I den här artikeln redovisas en pilotundersökning av läroböcker för Svenska 1 (Gy11). I fokus står de avsnitt av böckernas språksociologiska kapitel som handlar om temana dialekter och ungdomsspråk. Syftet med läroboksstudien är att belysa en del av svenskämnets traditioner förgymnasieundervisning i språksociologi. I artikeln har språkmaterialen i böckerna analyserats som en del av lärandedesignen. Med språkmaterial menas här alla material som på något sätt ska gestalta språklig variation för eleverna. Antalet material, typ av material (autentiska, litterära,konstruerade eller övriga) och hur materialen är kopplade till övningar undersöks. Resultatet visar att antalet språkmaterial varierar mellan böckerna och att majoriteten av dem hör till typen övriga och att de är korta och kontextlösa. Det finns en tendens till att dialekter oftare gestaltas med autentiska material medan ungdomsspråk gestaltas med litterära eller konstruerade. Övningarna är sällan kopplade till något språkmaterial, vilket innebär att elever till stor del inte själva förväntas öva på att känna igen typiska språkdrag. Slutligen konstateras att undervisningstraditionen kring språksociologi, så som den framstår utifrån analysen av språkmaterialen och övningarna, är svag, spretig och i behov av förnyelse.