Logo: to the web site of Uppsala University

This article presents a reevaluation of Wilhelm Stenhammar’s role in Stockholm’s late 19th-century musical scene, challenging traditional views of the 1880s as a time of decline. The article aims to provide new insights into Stenhammar’s early career, his involvement in musical networks, and his contributions as a chamber musician.

Utilizing digital musicology, this article revisits the work of Bo Wallner, who has had a significantly impact on the understanding of Swedish music at the turn of the twentieth century. By analyzing digitized newspapers and periodicals, the study presents new insights into the concert scene and musical repertoire from the mid-19th century to the first decades of the 20th century.

This article underscores the possibilities of digital tools in historical musicology, especially for visualizing and analyzing concert performances and musical networks. It reveals a more vibrant and dynamic musical environment in Stockholm than previously recognized, highlighting Stenhammar’s substantial contributions as a chamber musician and his involvement in the city’s musical networks.

The article also demonstrates the potential of digital methodologies in reconstructing historical narratives. The study enriches the understanding of Stockholm’s musical life in the late 19th century, portraying it as a fertile period for musicians like Stenhammar.

Åren kring 1850 markerar en höjdpunkt inom den musikaliskt estetiska debatten i Europa, vilket kom att ha en stor betydelse för synen på den musikaliska repertoaren. Föreställningar om begreppet verk, musikalisk mening och det estetiska värdet av musikaliska verk låg till grund för idéer om en musikalisk kanon som uppkommit särskilt inom den tyska musikaliska sfären och den ”musikaliska idealism” som uppkom i Leipzig och senare spreds över Europa. Flera svenska musiker och tonsättare som vistades där kring mitten av århundradet fick senare viktiga positioner inom Stockholms musikliv och fortsatte att vara starkt influerade av dessa idéer. Under samma period blomstrade pressen i Stockholm och skapade ett forum för spridningen av dessa föreställningar. Syftet med detta paper är att diskutera enskilda aktörers och nätverks betydelse för spridningen av musikidealistiska idéer i Stockholm. Jag kommer att beröra frågor om hur nätverk bildades kring dessa idéer och hur aktörer arbetade för att implementera idéerna inom Stockholms musikliv. Jag kommer också att diskutera vilken effekt dessa ideologiska nätverk hade på konsertrepertoaren i Stockholm och om dessa idéer kan spåras i konsertprogrammen. Jag kommer att beröra aktörer och nätverk både inom de etablerade musikaliska institutionerna och i det mer kommersiella fältet för att belysa hur dessa korsas och överlappar samt diskutera kopplingar till repertoaren. Detta knyter an till mitt forskningsprojekt om kanon och konsertliv i Stockholm och baseras på delresultat ur detta projekt som utgår från både kvalitativa och kvantitativa studier av musikkritik, program och konsertanonnser mm. i Stockholm.