer med högre kognitiv förmåga vaccinerade sig mot covid-19 snabbare och i högre utsträckning än andra. Detta mönster var dock inte alls lika starkt i Uppsala som hade en annan strategi för vaccinering av individer i åldersgruppen 50 år och äldre.

De senaste årens migrationsflöden från låg- och medelinkomst- (LMI-) till höginkomstländer har belyst vikten av tillgång till goda prognoser för att säkerställa ett säkert och ordnat mottagande i destinationsländerna. En viktig pusselbit för sådana prognoser ligger i att förstå hur många människor som redan bär på en önskan om att flytta till ett annat land. Syftet med denna rapport är att öka vår kunskap om den delen av världens LMI-befolkning som önskar flytta till ett EU-land eller specifikt till Sverige. Mer specifikt gör vi detta genom att analysera data från Gallup World Poll (GWP) över människors uttryckta vilja att flytta till andra länder. Resultaten visar att en betydande andel av befolkningen i världens LMI-länder vill flytta till andra länder, och då främst till rikare länder. Vi ser även att denna andel har ökat över tid. Totalt rör det sig om över en miljard människor, och av dessa vill nästan 200 miljoner flytta till ett EU-land och omkring 10 miljoner till Sverige. Av de som önskar flytta till Sverige bor ungefär hälften i fem länder: Kina, Iran, Turkiet, Irak och Ryssland. De som vill flytta från sina hemländer skiljer sig från de som föredrar att stanna kvar genom att de oftare är män, unga och utan familj, stadsbor, relativt välutbildade och har högre inkomster. De som specifikt uppger att de vill flytta till Sverige utmärker sig också genom att de är mindre religiösa och oftare har hälsoproblem.

Sedan den ryska invasionen av Ukraina startade för ett år sedan har åttamiljoner ukrainare lämnat landet. Men hur många vill lämna landetpermanent? Och till vilka destinationsländer? Enligt data från Gallup WorldPoll vill ytterligare fyra miljoner ukrainare lämna landet om de får möjlighet.Dessutom skulle många av dem som redan har lämnat landet föredra att stannapermanent i sina nya värdländer.

We present estimates of the number of refugees expected to flee Ukraine and to which countries they are expected to migrate based on migration preferences data from the Gallup World Poll (GWP). This is important in terms of both immediate refugee assistance efforts and long-term integration policies. Our key finding is that as many as 12 million people may want to leave Ukraine permanently and that refugee policies in potential destination countries are likely to have a substantial impact on the distribution of Ukrainian refugees between different countries. More specifically, international solidarity in response to the migration crisis would significantly reduce the refugee flows to European Union (EU) countries, incur a limited burden on non-EU countries, and at the same time, better take the preferences of the Ukrainians into account.

Three weeks after the Russian invasion of Ukraine more than three million people have fled the war. Knowledge and predictions on the flow of migrants are important for politicians and other decision makers handling this situation. In this Delmi Policy Brief, data from the Gallup World Poll showing Ukrainians’ willingness to move and preferred destinations before the war is presented. This data can be used as a point of departure when examining how the flows of displaced persons to the EU may develop. This Policy Brief is written by Mikael Elinder (Uppsala University), Oscar Erixson (Uppsala University), and Olle Hammar (Research Institute of Industrial Economics and Institute for Futures Studies).

Tre veckor efter att Ryssland invaderade Ukraina har fler än tre miljoner människor flytt från kriget. Kunskap och prognoser om migrationsflöden är ett viktigt verktyg i politikers och andra beslutsfattares arbete med att hantera denna situation. I denna Policy Brief från Delmi presenteras uppgifter från Gallup World Poll som visar ukrainares flyttbenägenhet och önskemål om destination innan kriget samt hur dessa data kan användas som en utgångspunkt för att se hur flyktingströmmarna till EU potentiellt utvecklas. Författare till denna Policy Brief är Mikael Elinder (Uppsala universitet), Oscar Erixson (Uppsala universitet) och Olle Hammar (Institutet för näringslivsforskning och Institutet för framtidsstudier).