I en värld med växande utmaningar kopplade till den globala livsmedelsförsörjningen läggs allt mer vikt på att hitta nya födokällor med mer gynnsamma hållbarhetsaspekter. En sådan källa är insekter, som visserligen konsumerats i generationer i olika delar av världen men fortfarande är ett relativt främmande livsmedel i västvärlden. Flera arters rika näringsprofil och förväntade klimat- och hälsofördelar som köttsubstitut ger dock skäl att undersöka svenska konsumenters tankar kring insekter i livsmedel, samt vilka aspekter och känslor som framträder i samtalen kring det.
Studien genomfördes med fyra semistrukturerade fysiska intervjuer vilka sedan transkriberades och bearbetades med tematisk analys, vilket resulterade i tre teman; relation till livsmedel, känslor kopplade till insekter och tankar kring insekter i kosten. Resultatet från studien överensstämde i huvudsak med förväntningarna men med några avvikelser och nya perspektiv. Generellt väckte insekter ett obehag hos individer men grad och karaktär varierade, dels i förhållande till insektens attribut men särskilt med tidigare erfarenheter. Mycket av obehaget var dock situationsbaserat och behövde inte nödvändigtvis upplevas likadant när insekterna figurerade som ingredienser i livsmedel.
Vad som påverkade intresset för insektslivsmedel visade sig vara individuellt, om än med några överlappande teman som klimat, livsmedelsäkerhet, djurhållning och hälsa. Den närmaste kretsens kosthållning var dock den starkaste drivkraften för att prova sådana livsmedel. Individers attityder visade sig i studien vara djupt inlärda, däremot förvånansvärt dynamiska och öppna för förändringar från nya intryck. Givet det relativt svala intresset lär en övergång till insektsbaserade livsmedel ändå behöva ske successivt över tid.