Logo: to the web site of Uppsala University

The purpose of the study is to analyse young children’s (Grade 1, ages 7–8) descriptive texts through a social semiotic lens, and to propose a metalinguistic model for analysing children’s compositions in terms of intermodality. Previous research highlights the importance of teachers valuing all modes that children use to express their knowledge, identities, and emotions. This study introduces a framework grounded in Systemic Functional Linguistics to address the intermodality present in young children’s compositions, focusing on alphabetic writing and drawing. The analysis identifies four categories of intermodal relations: Concurrency, Complementarity, Divergence, and Inactivity. The results of the analysis show that the intermodal relations in children’s compositions are primarily word-driven. However, there are a significant number of compositions that challenge this primacy. This variety displays a variety of multimodal competences that were deemed functional by the students: Some compositions were driven by words, some by images and some by both. The framework provides valuable insights into how children use the modes of drawing and alphabetic writing to construct meaning in different ways. By developing a metalanguage for multimodal compositions, teachers can better scaffold a broad range of communicative competencies in young children, fostering richer and more inclusive classroom practices.

This study focuses on the analysis of videos posted by young girls on a social media platform, with a specific emphasis on videos featuring the sale of jewellery. The research aims to understand the qualities and characteristics of these videos, particularly their multiform and semiotic aspects of communication, as well as their compatibility with the Swedish curricula. The data consists of six posted videos related to selling jewellery, and the analysis is based on the identification and sub-categorization of meaning forms within each video sequence. The analysis examines the dominant meaning forms in the videos, such as Body, Objects, Speech, Text, and Sound and explores their relation to meaning functions. Audience design is also considered, with an understanding that successful videos must cater to the preferences and interests of the target audience while incorporating elements of selling discourse and self-branding. Additionally, the study acknowledges the importance of informal learning spaces, such as social media platforms, in children's overall development and highlights the potential for incorporating these experiences into formal education. The findings shed light on the communicative strategies employed in these videos and their relevance to educational contexts.

I studien analyseras elevtexter från två olika diskursiva skrivuppgifter från detnationella provet i Svenska 1 i relation till uppgiftsformuleringar ochtextunderlag. Det övergripande syftet är att undersöka vad som utmärkerelevtexterna semantiskt och om innehållsliga mönster framträder som kanrelateras till uppgiftsformulering respektive till olika betyg, för att mer specifiktutforska vad som utmärker elevtexterna utifrån hur de växlar mellan partier medmer abstrakt och mer konkret/personligt innehåll och mellan olika perspektiv.Materialet består av 40 elevtexter representerande betygsstegen B, C, D och E.Analysverktyget är hämtat från Legitimation Code Theory, LCT (Maton 2013,2014, 2019) där semantisk tyngd undersöks genom analys av semantiskavågorrörelser inom elevtexterna. För att fördjupa analyserna har också en enkelform av pronomenanalys genomförts. Resultatet visar att de olikaskrivuppgifterna leder till texter med olika grad av variation i vågrörelserna. Förden ena uppgiften synliggörs en viss tendens till att texter med högre betyg visarstörre vågrörelser mellan abstrakta och konkreta innehållsliga delar, medan textermed lägre betyg inte visar lika tydlig variation. För den andra uppgiftensynliggörs inga tydliga skillnader mellan texter med olika betyg, utan där ärvågrörelserna överlag mer begränsade, utom för texterna på D-nivå. En slutsatskan vara att uppgifternas utformning öppnar upp för två olika typer avställningstaganden, där den ena ger utrymme att skriva en innehållsligt merkomplex text, vilket i sig ger bättre underlag för att differentiera mellan de olikabetygsstegen. Uppgiftens formulering tillsammans med dess källmaterial tyckssåledes påverka vilken typ av skrivande som möjliggörs.

Syftet med studien är att belysa de underlagstexter som används vid det nationella provet i årskurs 3 från 2016 utifrån några utmärkande drag, och att undersöka vilka av dessa drag som eleverna återger i sina egna texter. I studien analyseras de 4 underlagstexterna och 101 elevtexter. En konventionell förståelse av faktatexter är att de karakteriseras av neutralitet och är fria från värderingar och åsikter. Typiska språkliga drag är tempus i presens, sambandsmarkörer, ämnesord och definitioner, och vad gäller innehåll kommunicerar de varaktig information om fenomen, från en mer insatt till en mindre insatt (Christie & Derewianka, 2010; Rose & Martin, 2012). Vår studie visar dock att de underlagstexter som eleverna läser till provet innehåller drag som kan anses atypiska för faktatexter. Vi diskuterar dragen utifrån begreppet röst som kännetecknas av bl.a. beskrivande ord, värderingar, metaforer, frågor och utrop (jfr McKenna m.fl., 2020). Jämförelsen visar att röstdragen i liten utsträckning återges i elevtexterna. Det kan bero på att uppfattningen om faktatexter som neutrala och utan värderande eller engagerande ord är stark även hos yngre elever. Kontexten kan också vara avgörande i och med att eleverna uppmanas att använda ett antal stödord när de återger de lästa faktatexterna. Fokus kan därmed i första hand ligga på att få med stödorden. Resultaten ger underlag för att belysa vilken syn på faktatexter och skrivande av sådana som det nationella provet i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 3 ger uttryck för. En mer övergripande diskussion om ett möjligt behov av en vidgning av förståelsen av faktatext för yngre elevers lärande om världen och textskapande avslutar artikeln. 

Under skoltiden förväntas elever utveckla förmåga att skriva diskursiva texter, dvs. utredande argumenterade och resonerande texter. Medan många modeller för diskursivt skrivande tar fasta på strukturella eller lexikogrammatiska aspekter är det emellertid desto svårare att fånga hur innehållsliga aspekter integreras, exempelvis rörelser mellan olika abstraktionsnivåer. I den här artikeln illustreras hur verktyg från Legitimation Code Theory (Maton, 2013, 2014, 2019) kan tillämpas för att analysera hur olika former av kunskap samverkar i diskursiva texter, exempelvis för att anlägga ett samhällsperspektiv på mer lokala företeelser. Den dimension som har använts är Semantic gravity – semantisk tyngd (Maton, 2014) – som synliggör i vad mån mer kontextbunden kunskap, såsom observationer eller erfarenheter, länkas ihop med mer generaliserad och/eller teoretisk kunskap. Artikelns syfte är att visa hur analys av semantisk tyngd kan identifiera och beskriva innehållsaspekter av diskursiva elevtexter som annars inte är så lätta att beskriva. I artikeln exemplifieras hur en analys rent konkret kan genomföras för ett material bestående av diskursiva elevtexter producerade inom det nationella provet i svenska på gymnasiet. Avväganden och utmaningar i genomförandet beskrivs och för- och nackdelar med modellen diskuteras. En slutsats är att modellen potentiellt kan bidra både som analysredskap och som didaktiskt redskap i skrivundervisning.

I studien undersöks hur gymnasieelever använder andra texter som resurs i sitt skrivande på det nationella provet i svenska och vilka sätt som är framgångsrika i provsituationen. Resultatet visar att texter med lägre betyg ofta ligger nära källtexten, medan texter med högre betyg dels går i dialog med källtexten och rekontextualiserar innehåll, dels har mer självständiga resonemang. Uppgifterna inbjuder även till olika grad av strukturell intertextualitet. Didaktiska implikationer diskuteras.