Logotyp: till Uppsala universitets webbplats

uu.sePublikationer från Uppsala universitet
Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Var inte tomaterna i affärerna godare förr?
Uppsala universitet, Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet, Tekniska sektionen, Institutionen för teknikvetenskaper, Industriell teknik.ORCID-id: 0000-0003-4398-7100
2020 (Svenska)Ingår i: Örnsköldsviks Allehanda, ISSN 1104-0378Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm)) Published
Abstract [sv]

Vi odlar tomater i våra fönster. Det är trevligt. Barnen går och plockar när de ser att något blivit tillräckligt rött. De är så sjukt goda, de där tomaterna. Mycket godare än de jag köper i affären. Det får mig att undra om inte tomaterna i affärerna var godare förr. Innan tekniken tog över...

Man tänkte nog som man brukar, att det är billigare att låta en maskin göra jobbet än att betala människor för arbetet. Den politiska teoretikern Langdon Winner berättar om detta i sin forskning. Den mekaniska tomat-skördaren började utvecklas av forskare på University of California på 40-talet. Skördaren skar ner plantan och skakade loss tomaterna. Som du kan förstå, kunde det här skakandet mosa sönder saftiga och spröda tomater. Så för att den här tekniska innovationen skulle kunna börja användas behövde andra forskare ta fram nya sorters tomater. De tomaterna var hårdare, mer robusta och... just det... mindre goda.

Priset för konsumenten blev lägre och kostnaderna gick ner markant jämfört med handplockade tomater. Alla tomatodlare fick inte del av de här vinsterna. Teknisk innovation kan ibland ha den effekten. Det beror på att teknik ofta är dyr. I det här fallet var det bara de som hade väldigt stora tomatodlingar som kunde köpa de nya maskinerna. De stora tomatodlarna fick en konkurrensfördel och konkurrerade ut de små. På 60-talet fanns det 4000 tomatodlare i Kalifornien men på 70-talet var det endast 600 kvar och cirka 32 000 jobb hade försvunnit.

Det var knappast så att forskarna på University of California satte sig ner en dag där på 40-talet och sa, 'Nu ska vi ta skattebetalarnas pengar och utveckla en innovation som slår riktigt hårt mot små lokala tomatodlare. Vi ska ta och komma på något som verkligen gynnar de rika och gör att tusentals människor förlorar jobben. Allra bäst vore om tomaterna blir äckligare också!' Nej, allt tyder på att de var schysta människor som ville uppfinna något som kunde vara bra för samhället. Men de jobbade i ett sammanhang som under lång tid riktat in sitt arbete på att stödja storföretag. Inte för att de var illvilliga, utan för att det var vad som sågs som normalt och bra.

Det här visar två viktiga saker om teknologisk innovation. Det första är att det inte går att veta på förhand vilka konsekvenser som kommer av en innovation. Det andra, som också är Winners poäng, är att invävt i teknikutvecklingen finns makt. Tekniken påverkas av de personer som utvecklar den och de maktstrukturer personerna befinner sig i. Tekniken har i sin tur stor påverkan på samhället. Jag tänker att det är ett skäl om något att intressera sig för vilken teknik som utvecklas - och för vem.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
2020.
Nationell ämneskategori
Annan samhällsbyggnadsteknik
Forskningsämne
Teknisk fysik med inriktning mot industriell teknik
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:uu:diva-424592OAI: oai:DiVA.org:uu-424592DiVA, id: diva2:1499168
Tillgänglig från: 2020-11-06 Skapad: 2020-11-06 Senast uppdaterad: 2021-04-23

Open Access i DiVA

Fulltext saknas i DiVA

Sök vidare i DiVA

Av författaren/redaktören
Fornstedt, Helena
Av organisationen
Industriell teknik
Annan samhällsbyggnadsteknik

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetricpoäng

urn-nbn
Totalt: 59 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf