Logo: to the web site of Uppsala University

Genom Högsta domstolens avgörande TV4:s minneskort NJA 2024 s. 502 står det klart att polis och åklagare inte får beslagta journalisters inspelningsutrustning, även om det behövs för att utreda huruvida en journalist har filmat in i en rättssal i strid med rättegångsbalkens fotograferingsförbud. Domen lägger ytterligare ett raster över den redan svåröverblickbara reglering som styr närdet allmänna får ingripa mot företrädare för medier som omfattas av yttrandefrihetsgrundlagarnas exklusivitet. Avgörandet verkar freda medieföreträdare från straffprocessuella ingrepp i en utsträckning som knappast är rättspolitiskt ändamålsenlig. Till följd av Högsta domstolen knapphändiga motivering i de förmålet avgörande frågorna framstår det emellertid som svårt för berörda aktörer att genom domen finna god vägledning för framtida rättstillämpning.

Grundlagarna är de högsta normerna i vår rättsordning. De fastställer de demokratiskaspelreglerna och anger vilka rättigheter enskilda har gentemot staten.Genom att ändra i grundlagarna kan samhällskontraktet justeras eller helt ritasom. De regler som styr hur grundlagarna kan ändras har därför stor betydelse,vilket har blivit tydligt genom den demokratiska tillbakagång som präglat desenaste decenniernas utveckling i många länder.

Frågor om hur grundlagsändringar ska initieras, väckas och beredas haremellertid behandlats mycket sparsamt inom svensk rättsvetenskap. Huruvidadomstol kan åsidosätta en grundlagsändring på grund av formella brister ellermed hänvisning till ändringens sakliga innehåll har knappast berörts alls, trotsatt frågorna har rönt stor uppmärksamhet internationellt. I Grundlagsändringar.Rättsregler och domstolskontroll behandlas dessa hittills outforskade frågoringående

Boken är en kortfattad introduktion till juridisk metod och juridiska resonemang. Den innehåller kapitel som förklarar var och en av de fyra huvudsakliga rättskällorna i den svenska rättsordningen: lagtext, förarbeten, rättspraxis och doktrin. Den innehåller också ett kapitel som förklarar hur jurister använder dessa rättskällor när de argumenterar. Boken är avsedd för studenter på en juridisk introduktionskurs eller andra som söker en lättfattlig guide till rättsteknik.

The delegation theory of unconstitutional constitutional amendments, a limited theory of unamendability – Applying a doctrinal approach to justify unconstitutional constitutional amendments – Introducing a typology of unconstitutionality – The practical deficiencies and internal inconsistencies of the delegation theory – The limited role of the doctrine of unconstitutional constitutional amendments in the Swedish context – The redundancy of constituent power as a legal concept

2024 års upplaga av Juridiska fakultetens årsbok De lege uppmärksammar regeringsformens 50-årsjubileum.

I boken behandlas utvalda konstitutionella teman av ett antal författare. Flera av bidragen har en historisk vinkling och söker fånga transformativa perioder i svensk författningshistoria och den författningspolitiska utvecklingen.

Medverkande författareThomas Bull, Marianne Dahlén, Bruno Debaenst, Anders Eka, Victoria Enkvist, Sandra Friberg, Linnea Gullholmer, Mikael Hansson, Johan Hirschfeldt, Anna Jonsson Cornell, Karin Leijon, Lotta Lerwall, Anna-Sara Lind, Joakim Nergelius, Mikael Ruotsi, Caroline Taube, Olof Wilske, Inger Österdahl.