Svenska välfärdsorganisationer har – med utgångspunkt i vad som har kommit att kallas för ’den feministiska välfärdsstaten’ – en lång historia av att främja jämställdhet och inkludering, vilket också involverar implementering av ett mer könsinkluderande språk (t.ex. könsneutral terminologi). Mot bakgrund av att policy förverkligas i samband med personlig service i interaktion mellan klienter och professionella i ‘frontlinjen’ har vi studerat användningen av icke/könade uttryck i digital interaktion om föräldraledighet vid Försäkringskassan. Sådan textinteraktion kan förstås som så kallade ’skärmbyråkratier’. Vi använde samtalsanalys och kategoriseringsanalys för att analysera 378 e-postväxlingar mellan föräldrar och handläggare med fokus på icke/könade personreferenser. Resultaten visar att handläggare tenderar att undvika ett heteronormativt språk, i linje med svensk officiell språkpolicy, för att referera till personer men att ett könsneutralt språk samtidigt kan öka formalitet, standardisering och avpersonalisering. Till exempel tenderar handläggare att inte följa samtalsnormer om referenser utan använder istället ofta den könsneutrala standardiserade termen ’den andra föräldern’, även om föräldern har använt en könad referens som gör relevant en annan typ av social relation (t.ex. ’min fru’). Studien ger ny kunskap om hur handläggare i egenskap av ’skärmbyråkrater’ hanterar responsivitet och standardisering i digital textbaserad interaktion med klienter och hur icke/könade uttryck synliggörs och görs relevanta sådan interaktion.