Logo: to the web site of Uppsala University

During the past 150 years, different generations of scholars have been approaching Scandinavian Animal Art with queries that were as multifaceted as the materials that they studied. The focal point of this study are Birka type brooches, which are best likened to interactive sculptures that change shape as the viewer changes perspec­tive. Sculptural brooches do not only breathe new life into traditional research questions, but raise new ones that steer us into uncharted waters. Here, we make field observations which fall outside the established paradigms of archaeology. Following the parable of the six blind men who tried to come to terms with the unknown phenome­non ‘elephant’, this study approaches the sculptural brooch phenomenon from different angles, by combining different methods which have been developed within separate research disciplines such as archaeology, art his­tory, cognitive science and philology. The methodological framework for my multi-method approach is informed GT, i.e. a variant of grounded theory which uses established theories to identify distinct patterns that previously went unnoticed. Contradictions that arise from the mix of methods are not seen as a hindrance, but as a generator for progress that gives rise to a new theory. By combining dynamic typology, Panofskyan hermeneu­tics and multimodal semiotics, my study on sculptural brooches uncovers hitherto unknown parallels between Animal Art and skaldic poetry in regards to context, cognition and imagery. As a result, one is inclined to look for a potential link between those distinct expressions of Viking Age culture. Did objects with Animal Art serve as points of reference for skaldic ekphrasis? Or was Animal Art a material anchor for the same conceptual blends that also transpired through skaldic poetry? The outcome is an empirically grounded theory which links the pictorial language of the smith to the verbal imagery of the skald, more precisely in the context of Old Norse íþrótt ideology.

Under de gångna 150 åren har olika generationer av forskare närmat sig vikingatidens djurornamentik med frågor som varit lika mångfacetterade som de material som de studerade. Den här studien fokuserar på figurknoppspännen av Birka-typ. I sin klassiska form liknas figurknoppspännet bäst vid en skulptur som byter skepnad i takt med att betraktaren byter perspektiv. Figurknoppspännen blåser inte bara nytt liv i traditionella forskningsfrågor. De väcker också nya forskningsfrågor som styr oss in på okända farvatten. Här gör vi fältobservationer som faller utanför arkeologins etablerade förklaringsmönster. Med ledning i den indiska liknelsen om de sex blinda männen som sökte komma underfund med det okända fenomenet ”elefant”, närmar jag mig fenomenet ”figurknoppspänne” från olika betraktningsvinklar – närmare bestämt genom att kombinera olika metoder som har utvecklats inom separata forskningsdiscipliner som arkeologi, konsthistoria, kognitionsvetenskap och filologi. Det metodologiska ramverket för mitt flermetodsupplägg är informerad GT. Med detta avses en variant av datagrundad teoribildning som använder etablerade teorier för att identifiera och förklara mönster i materialet vilka legat utanför disciplinens traditionella forskningsfokus. Motsättningar som uppstår genom blandningen av metoder ses inte som ett hinder, utan som en generator för tankegnistor som alstrar en ny teori. Genom att kombinera dynamisk typologi, ikonologisk hermeneutik och multimodal semiotik, avslöjar min studie ett antal okända paralleller mellan djurornamentik och diktkonst i kontex­tuell, kognitiv och visuell bemärkelse. Som resultat är man benägen att leta efter en potentiell koppling mellan dessa två distinkta uttryck för vikingatidens kultur. Användes föremål med djurornamentik som referenspunkter för skaldisk ekfras? Eller fungerade djurornamentiken som ett materiellt ankare för samma konceptuella blandningar som också materialiserades inom skaldernas poesi? Undersökningen utmynnar i en empiriskt grundad teori som kopplar smedens bildspråk till skaldens språkbilder, närmare bestämt inom ramen för den fornnordiska idrottsideologin.

Traditional discussions on Viking art assume two things: the existence of a monolithic Christian culture within medieval Europe that suddenly came to dispel the equally well-defined pagan culture up North, and the existence of two categories of art, i.e. pictorial narratives on a monumental scale that carried meaningful messages versus applied arts on practical devices that were devoid of deeper meaning. A new concept of ekphrasis challenges these ideas and suggests that these devices can be referential objects for poems. By lead­ing the discourse around ekphrasis onto practical devices with Animal Art and their polysemic layers of meaning, we explore the borderland between pictorial, oral and written texts and explore mental spaces. This way, we chal­lenge the traditional hierarchy that places writing above other modalities and reconstruct a new way of 'reading' artefacts that better reflects the oral culture of Viking Age Scandinavians who were in the process of accepting canonic Christendom.

En arkeologisk vardagsskröna

Data science has brought an exciting new range of methods to humanities research that seem to be superseded with betterones at an accelerating speed. As a result, it becomes increasingly difficult for archaeologists to monitor currenttechnological trends, as well as to integrate the ever increasing amount of 'big data' into the theoretical framework of ourdiscipline. Therefore, it seems more than natural to collaborate with digital experts from other disciplines. My passion forViking art and crafts has led me into an artefact-oriented line of research, including 3D laser scanning and databasedevelopment. Preliminary results are published continuously, and I participate in various research projects as well as publicoutreaches that often connect to digital archaeology. This poster presents three collaborative projects based on 3D laserscanning & modeling.

År 2019 tillsatte Hum-Sam:s KVALITETSUTSKOTT FÖR UTBILDNING PÅ GRUND- OCH AVANCERAD NIVÅ (KUGA) en bedömarpanel som skulle utvärdera arkeologiutbildningen vid INSTITUTIONEN FÖR ARKEOLOGI OCH ANTIKENS HISTORIA. Bedömarnas rapport innehåller en rad åtgärdsförslag och förespråkar att handledarna styr studenterna in i sina pågående forskningsprojekt för att skapa synergieffekter. Samtidigt avstår man från att väga uppläggets potentiella fördelar mot möjliga risker. Det är anmärkningsvärt eftersom den tilltänkta konstellationen bäddar för målkonflikter på olika nivåer. Därför är det motiverat att vi vidtar grundläggande säkerhetsåtgärder för att säkerställa att Institutionen lever upp till sina uppdrag gentemot studenterna och samhället i stort.

Frühgeschichtliche Bilder sind ein besonders Quellenmaterial. Zumeist handelt es sich nicht um Zufallsprodukte, sondern um Zeichen, die Botschaften vermitteln sollten. Dies gilt nicht zuletzt für die Bilderwelt der Wikingerzeit. Jedoch sind freistehende Bildmonumente aus dieser Epoche relativ selten. Häufiger haben sich Bilder im kleineren Format erhalten, genauer gesagt als Tierornamentik auf Gebrauchsgegenständen. Den Ausgangspunkt zu meinen Überlegungen bildet eine prachtvolle Spange aus Elec im heutigen Russland. Im reichen Dekor der Spange findet sich eine Mischfigur bestehend aus einem anthropomorphen Kopf und einem vogelähnlichen Körper. Diese Bildfigur bindet die Elecer Spange möglicherweise an das Fürstenhaus der Rjurikiden. Da es sich um einen Funktionsgegenstand aus der Frauentracht handelt, muss man sich fragen, ob die Spange die Machtfülle der gesamten Dynastie symbolisiert oder sich auf eine einzigartige Frau bezieht.

This paper proposes that the organization of crafts may be a key catalyst in the emergence of urban communities. This is argued through a reassessment of finds from a non-ferrous metal workshop from the eighth century excavated in Ribe, Denmark. We analyse 3D laser scans in order to classify previously unidentified mould fragments, which show that the workshop produced a range of metal parts for composite products like wooden chests, belts and horse harnesses. Such production required an operational network, or réseau opératoire, to combine the necessary skills and expertise of several artisanal specializations. The need for collaboration between specialized craftspeople would have been a decisive incentive for the formation of permanent communities of an urban character. These observations point to a neglected bottom-up driver for the development of early urbanization.