Goodwillposten har fått en allt större relevans i bolagens balansräkningar, trots att det råder oenighet med hur posten ska uppfattas och regleras. Sedan införandet av IFRS 3 finns det belägg för att goodwillposten har blivit allt mer subjektiv och bedömningsbaserad. Följaktligen kan impairment test av goodwill bli föremål för earnings management genom den inneboende godtyckligheten som uppstår vid utvärdering av posten. Syftet med uppsatsen har således varit att undersöka hur marknadsaktörer upplever lämpligheten i nuvarande regelverk, samt hur impairment test genomförs och används i praktiken. De teorier som behandlas i studien är agentteorin, earnings management och teorin om big bath. Datainsamlingen genomfördes med en kvalitativ metod, via semistrukturerade intervjuer med olika marknadsaktörer som alla hade bred erfarenhet av goodwill. Slutsatsen är att införandet av IFRS har öppnat för en potentiellt mer sanningsenlig bild av goodwill på bekostnad av försiktighet. Vidare resonerar vi för att impairment test används som verktyg för att justera externa förväntningar på bolaget.