Logo: to the web site of Uppsala University

This study aims to develop an understanding of how different communicative strategies used by case officers in asylum interviews may position applicants in various ways. The analysis focuses on a relatively standardised sequence at the start of asylum interviews, where the communicative situation and its legal framework are explained to the applicant. Case officers use guidelines to support them with this process. Using a comparative discourse analysis of excerpts from two asylum interviews, I examine the discursive means by which the applicants are positioned in the case officers’ utterances, drawing mainly on the concepts of positioning and recontextualisation. The findings show how case officers’ instructive statements could be used as a resource not only to provide information to the applicants but also to position asylum seekers in a respectful way.

Syftet med denna artikel är att belysa och problematisera asylintervjun som praktik med särskilt fokus på berättandets villkor. Tidigare forskning har visat att den asylsökande ofta tillskrivs ett orimligt stort ansvar för asylberättelsen, det vill säga den berättelse som växer fram under asylintervjun och som sedan ligger till grund för myndigheternas beslut om uppehållstillstånd eller utvisning. I texten som följer framträder i stället asylberättelsen som en kontextuell produkt som samkonstureras av alla intervjudeltagare, inte bara den sökande utan också handläggaren, tolken och det offentliga biträdet. Det analytiska ramverket är kritisk genreteori och som redskap används de socialsemiotiska begreppen affordans och proveniens. Diskussionen förs mot bakgrund av 1) observationer och intervjuer från ett pågående forskningsprojekt om asylberättelser, 2) tidigare forskning om asylintervjuer och i viss mån om ritualer samt 3) reflekterande och essäistisk litteratur om berättelser och berättandets villkor. Målet är att bidra till en fördjupad och nyanserad förståelse av asylintervjun som genre.