Bakgrund: Ebola är en allvarlig virussjukdom orsakad av ebolavirus och kännetecknas av högmortalitet. Sedan 2014 har flera utbrott skett, däribland det stora i Västafrika (2013–2016) samt senare utbrott i Demokratiska republiken Kongo. Traditionellt harbehandlingen huvudsakligen varit understödjande, men i takt med ökadeforskningsinsatser har nya antivirala läkemedel och monoklonala antikroppar studerats ikliniska prövningar.
Syfte: Syftet är att beskriva och jämföra den kliniska effektiviteten, med avseende påöverlevnad och påverkan på virushalt, hos olika antivirala terapier mot ebola (Zaireebolavirus) baserat på artiklar från 2014 och framåt.
Metod: En sökning gjordes i PubMed med nio avgränsade sökningar (”REGN-EB3 ANDEbola”, ”remdesivir AND Ebola”, ”zmapp AND Ebola”, ”favipiravir AND Ebola”,”mAb114 AND Ebola”, ”Brincidofovir AND Ebola”, ”Ebola antiviral clinical trials”och ”Ansuvimab(Ebanga) AND Ebola” . Endast originalartiklar på engelska och sominte var systematiska översikter eller översiktsartiklar inkluderades. Vaccinstudierexkluderades eftersom fokus ligger på terapeutiska behandlingar. Relevanta studier ifulltext granskades, med sammanlagt ett tiotal centrala artiklar i fokus.
Resultat: Monoklonala antikroppar (REGN-EB3, mAb114, ZMapp och Ansuvimab/Ebanga)har i en randomiserad studie (PALM-studien) visat förbättrad överlevnad videbolavirusinfektion. REGN-EB3 och mAb114 gav signifikant lägst mortalitet (kring34–35 %), ZMapp hade cirka 49–52 % mortalitet och remdesivir 53 %. Antiviralasmåmolekyler: remdesivir (behandlingsstudie mot ebola i PALM-studien och andramindre kohorter), favipiravir (JIKI-studien), samt brincidofovir (RAPIDE-studien,avbruten pga av få inkluderade). Remdesivir har visat viss nytta men sämre överlevnadän monoklonala antikroppar i direkt jämförelse. Favipiravir uppvisade möjligen viss3effekt i subgrupper med måttligt hög virusmängd, men hög mortalitet vid väldigt högavirusnivåer.
Slutsats: Monoklonala antikroppar, främst REGN-EB3 och mAb114, uppvisar den starkastekliniska effektiviteten med betydande sänkning av mortaliteten. Bland antiviralasmåmolekylära substanser uppvisar remdesivir en viss effekt, dock ej lika tydlig sommed de effektivaste monoklonala antikropparna. Favipiravir har visat blandade resultat,potentiellt nytta vid medelhög virusnivå men inte vid mycket höga nivåer. Brincidofovirsaknar tillräcklig evidens för slutsatser kring effekt. Mer forskning krävs, men datapekar på att monoklonala antikroppar är den hittills mest effektiva strategin.
2026.