Logo: to the web site of Uppsala University

Introduktion: Ungefär 150 000 människor i Sverige lever med en demenssjukdom och detta förväntas öka i framtiden. En demenssjukdom innebär kognitiva nedsättningar så som försämring av minnet, förmågan att organisera och förmågan att utföra vanliga dagliga uppgifter. Många anhöriga är ansvariga för vården av personer med demenssjukdom i hemmet. Omvårdnaden kan leda till fysiska, emotionella och sociala konsekvenser som påverkar de anhörigas hälsa och välbefinnande. Stöd till anhöriga är lagstadgat och det är bland annat sjuksköterskan som har till uppgift att erbjuda detta stöd. En djupare förståelse för anhörigas situation kan hjälpa sjuksköterskan i arbetet med stöd till både personen med demenssjukdom och dennes anhöriga. 

Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas upplevelser av att vårda en närstående med demenssjukdom i hemmet. 

Metod: En litteraturöversikt med deskriptiv design och kvalitativ ansats. I resultatet ingick 11 artiklar från databaserna PubMed, CINAHL och PsycInfo. Den teoretiska referensramen var familjecentrerad omvårdnad. 

Resultat: Tre teman identifierades: Utmaningar i dagliga livet; Påverkan på relationer och identitet samt Anhörigvårdarens behov. Inom dessa identifierades åtta underteman: Fysiska, emotionella och sociala utmaningar; Praktiska utmaningar; En förändrad relation till personen med demenssjukdom; Motivation till anhörigvård; Personlig utveckling; Behov av stöd; Behov av egenvård samt Behov av kunskap och information. 

Slutsats: Anhörigas upplevelser av att vårda en närstående med demenssjukdom i hemmet är komplex. Det innefattar både positiva och negativa upplevelser som påverkar hela den anhörigas liv. De anhöriga uttryckte behov som kan tillgodoses av hälso- och sjukvården. Ett familjecentrerat omvårdnadsperspektiv kan öka förståelsen för anhöriga och även användas i vården av familjer som drabbats av demenssjukdom för att innefatta komplexiteten av de drabbades situation. 

Introduction: Approximately 150,000 people in Sweden live with dementia, and this number is expected to increase in the future. Dementia involves cognitive impairments such as memory loss, reduced ability to organize, and difficulties performing everyday tasks. Many family members are responsible for caring for a person with dementia at home. Caregiving can lead to physical, emotional, and social consequences that affect relatives and their health and wellbeing. Support for family caregivers is mandated by law, and it is among others the nurse's responsibility to offer such support. A deeper understanding of the experiences of family caregivers can help nurses in their work to support both the person with dementia and their relatives.

Aim: The aim was to describe the experiences of family members caring for a relative with dementia at home.

Method: A literature review with a descriptive design and a qualitative approach. In the results 11 articles were included from PubMed, CINAHL, and PsycInfo. The theoretical framework was a family-centered care perspective.

Result: Three main themes were identified: Challenges in daily life; Impacts on relationships and identity; and Caregiver's needs. Within these, eight subthemes emerged: Physical, emotional, and social challenges; Practical challenges; Changed relationship with the person with dementia; Motivation for caregiving; Personal development; Need for support; Need for self-care; and Need for knowledge and information.

Conclusion: The experiences of family members caring for a relative with dementia at home are complex. These include both positive and negative experiences that affect the caregiver’s entire life. The caregivers expressed needs that can be met by the healthcare system. A family-centered care perspective can increase understanding of family caregivers and can also be applied in the care of families affected by dementia to address the complexity of their situation.