Logotyp: till Uppsala universitets webbplats

uu.sePublikationer från Uppsala universitet
Driftstörningar
Det förekommer återkommande driftstörningar på några av sök-portalerna på grund av hög belastning. Vi arbetar på att lösa problemet, ni kan tillfälligt mötas av ett felmeddelande.
Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Post–Myocardial Infarction Psychological Distress: A Scientific Statement From the American Heart Association
Visa övriga samt affilieringar
2025 (Engelska)Ingår i: Circulation, ISSN 0009-7322, E-ISSN 1524-4539, Vol. 152, nr 16, s. e298-e310Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

The importance of psychological distress in patients with cardiovascular disease is increasingly recognized as both a contributing factor to the development and progression of cardiovascular disease and a consequence of the development of cardiovascular disease. Patients with acute myocardial infarction have increased risks for depression, anxiety, psychosocial stress, or posttraumatic stress disorder. Together, these negative psychological factors when occurring after myocardial infarction have been referred to as postmyocardial psychological distress. Up to half of patients after myocardial infarction may experience some form of psychological distress, and this postmyocardial psychological distress has been associated with an increased risk of future cardiac events. Biologically plausible mechanisms by which postmyocardial psychological distress may lead to increased future cardiac risk include lesser physical activity, smoking (and failure to stop smoking), excess alcohol consumption, poor diet, obesity, inadequate sleep, inadequate social support, decreased medication adherence, and poor attendance at cardiac rehabilitation. The data on whether treatment of postmyocardial psychological distress improves cardiac prognosis are mixed and of variable quality, and further studies, particularly in patients with anxiety, stress, and posttraumatic stress disorder, would be helpful. Regardless, multiple interventions can reduce psychological distress and thus lead to improved psychological health, a greater sense of emotional well-being, and a better quality of life. A goal of health care professionals should be to treat not only the disease but also the person as a whole in front of us.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
American Heart Association, 2025. Vol. 152, nr 16, s. e298-e310
Nyckelord [en]
AHA Scientific Statements, cardiovascular diseases, depression, myocardial infarction, psychological distress, stress disorders, post-traumatic
Nationell ämneskategori
Kardiologi och kardiovaskulära sjukdomar
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:uu:diva-570113DOI: 10.1161/cir.0000000000001381ISI: 001597279900003PubMedID: 40977387Scopus ID: 2-s2.0-105019722238OAI: oai:DiVA.org:uu-570113DiVA, id: diva2:2008000
Tillgänglig från: 2025-10-21 Skapad: 2025-10-21 Senast uppdaterad: 2026-04-01Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

Fulltext saknas i DiVA

Övriga länkar

Förlagets fulltextPubMedScopus

Person

Olsson, Erik

Sök vidare i DiVA

Av författaren/redaktören
Olsson, Erik
Av organisationen
Psykologi vid hjärt-kärlsjukdom
I samma tidskrift
Circulation
Kardiologi och kardiovaskulära sjukdomar

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar

doi
pubmed
urn-nbn

Altmetricpoäng

doi
pubmed
urn-nbn
Totalt: 90 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf