Logo: to the web site of Uppsala University

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen och orsaken till cancerrelaterad död hos kvinnor. Femton procent av alla bröstcancerfall i Sverige skulle kunna förebyggas med ökad fysisk aktivitet, viktnedgång och minskad alkoholkonsumtion. Genom att förstå riskuppfattningar kan utformandet av mer effektiv riskkommunikation främjas.

Syfte: Att undersöka hur kvinnor från allmänheten uppfattar bröstcancerrisk, den egna risken för bröstcancer samt hur de förhåller sig till information om bröstcancerrisk.

Metod: Studiedesignen var kvalitativ med 12 semistrukturerade intervjuer. Informanterna rekryterades och valdes ut med ett strategiskt urval. Data analyserades induktivt med tematisk innehållsanalys enligt metod av Burnard et al. (2008).

Resultat: Fyra teman och nio underteman identifierades. Studiens huvudteman var Synen på bröstcancer som sjukdom och dess riskfaktorer, Effekten av levnadsvanor underskattas på gruppnivå men upplevs skyddande för individen, Villighet till beteendeförändringar för att minska sin bröstcancerrisk och Hur mottagaren vill se riskinformation för att "se" riskinformationen. Informanterna uppfattade bröstcancer som en livsomvälvande, vanlig men botbar sjukdom. Sjukdomen upplevdes som svår att påverka och att det krävs mycket dåliga levnadsvanor för att det ska påverka. Levnadsvanornas betydelse för bröstcancerrisken underskattades. Självupplevd risk för bröstcancer och viljan till att minska sin egen bröstcancerrisk genom beteendeförändringar tenderade att vara låg. Informanterna ville få riskinformation om bröstcancer, även om det skulle kunna väcka negativa känslor.

Slutsats: Informanternas uppfattning om de påverkbara riskfaktorerna och deras betydelse för bröstcancerrisken var generellt låg, underskattades och var i många fall felaktig. Då bröstcancer kan förebyggas understryker studien vikten av evidensbaserad kunskapsspridning efter svenska kvinnors behov och förförståelse.

Background: Breast cancer is the most common form of cancer and cause of cancer-related death in women. Fifteen percent of breast cancers in Sweden could be prevented by increasing physical activity, reducing body weight and alcohol consumption. Understanding risk perceptions can support the development of more effective risk communication.

Aim: To investigate how women from the public perceive breast cancer risk, their own risk of breast cancer and their attitudes towards breast cancer risk information.

Methods: The study design was qualitative with 12 semi-structured interviews. The informants were recruited and selected using purposive sampling. Data were analysed inductively with thematic content analysis according to Burnard et al. (2008).

Results: Four themes with nine sub-themes were identified. The main themes were The perception of breast cancer as a disease and its risk factors, The effect of lifestyle habits is underestimated at group level but perceived as protective for the individual, Willingness to make behavioural changes to reduce one’s breast cancer risk, and How the recipient wants to see risk information to “see” the risk information. Informants perceived breast cancer as a life-changing, common but curable disease. The disease was perceived as difficult to influence and that it requires very poor lifestyle habits to have an impact. The importance of lifestyle habits for breast cancer risk was underestimated. Self-perceived breast cancer risk and willingness to reduce one’s own breast cancer risk through behaviour change tended to be low. Informants wanted to receive risk information about breast cancer, even if it might trigger negative feelings.

Conclusion: The informants’ perception of the modifiable risk factors and their importance for breast cancer risk was generally low, underestimated and in many cases incorrect. As breast cancer is preventable, the study emphasizes the importance of evidence-based knowledge dissemination according to the needs and understanding of Swedish women.