Logotyp: till Uppsala universitets webbplats

uu.sePublikationer från Uppsala universitet
Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Åskmolnet. Litteraturstudie av olika teorier för uppkomsten av laddade moln
Uppsala universitet, Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet, Geovetenskapliga sektionen, Meteorologiska institutionen.
1992 (Svenska)Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 hpStudentuppsats (Examensarbete)
Abstract [sv]

Med denna litteraturstudie har jag försökt att beskriva ett åskmolns elektriska struktur, och de mekanismer som svarar för molnets laddning. Först har hela atmosfärens elektriska struktur studerats. Här fungerar alla åskväder på jorden som en generator för den elektriska cirkulationen. För att åskväder skall uppstå krävs kraftig konvektion, hög temperatur och hög luftfuktighet. Följaktligen är tropikerna det område som har flest åskdagar per år. Åskmolnets laddningsfördelning har vi idag en ganska klar bild av. I nedre delen, omkring temperaturnivån -10o C, finns ett negativt laddat område och i övre delen finns ett positivt område. Det finns även ett litet område med positiva laddningar vid molnbasen.

Vetenskapsmän har försökt att finna en laddningsmekanism som ensam kan svara för molnets laddning. Konvektionsteorin bygger på att upp- och nedvindar i molnet transporterar rymdladdningar som finns naturligt i luften. Numera anser de flesta att konvektionen inte ensam kan stå för de kraftiga fält som uppstår i ett åskmoln. Nederbördsteorierna bygger på att det är molndroppar och nederbördspartiklar som medverkar vid elektrifieringen. De olika mekanismerna kan delas in i två huvudgrupper. Mekanismer på mikroskalan som laddar enskilda partiklar, och mekanismer på molnskalan som transporterar de laddade partiklarna och förstärker det elektriska fältet i molnet. Ett åskväders livscykel brukar delas in i molnstadiet, regnstadiet och hagelstadiet. De enskilda laddningsmekanismernas betydelse varierar mellan de olika stadierna och även mellan olika områden av molnet. Slutsatsen är att det inte går att framhäva en enskild mekanism. Dock är kunskaperna om åskmoln ännu för dåliga för att man definitivt skall kunna värdera de olika mekanismerna.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
1992. , s. 36
Nationell ämneskategori
Meteorologi och atmosfärsvetenskap
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:uu:diva-472633OAI: oai:DiVA.org:uu-472633DiVA, id: diva2:1651846
Ämne / kurs
Meteorologi
Anmärkning

(7 poäng, 10,5 hp)

Arkivexemplar i Uppsala universitets arkiv

Tillgänglig från: 2022-04-13 Skapad: 2022-04-13 Senast uppdaterad: 2025-02-07Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

Fulltext saknas i DiVA

Av organisationen
Meteorologiska institutionen
Meteorologi och atmosfärsvetenskap

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetricpoäng

urn-nbn
Totalt: 39 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf