Logo: to the web site of Uppsala University

Bakgrund: Att förstå orsakerna bakom den ökande förekomsten av övervikt och obesitas bland barn är centralt för att utveckla effektiva behandlingsstrategier. För att utöka kunskapen kring barns aptitreglering och då särskilt barn med obesitas behövs mer kvalitativ forskning där barnets subjektiva upplevelse av hunger, mättnad och sug utgör den centrala frågeställningen. 

Syfte: Att undersöka hur barn som genomgått obesitasbehandling uppfattar hunger, mättnad och sug. 

Material och metod: Semistrukturerade intervjuer med 32 barn (17 flickor och 15 pojkar) med genomsnittsåldern 9,4 år genomfördes fyra år efter avslutad barnobesitasbehandling. Intervjufrågor om hunger, mättnad och sug analyserades enligt den analytiska tematiseringsmetoden av Braun & Clarke och utgör materialet för denna uppsats.    

Resultat: Analysen resulterade i två huvudteman med fyra subteman. Huvudtemat Kroppen med subtemana Signaler och Strategier handlar om hur barnens upplevelser av hunger, mättnad och sug uttrycker sig i kroppsliga signaler som exempelvis ont i magen. Subtemat Strategier hänvisar till hur barnen beskriver att de hanterar dessa kroppsliga signaler, exempelvis med en aktivitet för att avleda känslan av hunger. Det andra huvudtemat Känslor innefattar hur barnen beskriver sina känslor kopplat till hunger, mättnad och sug. Subtemat Kontroll handlar om hur föräldrar och andra vuxna på olika sätt reglerar barnens matintag, exempelvis genom att begränsa antal portioner. Subtemat Begär rör främst känslor kopplade till sug vilket beskrivs i termer som längtan och önskan om specifika livsmedel. 

Konklusion: Det övergripande mönstret i materialet visade att beskrivningar av hunger, mättnad och sug är starkt kopplade till kroppsliga upplevelser och känslor. Barn i ålder 8–10 år demonstrerar god förmåga att sätta ord på de kroppsliga symptom som de upplever vid hunger, mättnad och sug och hur de känslomässigt påverkas av dessa. Därav är det betydelsefullt att inkludera barn i forskning för att fördjupa förståelsen av deras erfarenheter. Kvalitativ forskning med intervju som metod där barn blir tillfrågade om sina upplevelser är bristfällig, vilket indikerar på att ytterligare studier inom ämnet behövs.