Logotyp: till Uppsala universitets webbplats

Denna studie undersökte vilka av motivationsvariablerna; kunskap om rättsväsendet, resultat av anmälan, förtroende till polisen, konsekvenser av vittnesmål samt oro för skadat rykte, och i vilken grad av sannolikhet det skulle påverka en persons val att vittna i ett brott det har bevittnat. Detta undersöktes genom ett omskrivet scenario, som baserats på en riktig händelse där ett grovt brott begås. Datan för studien samlades in genom en digital enkät som distribuerades via sociala medier. En korrelationsanalys och en stegvis regressionsanalys genomfördes sedan på den insamlade datan. Resultatet visade på signifikanta positiva korrelationer mellan sannolikheten att vittna och variablerna resultat av anmälan, ålder och förtroende till polisen och mellan om en person var ensamt vittne och konsekvenser av vittnesmålet. Korrelationsanalysen visade även på signifikanta negativa samband mellan ålder och konsekvenser av vittnesmålet, mellan kön och förtroende för polisen och mellan kön och konsekvenser av vittnesmålet. Regressionsanalysen visade att variabeln förtroende för polisen hade den största förklarade variansen. De övergripande resultaten tyder på att en rad variabler påverkar sannolikheten för en person att vittna om ett brott de bevittnat, där kontext och andra bakomliggande variabler har en inverkan på denna sannolikhet. Det är således likt vad Brottsförebyggande rådet fann i deras rapport (2019:10) att det inte bara är en variabel som påverkar personers beslut att vittna.