Logotyp: till Uppsala universitets webbplats

Bakgrund: I Sverige föddes det år 2023 ungefär 100 650 barn och av dem var 1,3 procent flerbörd. Tvillingbörd medför flera maternella, fetal och neonatala komplikationer. Trots att tvillingarna ofta behandlas som en enhet kan utfallen variera mellan tvilling I och tvilling II.

Syfte: Syftet med denna uppsats var att studera graviditets- och förlossningskomplikationer hos förstföderskor med tvillingbörd jämfört med enkelbörd, samt beskriva skillnader i utfallen för tvilling I och tvilling II.

Metod: Populationsbaserad kohortstudie där prospektiv data inhämtades från Medicinska födelseregistret i Sverige under perioden 2010–2022.

Resultat: Totalt inkluderades 615 990 förstföderskor, varav 16 150 var tvillingbörd. Resultatet visade att tvillingbörd var förknippade med en rad högre risker jämfört med enkelbörd. Förstföderskor med tvillingbörd var i större utsträckning äldre och hade oftare genomgått assisterad befruktning. Preeklampsi/eklampsi, ablatio placentae, postpartumblödning, induktion, planerat och akut kejsarsnitt samt användning av sugklocka var markant vanligare. De fetala och neonatala utfallen vid tvillingbörd visade en signifikant ökad risk för intrauterin fosterdöd, tillväxthämning, förtidsbörd, låga apgar-poäng samt ökad neonatal mortalitet. Vid jämförelse mellan tvillingarna framkom det att tvilling II hade en högre förekomst av tillväxthämning, sätesbjudning och akuta kejsarsnitt.

Slutsats: Förstföderskor med tvillingbörd hade högre risk för maternella komplikationer jämfört med enkelbörd. Tvilling II hade en något större risk för vissa fetala och neonatala komplikationer än tvilling I. Detta betonar vikten av tidig riskidentifiering och vidare forskning om optimalt förlossningssätt.