Logotyp: till Uppsala universitets webbplats

Denna uppsats undersöker sambandet mellan kulturella dimensioner, specifikt osäkerhetsundvikande och maktdistans, och personlighetsdraget neuroticism. Frågeställningen är huruvida dessa kulturdimensioner predicerar nivåer av neuroticism, med hypoteser som föreslår ett positivt samband mellan osäkerhetsundvikande och neuroticism samt ett negativt samband mellan maktdistans och neuroticism. Tidigare forskning har påvisat samband mellan kultur och personlighetsdrag. Studien använder en kvantitativ design och analyserar neuroticism enligt femfaktormodellen utifrån data insamlat av Johnson (2014). Analyser genomfördes på landsnivå och individnivå med kontroll för kön, ålder och datakvalitet. Trots det relativt höga deltagarantalet (139876) kunde inga signifikanta samband mellan kulturdimensionerna och individuell neuroticism identifieras. Däremot urskiljs signifikanta samband mellan neuroticism och de demografiska kontrollvariablerna på individnivå. Vid analyser landsnivå antyds negativa samband mellan kulturdimensionerna och neuroticism, vilket inte går i linje med tidigare forskning. Studiens metodologiska begränsningar består i huvudsak av den begränsade andel variation av neuroticism som fångas upp av mixed model-analysen samt det relativt få antal länder som inkluderades i analyser på landsnivå. I en alltmer globaliserad värld kommer samband mellan kultur och personlighet, och i förlängningen psykisk ohälsa, vara ett område med fortsatt relevans att studera och de resultat som erhålls i denna studie kan peka ut områden för vidare studier.