Efter våldsdådet på Campus Risbergska, en stor skolbyggnad i Örebro för vuxenutbildning, den 4 februari 2025 behövde region och kommun snabbt mobilisera stöd, hjälp och omsorg till drabbade och anhöriga. Den här rapporten kartlägger det krisstöd till drabbade som Region Örebro län och Örebro kommun mobiliserade under februari månad.
Kartläggningen baseras på intervjuer genomförda huvudsakligen under maj-juni 2025 med företrädare för regionens och kommunens krisstödsorganisationer och Länsstyrelsen Örebro samt på dokumentation av krisstödsplaner och händelseloggar.
Regionen aktiverade omgående krisstödsinsatser på Universitetssjukhuset Örebro i form av en krisstödstelefon och stöd i lokaler på sjukhuset. Dessa insatser avvecklades i huvudsak inom 24h men viss personal fortsatte arbeta med krisstöd, dels till patienter och anhöriga, dels i samarbete med kommun och primärvård.
Även Örebro kommun aktiverade omedelbart krisstödsinsatser. Inledningsvis gavs dessa i olika stadsdelar. Efter några dagar inrättades ett krisstödscentrum riktat till elever och drabbade, bemannat av personal från kommun, krisstödjare från andra kommuner som samordnades av Länsstyrelsen, sjuksköterskor från Region Örebro Län, och representanter från andra organisationer. Krisstödscentrumet var aktivt månaden ut och besöktes av ett stort antal personer. Kommunen förstärkte även sin tillgänglighet för allmänheten via ordinarie kanaler. Vissa insatser pågick fortfarande under datainsamlingen, bland annat av krisstödjare i tillfälliga utbildningslokaler.
Kartläggningen visar att omfattande åtgärder vidtogs för att ge stöd och stärka hopp och tillit hos berörda. Ett stort antal personer har tagit del av insatserna. Samarbetet tycks i stort ha fungerat väl samtidigt som det finns frågor om hur region och kommun effektivt kan ta hjälp av varandras kompetens. Samarbetet med Länsstyrelsen är ett gott exempel på hur externt stöd kan stärka uthållighet.
Händelsen aktualiserar frågor som är gemensamma för flera regioner och kommuner vid större kriser; exempelvis vilka målgrupper regioners krisstödsinsatser ska avgränsas till, och hur kommuner kan planera för att bistå med ett brett praktiskt stöd till hjälpsökande. Särskilt för skolskjutningar behöver krisstödet hantera lärarnas och personalens viktiga men dubbla roller som både länkar och drabbade. Vår förhoppning är att regioner och kommuner i Sverige kan använda sig av denna rapport för att utveckla sina insatser framöver och kan fortsätta sitt arbete utifrån de rekommendationer vi riktar till regioner och kommuner i hela landet.
Uppsala: Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri, Uppsala universitet , 2026. , p. 38