Logo: to the web site of Uppsala University

Denna rapport bygger på en enkät med 98 elever i årskurs 2 på yrkesprogram i Uppsala kommun. Analysen visar att valet av yrkesprogram framför allt drivs av fyra faktorer: intresse för programmet, praktisk undervisning, APL/praktik och tydliga framtida jobbmöjligheter. Skolans rykte och öppet hus spelar också en viktig roll, särskilt för elever från mer studievana hem. Studie- och yrkesvägledarens rekommendation upplevs i genomsnitt som varken starkt positiv eller negativ, men får större betydelse i kombination med familjens stöd och besök på öppet hus. Sammantaget pekar resultaten på att yrkesprogrammen upplevs som attraktiva när de framstår som konkreta vägar till både yrkesskicklighet och jobb.

Regressionsanalysen visar att webborienterade elever tenderar att lägga mindre vikt vid SYV, medan elever från studievana hem och elever som starkt prioriterar framtida jobb lägger större vikt vid SYV:s rekommendation. Resultaten tolkas i ljuset av Bourdieus begrepp kulturellt kapital och habitus, och mynnar ut i förslag om att stärka vägledningen kring yrkesprogrammens jobbmöjligheter, göra informationen mer målgruppsanpassad och medvetet arbeta för att nå elever med svagare studietradition, så att yrkesprogrammens styrkor blir synliga för fler.

Rapporten analyserar föräldrars kunskap om och bedömningar av gymnasiets yrkesprogram före och efter informationsmöten inom ESF-projektet Yrkesvägledning för framtiden. Undersökningen genomfördes vid fem grundskolor i Uppsala kommun i september 2026 och omfattar 520 analyserade enkätsvar, varav 257 före och 263 efter informationsinsatsen.

Resultaten visar högre värden efter mötena på samtliga tre undersökta områden: kunskap om möjligheten att få grundläggande behörighet till högskola och universitet genom ett yrkesprogram, bedömningen av yrkesprogram som ett bra utbildningsalternativ samt viljan att rekommendera ett yrkesprogram till det egna barnet. Den tydligaste förändringen gällde kunskapen om grundläggande behörighet, där andelen korrekta svar ökade från 68,4 till 92,4 procent.

Analyserna omfattar deskriptiv statistik, Cohen’s d, konfidensintervall och regressionsmodeller med fasta skoleffekter. Resultaten bör tolkas som pre/post-mönster snarare än som kausala effekter, eftersom svaren inte är individuellt länkade och någon kontrollgrupp saknas.

Denna rapport analyserar hur sjundeklassares kunskap, attityder och valbenägenhet i relation till yrkesprogram såg ut före och efter en yrkesprogramsmässa inom ESFprojektet Yrkesvägledning för framtiden. Analysen bygger på 364 elevsvar i preenkäten och 401 elevsvar i postenkäten. Undersökningen är genomförd på klass- och skolnivå, vilket gör det möjligt att jämföra svarsmönster i huvudsakligen samma elevgrupper före och efter mässan. Det tydligaste resultatet är att mässan sammanföll med ett tydligt kunskapslyft: kunskap och kännedom ökade från 47,0 till 61,3 på en 0–100-skala. Attityder och social legitimitet låg däremot i princip oförändrat, medan valbenägenheten minskade svagt. De största positiva förändringarna gäller kännedom om yrkesprogram, kunskap om möjliga yrkesvägar, behörighet och APL. Resultaten visar samtidigt att ökad kunskap inte automatiskt motsvaras av ökad vilja att själv välja ett yrkesprogram.  

De skolvisa resultaten visar att kunskapslyftet inte var helt jämnt fördelat mellan skolorna. Skillnaderna mellan elevgrupper var överlag begränsade, men några mönster framträder: flickor hade ett tydligare kunskapslyft än pojkar, elever från hem med fler böcker hade en något mer positiv utveckling än elever från hem med färre böcker, och elever med migrationsbakgrund hade ett svagare kunskapslyft men en något mer positiv utveckling i valbenägenhet än elever med svensk bakgrund. Sammantaget tyder resultaten på att yrkesprogramsmässan fungerar väl som kunskapshöjande insats, men att attityder och valbenägenhet är mer trögrörliga och påverkas av bredare sociala villkor och skolkontexter. Forskning om yrkesvägledning pekar i samma riktning: yrkesmässor kan vara viktiga, men om målet är att påverka valbenägenhet behöver de ofta kompletteras med vårdnadshavarinformation, arbetsplatsbesök, möten med yrkesverksamma och andra arbetslivsnära inslag. 

Kapitlet analyserar hur betygsnivåer och betygsinflation hänger samman med elevers utbildningsvägar från grundskola via gymnasieskola till högskolan, med fokus på skillnader mellan kommunala och fristående skolor. Med nationella registerdata och strukturell ekvationsmodellering studeras sambanden mellan huvudmannaskap, meritvärde i årskurs 9, gymnasiebetyg och avklarade högskolepoäng. Resultaten visar att elever från fristående skolor ofta har högre betyg men inte motsvarande studieresultat i högre utbildning, vilket tyder på betygsinflation och risk för förstärkt social snedrekrytering.

This paper explores how the relationship between students’ social background and academic achievement has developed in the context of Sweden’s market-oriented education reforms.Using total population data on Grade 9 GPA outcomes from 1998 to 2020 (yearly n ≈100,000, total n ≈ 2 million), the study traces changes in the association between parental education, municipal income levels, and average GPA across Swedish municipalities. Correlational analyses indicate a gradual strengthening of the link between socioeconomic indicators and student performance over time. These patterns are particularly pronounced inmunicipalities with high degrees of school privatization. The findings suggest that structuralin equalities in educational outcomes may have become more entrenched as school markets expanded, although causal claims are approached with caution. The study draws on Marxist theories of education’s role in contemporary class formation, commodification of educational outcomes, and neo-liberal governance in school systems to interpret the empirical trends. By analyzing long-term developments within a universal welfare system that has embraced privatization, the paper contributes to broader sociological debates about the consequences of market-based reforms in education. The results have implications for understanding how policy shifts intersect with class structures to shape the distribution of educational opportunities over time.

This study gives a clear, source-based overview of the early history of the Rose of Kilravock, c. 911–1393. It follows the line from the Anglo-Norman de Ros to the Scottish chiefs and sets out the most economical link between the two. The method relies on contemporary evidence: Domesday and later Exchequer records, charters and confirmations, seals, cartularies, and late thirteenth-century armorials. Three tests structure the case: time, place, and heraldry, with special focus on the water bougets and cadet tinctures. The argument points to a frontier cadet of the de Ros of Wark-on-Tweed in the mid thirteenth century who precedes the documented couple Hugh de Ros(e) and Mariota Bisset or de Bosco at Kilravock and Easter Geddes in the 1290s. The extent of 10 August 1295 anchors their possession. The study separates what is recorded from what is probable, notes the absence of a single filiation charter, and rejects the so-called Beauly foundation text as spurious. It places the family in its wider context of baronial society, cross-border politics, crusading and Templar strands, Magna Carta connections, and Scottish royal ties. The book is written for a general readership and provides simple maps and one-line pedigrees.

Under de tre senaste årtiondena har tre större utbildningspolitiska reformer omformat det svenskaskolväsendet: kommunaliseringen (1989), friskolereformerna (1992) och de mål- och regelstyrdastyrdokumenten (1994). Precis som i andra välfärdssektorer har den politiska makten syftat till attskapa decentralisering och ägardifferentiering i kombination med ökad mål- och regelstyrning, ettsystem som brukar benämnas New Public Management (NPM). Samtidigt har relationen mellanföräldrarnas utbildningsnivå och elevernas slutbetyg i grundskolan blivit allt starkare under dennaperiod. I en sociologisk kontext kan denna relation ses som en viktigkomponent i social reproduktion, den process där föräldrar på olika sätt överför sina klasspositionertill sina barn. Att fristående skolor och framväxande skolmarknader harmedfört betygsinflation och ökad skolsegregation är väl utrett, men det verkar inte existera någonstudie som tittar på hur den sociala reproduktionen påverkas av marknadsutsättningen av svensk skola. Denna studie söker fylla dennakunskapsmässiga lucka genom att undersöka hur introduktionen av fristående skolor i en kommuninfluerar den sociala reproduktionen i grundskolesystemet, definierad som relationen mellanföräldrarnas utbildningsnivå och slutbetygen i årskurs 9. Detta görs genom en kvantitativ analys avrelevant totalpopulationsdata från SCB som spänner mellan åren 1998 och 2020 (n = 2 479 239).Resultaten pekar i riktning mot att den sociala reproduktionen tenderar att vara starkare i kommunermed fristående skolor än kommuner som inte har sådana.

School markets and their influence on grades have been a topic of much discussion both in academia and beyond. Discussions regarding grade inflation has for example been a topic on documentary TV-shows as well as in different academic contexts. The related question of how school markets function in relation to the reinforcement of the influence of social background on school performance has however not been investigated at length. This paper aims to shed light on this question: "To what extent can the connection between social background and GPA’s in year 9 in compulsory school be explained by the emergence of school markets?". To help to answer this question data from the UGU-database from Gothenburg University was analysed using Structural Equation Modeling (SEM). Cohorts born in 1992, 1998 and 2004 was examined to be able to trace the influence of the expansion of school markets in Sweden over time. A mediation model was constructed utilizing a definition of school markets as the share of private school students' in a given municipality. The mediating function of this variable was measured in relation to the relationship between parental education background and the GPA for year 9-students in compulsory school. Gender and migration background were included as control variables. The resulting model was shown to have an acceptable model fit: l χ2 = 332,747, df = 6 (p = <.001). CFI = .955, NFI = .955. RMSEA = .043 (95 % C.I. .039-.047, p = .998). The main results include a 200.87 percent increase in mediation from the 1992-cohort to the 2004-cohort, suggesting that the emergence of school markets acts as a progressively stronger reinforcing agent in the relationship between social background and GPA's. This in turn suggests that the school market expansion plays a larger and larger role in enhancing the socially reproductive component of the school system.

Har Waldorfpedagogiken en plats i dagens skolväsende? Tommie Petersson, lärarutbildare och doktorand i utbildningspsykologi vid Uppsala universitet, är skeptisk.

Presentation av olika analyser av slutbetyg från grundskolan i en jämförelse mellan storstäder, städer och mindre orter för perioden 1988 till 2020.