Studiens övergripande problemformulering är grundad i observationer av undervisning och verksamma lärares vittnesmål som visar att de inte når alla elever i sin undervisning trots goda intentioner. Specifikt gäller det i vilken mån eleverna aktiveras i undervisningen och i vilken mån de aktivt och med ansvar deltar i undervisningen, eftersom det förväntas av dem. En lugn undervisningsmiljö innebär inte per automatik ett gynnsamt lärande för samtliga elever. Syftet med studien är att utveckla kunskap om undervisning med utgångspunkt i koncepten högt deltagarformat och ansvarsutkrävande (Kounin 1970/1977). Studien kan definieras som praktikutvecklande forskning och avser följaktligen att utveckla lärarnas professionella kunskapsbas.
Den teoretiska utgångspunkten tar avstamp i en av classroom management-forskningens klassiker, nämligen Jacob Kounins Discipline and Group Management in Classroom (1970). Teorin belyser vikten av att rikta uppmärksamheten mot de strategier lärare anammar för att öka elevernas deltagande i undervisningen och bibehålla klassens fokus. De begrepp studien operationaliserar gäller group alerting, high participation format och accountability. Begreppet group alerting gäller de lärares konkreta metoder för att hålla eleverna uppmärksamma. Läraren förväntas involvera samtliga elever och därigenom bryta upp prototypiska gruppbildningar (Hogg & Vaughan, 2018). High participation format betonar vikten av att uppnå ett format i undervisningen som innebär att samtliga elever är aktiva, vilket uppnås genom de strategier som det föregående begreppet group alerting innebär. Begreppet accountability implicerar att ett högt deltagandeformat leder fram till att elevens ansvarstagande i undervisningen stärks. Sammantaget gynnar det höga deltagarformatet och ansvarstagandet eleven, eftersom det långsiktigt stärker elevens tilltro till sitt eget lärande och sina självförväntningar (Bandura, 1997).
Studiens design bygger på en fortbildningsinsats med lärarna med utgångspunkt i problemformuleringen och om undervisning kan förbättras med högt deltagarformat och ansvarsutkrävande. Lärarna planerade därefter undervisning i block om sex till åtta lektioner med utgångspunkt i dessa koncept. Efter undervisningen genomfördes fokusgruppintervjuer i fyra olika ämneslag bestående av sammantaget tolv lärare. Fokusgruppintervjuerna gav möjlighet att systematiskt analysera ett avgränsat samtal om lärares erfarenheter av planerad och genomförd undervisning. Metoden ger det djup och det sammanhang som behövs för att skapa förståelse för vad som ligger bakom lärarnas upplevelser och erfarenheter genom den utvecklande process som en aktiv medverkan i ett samtal innebär (Morgan, 1997).
Resultaten av studien visar stor enighet i samtliga fyra fokusgruppintervjuer om att eleverna i högre grad är aktiva under lektionstid med mindre avgränsade uppgifter som redovisas under lektion. Resultaten visar att eleverna får mer gjort under lektionstid, vilket innebär att behovet av läxor minskat. Ett dominerande inslag är även att undervisningen lett till mer analogt arbete i klassrummet och i viss mån att läroböckerna använts mer frekvent.