Logo: to the web site of Uppsala University

I föreliggande studie undersöks den moderna svenska sonettkransen som genre utifrån fyra valda diktverk: Lotta Olssons Den mörka stigen (2003), Olivia Bergdahls Barnet (2019), Mariam Naraghis McSonetter (2021) och Jonas Grens Tävlingsdräkten (2021). Frågeställningarna som ligger till grund för analysen är ”Vilka tematiska, modala och formella element går det att finna i diktsamlingarna, och hur beskriver detta den svenska sonettkransen som genre?” samt ”Hur samspelar diktsamlingarnas formella och semantiska element?” Det teoretiska underlaget utgörs främst av Gérard Genettes genre- och arketextualitetsbegrepp som framfört i Introduktion till arketexten (1979) och Jurij Lotmans struktursemiotiska analysperspektiv ur Den poetiska texten (1974). Analysen består av närläsningar av de ovan nämnda diktsamlingarna där de studeras utifrån genretriadens perspektiv och därigenom jämförs med andra sonetter som anknyter till dem i frågor om modus, tematik och form. I mina läsningar har jag relaterat de moderna sonettkransarna till sonetter skrivna vid tiden för genrens början, liksom till mer samtida verk. Genom uppsatsen illustreras både sonettkransens specificitet och bredd, och i min analys lyfter jag fram hur genren bland annat karaktäriseras av en spridd tematik, ett varierande modus och såväl bunden som obunden rytm.