I denna rapport kartlägger vi hur den ökande administration som riksdag, regering och andra statliga myndigheter genererat under de senaste tre decennierna påverkar hur det administrativa arbetet organiseras internt på lärosätena.
Inledningsvis visar vi hur de politiska målsättningar som anges i högskolelagens första kapitel får en rad återverkningar inom lärosätena. De skrivs in i centrala riktlinjer, handlingsplaner och policyer; det inrättas enheter inom förvaltningen och strategiska råd för dem; de återspeglas i ledningsfunktioner och i en lång rad expertfunktioner som inrättats för att driva arbetet med samverkan, hållbarhet, internationalisering osv. Det är just på den centrala nivån i lärosätena som de både får störst avtryck och genererar mest arbete.
Vi visar vidare hur den generella lagstiftningen får stora effekter på såväl central som lokal nivå inom lärosätena. På lokal nivå är det arbetsrätt, arbetsmiljö och offentlig upphandling som lyfts fram som betungande, och på central nivå uppfattas i princip samtliga områden som betungande. Företrädarna för båda nivåerna menar att den generella lagstiftningen är illa anpassad till den verksamhet som bedrivs vid lärosätena, och att det administrativa arbete som krävs riskerar att tränga undan kärnuppdraget.